månadsarkiv: juli 2014

Det historiska festtåget 1914

709S-R Det historiska festtåget

Mitt under den Baltiska utställningen anordnade de skånska hushållningssällskapen i Malmöhus och Kristianstad län 1914 en parallell, men sorgligt bortglömd, utställning nordväst om och gränsande till Baltiskan för att fira sina 100-årsjubileer. Till den utställningen krävdes en särskild entrébiljett. Den fick namnet Jubileumslandtbruksmötet och pågick mellan den 15 och 21 juni. Kronprinsparet Gustav Adolf och Margareta invigde utställningen. Dagen därpå betecknades av samtiden som utställningens stora dag, då kronprinsparet fick se det ”historiska festtåget” på eftermiddagen. Detta blev en total succé. Tågets deltagare kom in på utställningsområdet via gamla idrottsplatsen, vilket ses på fotot ovan, taget av Ivan Burén. Ett ekipage i tåget kommer in via idrottsplatsens entré. Idrottsplatsen låg ju utanför Baltiskan och i nära anslutning till Lantbruksmötet. Mycket skulle kunna skrivas om denna tillställning, men jag nöjer mig med att citera direkt ur redogörelsen i boken ”Baltiska utställningen och Landtbruksmötet i Malmö 1914” i bokserien Malmö i Ord och Bild från samma år.

”Alla Skånes härad med undantag af Bjäre voro representerade. Först tågade en trupp af gamla byspelemän, bortåt tjugo man stark, gnidande sina fejlor till en lekfull festmarsch. Häraderna kommo sedan ett efter ett, och med ledning af det utmärkt uppgjorda programmet följde man det brokiga lifvet.

Oxie och Skytts representerade förnämligast årstidernas arbete inom jordbruket. Man fick se den gamla skånska plogen, harfven och trumlan, såkarlar med såkorgar, höstafolk med sina redskap, toskamän med sina plejlar och byahören med sin vördnadsbjudande ringstaf. Herrestads- och Ljunitsborna voro på väg till ett höstagille vid en herrgård. De hade med sig i sin krets ett brudpar. Dräkten, som den täcka bruden var iklädd, har burits såsom brudklädning af hennes mormor och mor.

Torna, hästhäradet, visade upp en käck trupp af unga män och flickor till häst på väg till ringränning. Flickorna sutto som unga amazoner på hästryggen. Baraborna voro stadda på bröllopsfärd. Den granna spettkaka, som bars främst bland förningen, fick sin applåd, och bruden blef naturligtvis inte utan och inte prästen heller. Från Harjager hade ungdomsskaran tågat ut för att tigga till pingst. Brännvinskaggen var rikligt tilltagen, pängapungen också, och flickorna mycket vackra. Allmogen från Färs var på väg till prästgården för att aflämn sitt tionde. Frostingarne vore ute på ett gladt och vackert brydegille. Folket från Rönneberg drog fram under kardevisans toner. Onsjöborna kommo med kattakungen och hans drottning och högtidsklädda pojkar och jäntor från fastlagsleken. Luggude hade sändt ut kolhuggare med hackor, fiskare med sin båt och bönder med sina jordbruksredskap.

Ingelstads- och Järrestadsungdomen drog fram i glädje och glam för att kring midsommarstången tråda ’den långa dansen’ vid santhansgillet [Sankt Hans-gillet], och allt folk från Göinge, Villands, Gärds och Albo tågade i en skiftande och färgrik skara mot sommarens stora högtid, Kiviks marknad, för att sälja och köpa och förlusta sig. Åsboiterna voro också ute på marknadsfärd; deras Kivik hette Åby.

Tåget tog närmre en half timmes tid, och det var oafbrutet jubel. Sedan alla passerat förbi, anordnades lekstuga åt Ingelstads- och Järrestadsborna. Luggudeungdomen dansade ’tvåtur’, och pojkar och flickor från Torna utförde sina vackra ringränningar och kadriljer. Flera af grupperna stannade på kronprinsessans begäran en stund framför tribunen, där h. k. h. hyllades på ett särskildt hjärtligt sätt.”

Vilket ekipage i denna långa rad som fotot ovan visar undandrar sig min bedömning.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

 

Hör ni musiken?

Kungsparken

”Det var en vacker julikväll, stilla och varm. Hela Malmö var på benen. På gångarne och i alléen utmed kanalen var fullt med folk, som sutto på bänkarna eller drevo i skånskt mak fram och tillbaka, – alla de som ville njuta av den vackra sommarkvällen och vimlet och musiken uppe från värdshuset, men som helst sparade på entré- och förtäringspengarne, småborgare- och hantverksfamiljer samt ensamma flickor, vilka gjorde sig ett extra nöje med att se på sina ungherrar och dessas presentabla dambekantskaper. Truls fick sin biljett i träkiosken och steg upp för den breda trappan till estradrundelen. Där var alldeles fullsatt, huvud till huvud, grupp vid grupp, alla borden fullsatta, ett enda summande sorl, en enda svart massa i den ljusa halvdagern.”

Så här ter sig en julikväll i Kungsparken i Ola Hanssons självbiografiska bildningsroman ”Resan hem” från 1894. Ola Hansson? Jo, en begåvad bondson från Hönsinge som blev poet, författare och journalist, men det visste ni väl redan? 😉  ”Resan hem”, liksom en del  av hans andra verk,  är ett vittnesbörd om ett svunnet Malmö och boken är för mig en ny bekantskap. Samme Ola fick 1938 en gata vid Ribersborg uppkallad efter sig.

Tycker mig höra en vals – en wienervals!

Bokgalleriet

 Bokgalleriet Malmö Stadion

Nu är bokgalleriet igång och jag har lagt in en del intressanta Malmöböcker och fler är på väg. Just nu läser jag en av dem, ”Lång väg att gå”, berättelser från en uppväxt i Malmö av Bo Gentili.
Hör här!
”Ja, det var 1958. Jag var elva år gammal och det var VM-premiär på nybyggda Stadion. Västtyskland mot Argentina. Jag stod utanför den överfulla idrottsplatsen och såg på när folk plankade in. De stod på varandras axlar och den som stod högst kunde med hjälp av tjänstvilliga händer in- och uppifrån dras över muren. Ett minnesvärt skådespel. Sedan gick jag hem och såg matchen på TV. Min far hade köpt TV till VM och hela vardagsrummet var fullt av nyvunna vänner till familjen.”

Välkommen in i Bokgalleriet!

 

Tasmanien?

Palmen

Nej, Malmö!

En sydlig trädormbunke hittar du i Kungsgateallén, precis framför Pauliskolan /Tekniska läroverket. Hur kan  Dicksonia antarctica, en sydlig trädormbunke, som  vanligtvis växer i fuktiga skogar på Tasmanien och sydöstra Australien, trivas på Kungsgatan i Malmö? Sverige är för kallt och för torrt för denna palm, såvida platsen inte är inglasad på vintern och håller ca 10 grader – som i Trelleborg …  ; )  Förmodligen har Rörsjöstaden, ett sumpområde innan det dikades ut och bebyggdes, något som passar Dicksonia som handi handske. Platsen är dessutom  skuggig och sval och det är inte helt fel just nu …

Ballongtävlingen under Baltiska spelen

Den Bilden Andree Luftballong Baltiska utställningen

Baltiska spelen var en samling idrottstävlingar som hölls under några perioder av Baltiska utställningen. Från början var de tre till antalet: Den Baltiska gymnastikfesten (som drog samman 3 055 gymnaster, huvudsakligen svenska) mellan den 7 och 10 juni; Allmän idrott, som inkluderade bland annat fotboll, rodd, hästsport, brottning, fäktning etc. mellan den 28 juni och 12 juli, samt Segling mellan den 6 och 9 augusti. Den sistnämnda grenen ställdes in eftersom första världskriget just brutit ut och flera deltagare från de krigförande utställningsländerna hade gett sig av.

Den allmänna idrottsdelen var mest prestigefylld. Den invigdes av kronprins Gustaf Adolf den 28 juni. Denna dag startade bland annat fotbollsmatcherna och fäktningarna, men även den kanske märkligaste grenen, nämligen tävlingen i aeronautik, dvs. ballongflygning. Att sporta med ballong torde då ha varit relativt nytt för svenska förhållanden, men denna tävling under Baltiska spelen var faktiskt den andra internationella ballongtävlingen!

På detta ovanliga foto, taget av vår påpasslige hovfotograf A W Rahmn, ser vi de deltagande farkosterna på uppstigningsplatsen, som enigt den officiella guiden för utställningen var Malmö Idrottsplats. Det var bara tre ballonger som startade, en svensk och två tyska. Den svenska var ödesmättat nog döpt till ”Andrée II” (ingenjören S A Andrée omkom 1897 under en färd med vätgasballongen Örnen över Nordpolen), och flögs av löjtnanterna S Åsbrink och H G R Peyron. De tyska farkosterna hette ”Breslau”, som flögs av doktor Halben, och ”Herzog Ernst” som flögs av doktorerna Henoch och Kamman. Herzog Ernst är egentligen namnet på en högmedeltida tysk roman på vers som handlar om den mytiske och upproriske hertig Ernst II av Schwaben, men ballongen med detta namn vann tävlingen. Efter att ha flugit iväg över Ystad landade den i Vitryssland, inte mindre än 900 kilometer bort. Den andra tyska ballongen kom så långt som till nordöstra Tyskland.

Men Andrée II då? Jo, redan efter fem minuter flög den in i telefonledningar vid Håkanstorp och slog ner i backen …

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Kallis!

Detta kära barn med många namn, hette från början ”Malmö Saltsjöbad”. Badhuset uppfördes av byggmaterial från ett tidigare badhus som på grund av hamnomläggningen måste rivas. Det gamla badet gick på auktion och käppfabrikör C A Richter slog till, vilket medförde att Malmö Saltsjöbad AB  öppnades. Det var den 1 juni 1898 och det blev en publikframgång, trots en usel sommar! Kallbadhuset fick en egen station på järnvägen mellan Malmö och Limhamn och stationshuset låg i direkt anslutning till badhusbryggan.

Ribersborg med stationshus

Så kom den beryktade julstormen 1902 som fördärvade det mesta av badhuset, men det restaurerades och fick det utseende som det har än idag. Det anordnades simtävlingar på kallbadhuset i samband med Baltiska utställningen 1914 och badhuset gick då under namnet ”Malmö Simstadion”. När ”textilfritt” bad blev populärt någon gång på trettiotalet, byggdes ett insynsskydd mellan dam- och herravdelningarna.

Det kom fler stormar, men av  olika slag! En effektiv storm – folkstormen –  uppkom efter vårstormen 1988 som skadade byggnaden svårt. Denna folkstorm fick politikerna att backa från ett rivningsbeslut och istället renovera den sönderblåsta byggnaden. År 1995 blev byggnaden förklarad som byggnadsminne, men det tog  eldens lågor 2001 inte någon hänsyn till. Efter denna brand behövde badhuset återigen en omfattande renovering. Senaste tillbudet, i början av 2000, var att pålarna som badhuset vilar på höll på att vittra sönder. På det igen, med återinvigning den 13 juli 2009.

Med tanke på alla dessa prövningar vore kanske ett återinförande av gamla tiders nattväktare med lurblåsning och tutande varje timme inte så fel, skulle kanske bli billigare så … ”Klockan är 10 slagen, vinden är sydväst, för eld och brand och tjuvahand bevara Gud, vår stad och land”.

Ribersborgs kallbadhus

Ribban!

Ribban .

Tänk att dessa härliga vita sandstränder med långsträckta badbryggor för knappt hundra år sedan bestod av småsten, gyttja och stinkande tång. Svårt att tänka sig att Ribban är anlagd på konstgjord väg! Området har rensats upp och anlagts i omgångar. Järnvägen som byggdes mellan Malmö och Limhamn 1889 dämde upp små insjöar av illaluktande vatten som spred en otäck odör över väster och noblessen som tillbringade sina somrar på Fridhem nära havet. Man diskuterade då en utfyllnad av området mellan vallen och vattnet och Malmö Förskönings- och Planteringsförening drev entusiastiskt denna fråga under många år. De anordnade bland annat en insamling som medförde att stora sandmassor kunde muddras upp mellan Limhamn och Kallbadhuset. Sand från södra delen av Öresund transporterades med järnvägsvagnar till Ribersborg och lastades om på skottkärror och lades ut på stranden. Allt det  här var en lång process med många inblandade och arbetet fullföljdes inte förrän på 1920-talet, då stadsingenjör Erik Bülow Hübe kom till Malmö. Han var mycket engagerad i parker och friluftsområden, såg havets och strandens möjligheter och menade att Malmö kunde bli en badort för stadens eget folk. Det blev den verkligen!

Ribban ..

 

Baltzarsgatan

2752S-R-2

Så här i grillos-, allsångs- och hit och dittider är det skönt att pausa en stund i dået. Lite tillbakalutat semesterinlägg, men i alla fall … Blundar, sätter fingret på en bildsiffra och plockar fram bilden. Baltzarsgatan!

Här ser vi ju vårt kära Butterickshus som revs 1992. Jag vill minnas att vi fick löfte om ett nytt i samma stil. Ja, jag vet … Går till en historiebok och ser att Butterickshuset byggdes år 1891 och tydligen var det stor sorg bland malmöborna när huset som låg på platsen tidigare revs. Verkar att ha gått troll i den hörnan.

Anderssons kött och fläsk, Kvällsposten, Kockums spisar och Johnsons päls lyste upp Södergatan i neonljus om kvällen. Optiker Buve och Högstedts pappershandel behöver väl ingen närmare presentation. Buketten? Här!? Finns inte i mitt minne …

Vad en bild sätter igång tankarna! Andersson kött och fläsk får mig att tänka på ännu en kötthandlare –  Alfred Johansson  – och Kockums spisar tar mig till gasspisen i första egna boendet, den spisen som jag var livrädd för. Så Johnsons pälsreklam – samma dam i samma päls – i årtionden. Jag kan se henne framför mig!

Jovisst, ser jag också  nu att det  inte är Baltzarsgatan vi står på, utan Skomakaregatan. Jag rusade för snabbt bort till hörnan … Ni förstår hur jag tänkte, så lagt kort får ligga!

Det här med att blunda och peka gör jag nog om, men nu återvänder jag till grilloset.

Foto: Rickard Bengtsson 1972

Inte illa!

Den Bilden Balustraden Kungsparken

Det tog knappt tre dagar att få ett svar på felanmälan/ärendenummer: 441613  angående Belvederen och Balustraden i Kungsparken. Malmö Kommun via Serviceförvaltningen till  Micke på Byggservice som åkte ut till Belvederen, inspekterade och ringde till mig. Ja, ungefär så var gången. En rejäl tvätt av hela utsiktsplatsen och justering av stålskenorna/belysningen som sticker ut vid murens sockel mot kanalen blev utlovat på studs, men Balustraden vid Casinot kräver en särskild inspektion. Där gäller det att klippa sig in för att kunna se … Det här kostar klart pengar och många ska kanske säga sitt innan beslut om åtgärd fattas och sist, men inte minst, ska någon på kommunen godkänna och lätta på börsen. Sammanfattningsvis fick ärendet en snabb respons, hanterat på ett trevligt sätt av Micke på Byggservice! Fortsättning följer …