månadsarkiv: augusti 2014

Tillbaka till Holmen – ett kvarter med historia!

Den 15 oktober 1838 inköpte Frans Henrik Kockum ett markområde som kallades Holmen. På området fanns nämligen en liten konstgjord sjö med en holme. Området vi talar om är idag begränsat av Holmgatan, Jörgen Ankersgatan, Östra Rönneholmsvägen och Fersens väg. Året därpå lät F. H. Kockum i den södra delen uppföra en villa i nyklassicistisk stil och i norra delen var Kockums Mekaniska Verkstad belägen. Kring sommarvillan arrangerades en förnämlig park, som var tillgänglig för allmänheten. I parken öppnades ett tivoli vars förnämsta attraktion var en gjutjärnskarusell, en av den tidens produkter från Kockums.

Den Bilden Gjutjärnskarusell på Kockums Holme gamla Malmö

Holmens sommarvilla revs 1902 och gav plats för bostadshus och den stora verkstadstomten såldes 1909 till ett fastighetsbolag och företagets flytt till hamnen kunde påbörjas. Omkring 1913 hade Kockums helt lämnat området och inför Baltiska utställningen 1914 doldes ödetomten längs Fersens väg med ett plank. Då första världskriget utbröt 1914 kom exploateringen av det forna industriområdet av sig. Erik Bülow Hübe som var förste stadsingenjör i Malmö 1921 till 1946 lät stadsplanera området för bostadshus och offentliga byggnader.

År 1985 lät de dåvarande fastighetsägarna, Länsförsäkringar i Skåne och direktör Isak Fischbein genomföra en upprustning av de gamla gårdarna längs Rönneholmsvägen som på sin tid avlöste Kockumseran på tomten. Baserat på en idé av fastighetschefen Benny Ringberg och tolkad av arkitekt Carsten Andersson, anlades en promenadgång genom kvarteret, mellan Jörgen Ankersgatan och Rönngatan, med namnet Kockumsgången.

Den Bilden Kockumsgången gamla Malmö

På en av gårdarna uppfördes ett lusthus med en karuselliknade paviljong (se tidigare inlägg) och där villa Holmen en gång låg, restes en bronsbyst som med familjen Kockums samtycke gjöts i en tidigare form. Denna byst är tyvärr försvunnen och Kockumsgången som anlades som en passage vilken skulle påminna vem som helst om kvarterets historia, är tyvärr låst. Så är det lite överallt, portar måste låsas, men här har man inte gett upp sitt berättande. En ny byst av Frans Henrik finns i huset, men den är väl skyddad, och ett privat initiativ framför fastigheten knyter ihop Kockums verksamhet på Holmen med Kockums varv. Detta har jag ännu inte hunnit ta del av, men det kommer …

Tack var en grind som stod på glänt, MKB:s Bertil Holmgrens tillmötesgående och arkitekt Carsten Anderssons värdefulla information om projektet 1985, känns det som jag ”tänt ännu en lykta” i Malmö, för mig själv – men förhoppningsvis även för andra!

Den Bilden Kockumsgången Holmen gamla Malmö

Var så god!

”Sitt upp för en åktur och låt tankarna flykta …”

Den Bilden Kockums Holme karusell gamla Malmö

”Staden har ett tivoli wid Herr handelsman F.H. Kockums jernbruk. Der, gent emot magistratpersonernes villor, är ett underskönt sådant. På denna ser man, i närheten av feernas lusthus, en den elegantaste karusellbyggnad, prydd med dekorationer i bländande färgskiftningar. Kupolens emalj, draperingarne under taklisten, pelarnes concisa former och distancer, fotens och trappornes och det helas och hwarje särskild dels regelbundna prakt gör den till ett lysande mästerstycke, som, för att rätt beskrifwas fordrar en långt skickligare penna än vår.”

” … och war då, liksom ett par föregående aftnar, på det smakfullaste sätt upplyst af färgade lampor. Äfwen för den, som icke funnit sig road af sjelfwa åkningen å banan, hafwa dessa aftnar lemnat tillfälle till rätt angenäm förströelse, heldst planen hwarpå karusellen är upprest, står i förbindelse med Herr Kockums nu, liksom alltid, för allmänheten tillgängliga wackra landtställe. ‘Holmen’, der det lyckats konstens hand utplåna dragen av en ful natur och där nu ett ständigt menniskowimmel syntes. Man berättar, att en och annan funnit sådant behag i den circulära åkningen på karusellen, att han skrattar de timmar, han deråt öfwerlemnat sig, för de njutningsrikaste i sitt malmölif.”

Ur Malmö tidning år 1845

Det kommer mera, men nu låter vi med hjälp av den karuselliknande lilla paviljongen på dagens Holme ”tankarna flykta” till 1845 och Holmens förnämliga park!

Stadsbyggandets dag 2014!

Den Bilden Slussplan Stadsbyggnadspriset 2014 Malmö

Utsikt från Slussplan och huset som blev vinnare av priset i klass bostäder 2014.
Tycker att detta hus på Slussplan berikat Malmö  och arkitektfirman Whites beskrivning av husets balkonger; ”ska liksom kännas som om man sitter i en loge på teatern och hela staden är scenen”, gjorde mig inte mindre positiv.

Vinnare av Stadsbyggnadspriset 2014 blev Mobilaprojektet som ännu inte är helt sammanknutet, men väldigt nära ”finalen”
En intressant och trevlig dag!
Om årets Gröna Lans, SmåhusprisetSkyltpriset och redan nämnda kan du läsa här: Stadsbyggnadspriset 2014

Denbilden Slussplan Malmö Stadsbyggnadspriset 2014

Strandpaviljongen

Strandpaviljongen

Under årens lopp har jag sett många bilder på Strandpaviljongen, men den här tar nog priset! Far och son beundrar utsikten och jag tror det är omkring 1920. Sonen verkar kanske vara mera intresserad av något annat … kameran kanske? ; )

Strandpaviljongen kom till på grund av att en grupp medborgare, med C. M. Frick, Gottfrid Beijer och R. F. Berg i spetsen, i början av 1890-talet beklagade att staden helt och hållet var skild från öppet vatten. Beroende på järnvägarnas framdragning fanns ”ingen mera trevnad kvar än en promenad i den belamrade hamnen” och för att råda bot på detta sköt denna grupp samman pengar till en strandpaviljong med värdshusrörelse. Byggnaden, med luftig tilltalande trästil, skulle förbindas med staden genom spårvägens sträckning dit. Hamndirektionen beviljade gruppens ansökan om upplåtelse av mark för uppförande av en strandpaviljong i ”nordöstra knäet af östra Skeppsbron”. Strandpaviljongen som uppfördes av Malmö Snickerifabrik invigdes den 17 juni 1896, samma år som Malmö stod värd för den Nordiska Industri- och Slöjdutställningen.

När ångfärjetrafiken till Köpenhamn påbörjades blev det nödvändigt att skära av landtungan som Strandpaviljongen låg på och man inrättade därför en under sommaren regelbunden, av hamnen skött, ångslupsförbindelse – Hamnfärjan 1 och Hamnfärjan 2 – mellan staden å ena sidan och paviljongen och kallbadhuset å andra sidan.

Strandpaviljongen blev ett mycket populärt och välbesökt ställe under sommarkvällarna och det hölls även större festligheter här, ”såsom i all synnerhet när Hamninrättningen själv velat med lunch fira ett mera betydande antal gäster, senast sålunda vid besöket av riksdagens ledamöter sommaren 1913”.

Andra världskriget blev slutet för Strandpaviljongen. Vid krigsutbrottet 1939 blev restaurangen militärförläggning och hela området avspärrades. Strandpaviljongen återuppstod aldrig efter detta och efter några år i förfall revs den 1950. År 1958 öppnades en ny restaurang – Nya Strandpaviljongen. Denna paviljong byggdes där Malmö Yachtklubb hade sitt första klubbhus, strax bakom den gamla Strandpaviljongen. När lustbåtshamnen fylldes igen 1961 fick Nya Strandpaviljongen stänga och flyttas till den plats där den ligger idag och byggas om. Den fick namnet Hamnpaviljongen och öppnade 1962 och drevs som restaurang fram till 1996. Vissa delar av denna paviljong härstammar från gamla Strandpaviljongen. Efter 1996 har det inte varit någon större aktivitet i huset.

Mer om Strandpaviljongen kan du läsa i Martin Anderssons artikelsserie i Sydsvenskan om Försvunna Malmö –  När Malmö närmade sig havet och Hamnpaviljongen igen.

Foto Inger Sixtensson

Var är jag?

2794S-R

Nya bilder på väg in i galleriet, men jag har fastnat! Jag är på gamla Lugnet och här ligger Herved Svensson VVS-utställning och E Kreutz El-service, men det hjälper mig inte.  Någon som vet gatans namn?  Snabba ryck, för som ni ser får jag inte stå här hur länge som helst …

Plötsligt händer det!

”Du är på Södra Långgatan, ungefär ett kvarter ner, från Riobiografen räknat.” VVS-huset på Lundavägen har koll på läget, men så har det också hängt med sedan 1932. Än idag finns en släktning till Herved Svensson i firman och det är jag tacksam för! ; )

Publikrekord

Den Bilden Gamla IP MFF 1950

På Gamla IP sattes på lite mer än ett år, 1949-50, sju publikrekord. Den 6 maj 1949 MFF-HIF 18 384, 6 juni MFF-Elfsborg 18 793, 15 juni MFF-AC Milan 18 820, 12 augusti MFF-HIF 18 917, 18 september MFF-AIK 19 006, 1950 den 7 maj MFF-Kalmar FF 19 575, 10 juni MFF-AC Milan 20 784. Bör kanske tillägga att MFF blev svenska mästare både 1949 och 1950.

Med tanke på den nya hemmaborgen har jag gått i tron att MFF:s publikrekord inträffat under senare år, men publikrekordet, 29 328 åskådare, sattes redan den 24 september 1967 på Malmö stadion. Kan ni gissa vilket motståndarlaget var? Rätt, ett annat Skånelag ; ), men mästarna var himmelsblå det året också!

Publikrekordet 24 148 på Swedbank stadion var vid matchen mot Mjällby den 7 november 2010. Men … 29 328 på Malmö stadion 1967 och 24 148 på Swedbank, så kan vi väl inte ha det? Ska himmelsblått ta hem guldet 2014, så bör väl vi slå publikrekord? ”Glöm det”, säger ni, det finns endast 24 000 platser! Äh, nu som då finns väl träd, balkonger, titthål och tak, och slänger vi in publiken vid nutida storbildsskärmar i statistiken, så är vi hemma… 😉

Bilden från Gamla IP är förmodligen tagen 1949/50, men fotografen är alldeles säkert Gunnar Lundh.

Malmö i en discokula!

Den Bilden Malmöfestvalen

Ja, så var det festival igen, den 30:e i ordningen. Läser festivalprogrammet och tror nog att det finns något intressant för alla. För mig känns alltid festivalen som en slutsignal på sommaren och jag blir vemodig – vart tog sommaren vägen?
Studerar kulan och tycker att den speglar Malmö, mångfacetterad, ogripbar och alldeles, alldeles underbar.