månadsarkiv: maj 2015

Utmärkt!

Hjärtekort

Här är ett vykort som skickats från Baltiska utställningen i augusti till en dam med förnamnet Naj i Stockholm. Det föreställer Stora tornet på utställningen, och vänder man upp och ner på kortet, så ser man ett pilgenomborrat hjärta med texten Jonas ber om sin ♥- liga hälsning. På kortets baksida är det emellertid en helt annan man som skriver: Utmärkt! Tillåt mig säga ett uppriktigt god afton! Naj, när du kommer hit ned skola vi hämnas! Du och jag. Ty våra makar har bara ögonen på allt utom på oss. Hälsningar och kyssar/Erik.

Hmmm

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Ännu en drottning – Hedvig Eleonora

Målning av Juriaen Ovens. I år är det 300 år sedan den svenska stormaktstidens mest inflytelserika kvinna gick ur tiden - drottning Hedvig Eleonora (1636-1715) av Holstein-Gottorp. Hon var byggherre och beställare till flera av vårt lands främsta barockmiljöer. Hon var en riktig ”power queen” men omnämns i historieböckerna oftast i rollen som maka till Karl X, mamma till Karl XI och farmor till Karl XII. Årets tre utställningar och programverksamhet vill lyfta fram fler sidor av henne. - Drottning Hedvig Eleonora är säkert känd till namnet av många men för övrigt tror jag att man i allmänhet vet rätt lite om denna anmärkningsvärda kvinna som var en av de mest inflytelserika personerna i Sverige under nästan sex decennier under 1600-talet och början av 1700-talet, säger Husgerådskammarens Överintendent Margareta Nisser-Dalman.

Målning av Juriaen Ovens. I år är det 300 år sedan den svenska stormaktstidens mest inflytelserika kvinna gick ur tiden – drottning Hedvig Eleonora (1636-1715) av Holstein-Gottorp. Hon var byggherre och beställare till flera av vårt lands främsta barockmiljöer. Hon var en riktig ”power queen” men omnämns i historieböckerna oftast i rollen som maka till Karl X, mamma till Karl XI och farmor till Karl XII. Årets tre utställningar och programverksamhet vill lyfta fram fler sidor av henne.

Drottning Hedvig Eleonora är säkert känd till namnet av många men för övrigt tror jag att man i allmänhet vet rätt lite om denna anmärkningsvärda kvinna som var en av de mest inflytelserika personerna i Sverige under nästan sex decennier under 1600-talet och början av 1700-talet,
säger Husgerådskammarens Överintendent Margareta Nisser-Dalman.

Tjocke Karls

… och Hedvig Eleonoras man Karl X Gustav (tjocke Karl) sitter till häst på Stortorget
Foto: Malmö Museer

På Drottningtorget

fredrikas torg

… Fredrikas alltså, 😉 står det här vackra brunnskaret och det lär det ha gjort sedan 1914.
Brunnskaret skapades av arkitekten Alfred Arwidius och materialet är porfyrit. Till skillnad från de flesta av Arwidius byggnader är karet formgivet i en stram och reserverad stil. De mjuka linjerna sveper runt karet med endast en profilerad list och skarvarna till stenstyckena som extra dekoration. Märkligt att jag aldrig riktigt noterat det här brunnskaret tidigare. Nåja, bättre sent än aldrig!  Egentligen var det Fredrika som ledde mig hit …

Drottning Fredrika

drottning fredrika

… fick ett torg uppkallat efter sig –  Drottningtorget.
Fredrikas make, Gustav lV Adolf, fick också ett torg uppkallat efter sig,
men det vet vi redan – det står Gustav på det.

Förresten, det här paret Fredrika och Gustav Adolf skilde sig och det är den första och enda skilsmässan mellan en svensk drottning och kung. Officiella alltså …

gustav lv adolf och fredrikaFait accompli

Konflikter i Malmö 1902

Strejkerna i Malmö 1902 bild

På detta vykort, avsänt 1902, står det Är nu hemma igen efter de stora demonstrationerna och mår bra. Vad menar avsändaren? Den mest bekanta och landsomfattande storstrejken skedde ju 1909, men det är faktiskt så, att åren mellan 1901 och 1909 karakteriseras som storstrejkernas och storlockouternas tid i hela Sverige. För Malmö var året 1902 ett utpräglat depressionsår med stor arbetslöshet och många demonstrationer.

Konflikter utbröt bland andra vid A P Sjöbergs fabriker, tunnbinderiet. Vid Malmö Yllefabrik och Malmö Stora valskvarn med flera andra arbetsställen utbröt lockouter och strejker som varade under kortare eller längre perioder.

Den dominerande Malmökonflikten detta år blev emellertid lockouten inom byggnadsverksamheten – den första stora konflikten inom denna bransch i Skåne. Den pågick i sju månader, och byggnadsarbeten avstannade på alla håll i det expanderande Malmö. Arkitekterna som formade Malmö arbetade för högtryck, men resultaten av deras vedermödor fördröjdes på grund av arbetarkonflikterna. I en skiljenämnd förlikades Murareförbundet med arbetsgivarna, men inom arbetarföreningarna uppstod avundsjuka – vissa hade fått 2 öre mer i timmen, andra 3 öre – och detta blev grunden för framtida konflikter, i Malmö redan 1905, då ytterligare tvister med arbetsgivarna uppstod.

Vilken konflikt deltog vår vykortsskrivare i 1902??

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Malmöhus i all ära

ledningar

… men här endast en bakgrund.
Ledningar kommer ofta med på bilder och det är ju inte så konstigt, det finns gott om dem.
Förr irriterades jag över störande trådar på bilderna, men numera är de välkomna.
Ledningar skapar sammanhang, framåt och bakåt …
Det där får jag utveckla mera någon gång.