månadsarkiv: oktober 2016

Rutger

HMS Drottning Victoria

… ett vykortsvittne som berättar!

H.M. Drottning Victoria d. 16. 4. 21
Kära Gustaf!
Tack för brev och vykort! – Jag är nu i Carlskrona. Vi ligger i docka ty ena högtryckskabinen är skadad. I början på veckan provsköto vi 28-or och 15 cm. kan. Högst intressant! Skeppet höll, men en del småraketer gingo sönder! Vid högsta elevation försvann skottet bortom horisonten! Jag fick en kavaj söndersliten av lufttrycket då jag stod lite grann framför en 15 cm kan.
Trevliga leksaker! Hälsningar Rutger

Fotovykortet ovan visar pansarskeppet HMS Drottning Victoria i Malmö hamn. Tänk er att ni står vid Ångfärjestationen och blickar mot Strandpaviljongen som ligger till vänster i bild. Fartyget som byggdes på Götaverken sjösattes 1917 och togs i tjänst 1921, samma år som vykortet är daterat.

Ombord på fartyget fanns under en viss tid skeppshunden Nicke, en släthårig foxterrier, som lär ha haft en specialsydd sjömanskostym och egen tjänstgöringsbok.  Det sägs framgå av skeppshandlingarna att Nicke mönstrade ombord den 1 januari 1940 som sjöman med skeppsnummer 900. Nicke utnämndes senare till korpral, och befordran till furir följde därefter enligt skeppsorder av den 31 oktober 1943. Nicke fanns kvar på fartyget åtminstone till augusti 1946, men den lille furirens vidare öden och äventyr efter detta datum är okända. Att HMS Drottning Victoria togs ur bruk 1957 är däremot känt.

HMS Drottning Victoria

Fler vykortsvittne som kan berätta finns i Den Bildens bokgalleri :
Annorlunda Malmöhistoria – Vykortsvittnen berättar
Författare: Rickard Bengtsson

 

Malmö Poliskår 1910

Malmö Poliskår 1910

Det är svårt att tänka sig att det trettiosex år tidigare än bildtillfället, närmare bestämt den 1 april 1874 klockan 05.00, var första gången uniformerade poliskonstaplar patrullerade på Malmös gator som visade att en ny lokal polisorganisation trätt i kraft.

Nu kommer man ju osökt in på att fundera över hur det såg ut ännu tidigare. Går vi riktigt långt tillbaka så var det invånarna själva som skulle svara för ordning och vakthållning i staden, men 1589 upphörde den plikten att gälla och det anställdes speciellt utvalda väktare för att sköta ordningen nattetid. Väktarna avlönades av medborgarna. Under krigstid försågs Malmö, liksom alla andra betydelsefulla! städer med en garnison. Under andra decenniet av 1700-talet var det dock dåligt beställt med vakthållning i Malmö. Folket som var utfattigt efter krig och farsoter och som inte hade råd att hålla väktare i tjänst, hade ändå mot slutet av 1700-talet repat sig så pass mycket att väktare återigen kunde anställas.

I början av 1800-talet kunde antalet anställda väktare fördubblas och något senare beslöts att ordningsväsendet skulle delas upp i en polisbetjäningsavdelning och ett antal väktaravdelningar. År 1834 beslöt magistraten att polisbetjäningen i staden skulle bestå av fyra man förutom stadsfiskalen. Den förste polisuppsyningsmannen/polisgevaldigern tillsattes 1842 och hans namn var Jacob Kistner. Samma år kom också den första polisinstruktionen. I den hette det bland annat att polispersonalen tills vidare skulle utgöras av en polisgevaldiger och tre stycken polisbetjänter. De skulle antagas av magistraten och vara kända för drift, skicklighet, trovärdighet och nykterhet. Sedan rullade det på och 1873 fick Malmö sin första polismästare som hette Philip Wester och han hade till sin första uppgift att bygga upp ett för tiden ändamålsenligt polisväsende. Omorganisationen gick i princip ut på en uppdelning av polisen i två huvudavdelningar: en detektivavdelning och en ordningsavdelning, och vi är framme vid 1874 års polisväsende som ska ta hand om en stad vars ordning det inte var mycket bevänt med. År 1888 fastställde Kungl. Maj:t förslaget om inrättande av en poliskammare, där polismästaren hade beslutanderätten i överensstämmelse med de regler som Kungl. Maj:t senare skulle komma att besluta om. Året därefter indelades Malmö i tre vaktdistrikt. Det första kom att omfatta staden mellan broarna samt fängelse- och hamnområdena. Distrikt två omfattade Södra Förstaden och distrikt tre Östra Förstaden. Så är vi i det närmaste framme vid Malmö Poliskår som vi ser i bild från 1910. Bakgrundssammanfattningen har jag hämtat från minnesskriften Malmöpolisen 1874 – 1974. Boken/skriften, utgiven av Allhems förlag 1974, ger rapsodiska glimtar från Malmöpolisens då (1974) 100-åriga verksamhet och finns att låna på stadsbiblioteket.

Bilden av Malmö poliskår 1910 togs av fotografen Gunnar Brunberg (1882-1917). Han, som också var skulptör och målare, började sin karriär i Karlskrona och Ronneby med fortsatt utbildning i Tyskland där han praktiserade både i Dresden och Hamburg. Han hade sedan anställning i Stavanger i Norge och avslutade sin utbildning i Stockholm hos hovfotograferna Flodin och Hertzberg. Den 1 november 1909 etablerade Brunberg sig på Södra Förstadsgatan 46 i Malmö. Hans karriär blev dock inte lång. Reumatisk feber och en hjärtsjukdom satte tidigt stopp för hans arbete.

Det kommer fler bildglimtar ur Malmöpolisens historia tack vare Gunnar Sixtenssons fotosamling. Att just Malmöpolisen ofta är representerad i den beror på att Gunnar var son till en polis. Hans far, Carl David Sixtensson, tjänstgjorde hos Malmöpolisen från 1908 och fram till pensioneringen 1944. Som sagt, fortsättning följer …

 

Lördagen den 19 april

lämnar hon Sverige. Om det inte går bra ska hon komma tillbaka om en månad . Men den idéen finns inte ens i den unga Anitas huvud. Där ekar bara ett ’Jag ska minsann visa dom!’

Den sista divan - boken om Anita

Nu är den här, Den sista divan – boken om Anita Ekberg skriven av Lars Hector med Christel Persson och utgiven av Kira förlag. Boken hittar du i Den Bildens bokgalleri: Den Sista Divan – boken om Anita Ekberg. En perfekt present, julklapp eller varför inte bara till dig själv. Helt i Anitas anda …

Säg nåt Frans!

frans-suell
Foto: Gunnar Sixtensson

Önska Malmö en god morgon och lägg till nåt om att hösten är här och du står där och blickar ut över hamnen. Ta gärna det där med ’köp-en-hamn’ också, den långa varianten, så kan jag fortsätta ägna mig åt alla nyinstallationer och uppgraderingar på datorn innan jag kör på som vanligt igen. Alla vet ju vem ju Frans Suell är, trots att du stått tyst så länge. Gör mig nu den tjänsten, så hjälper jag dig en annan gång!

 Hm, hm … Ärade damer och herrar …

Now we’re talking …  ; )

Arbrå den 30/1 1907

718s

Mycke tack för korten som vi fått i kväll. Roligt de att du mår bra vi göra så också. Adolf säger han skall fara ner på söndag o då taga skidorna med sig Lät bra. O må så godt me, sitt inte bara inne utan rör på dig ibland Din Mamma

Vikten av att röra på sig var tydligen känd även på den tiden, men det där med skidor från Arbrå till Malmö verkar ju långsökt långväga, men kanske Malmövintern 1907 var sträng. Jag funderar över om inte sonen skickat oskrivna vykort hem till mamma som hon i sin tur skickat skrivna tillbaka, för så vitt jag kan se så är det Malmös Gråbrödersgata i riktning mot Gustav Adolfs torg på ”vyen”.

Gerdas ring

Gerdas ring
Foto: Foto: Sven Tideman/Postmuseum Wetterholms arkiv

Gerda orkar inte hålla fast vid räddningen, släpper taget och ringen glider av … 

Gerda och hennes man Edvard Lindell från Helsingborg drömde om ett bättre liv och sparade i många år för att kunna ta sig till Amerika. Den 10 april 1912 fanns de ombord på Titanic i Southampton för att komma till New York. Därifrån hade de tänkt att ta sig vidare till Connecticut och deras förhoppningar var stora. Som alla vet kolliderade fartyget med ett isberg på sin färd mot New York och gick under. Bland de omkomna fanns Gerda och Edvard.

En månad efter katastrofen upptäckte ett fartyg på Atlanten en livbåt som drev omkring och de bärgade och förde den i land. I botten av livbåten, under tre manslik, hittades Gerdas sammansvetsade förlovnings- och vigselring vars inskription gjorde att ringen till slut kom hem till Skåne och Gerdas släktningar. Ringen fick kvitteras ut hos Malmöpolisen.

Ovanstående är en mycket  kort sammanfattning av den gripande historien om Titanics undergång och ringens återkomst som i går föredrogs av Gerdas brors dotterdotter Gunilla Genrup för Malmö Släktforskarförening. Jag kan varmt rekommendera denna föreläsning och för bokning nås Gunilla via epost genson@horby.nu

Gerda och Edvard
 Edvard och Gerda Lindell
©Gunilla Genrup

Flora

flora

… i Floras hage har blivit extra uppmärksammad i dagarna. Ballong i hand och blommor på sockeln gör mig fundersam …

Floras skapare var Jonas Fröding (sysslingbarn till Gustav Fröding) och i konstguiden beskrivs skulpturen, skapad 1936 i brons och granit, så här: Flora ser, som sig bör, ut över Kungsgatans blomstergård. I verket har Fröding förenat sin lyriskt idealiserande förmåga med den naturtrogna och proportionerliga människokroppen. Från början hade ”Flora” en blåklocka i sin uppsträckta hand. Denna är försvunnen men spåren av stjälken finns i hennes hand. Det där är nog så bra, men jag vill veta vad Malmötösen som stod modell hette och varför just hon. Ja, varför inte just hon, men jag ser henne nästan varje dag, tycker om henne och vill veta mer.

Flora var tidigare placerad vid Länsstyrelsen, men flyttades på 1980-talet till Floras hage på Kungsgatan. En vacker plats för Flora! Om man nu inte vet något om flytten kan man ju tro att skulpturen fått sitt namn efter kvarteret intill, men jag vill tro att Flora hette Flora. Så otroligt dumt att jag aldrig frågade mannen som en gång berättade för mig att det var hans farmor som stått modell om hennes namn. Min förhoppning är att han läser Malmöblickar!