Det är svårt att tänka sig att det trettiosex år tidigare än bildtillfället, närmare bestämt den 1 april 1874 klockan 05.00, var första gången uniformerade poliskonstaplar patrullerade på Malmös gator som visade att en ny lokal polisorganisation trätt i kraft.
Nu kommer man ju osökt in på att fundera över hur det såg ut ännu tidigare. Går vi riktigt långt tillbaka så var det invånarna själva som skulle svara för ordning och vakthållning i staden, men 1589 upphörde den plikten att gälla och det anställdes speciellt utvalda väktare för att sköta ordningen nattetid. Väktarna avlönades av medborgarna. Under krigstid försågs Malmö, liksom alla andra betydelsefulla! städer med en garnison. Under andra decenniet av 1700-talet var det dock dåligt beställt med vakthållning i Malmö. Folket som var utfattigt efter krig och farsoter och som inte hade råd att hålla väktare i tjänst, hade ändå mot slutet av 1700-talet repat sig så pass mycket att väktare återigen kunde anställas.
I början av 1800-talet kunde antalet anställda väktare fördubblas och något senare beslöts att ordningsväsendet skulle delas upp i en polisbetjäningsavdelning och ett antal väktaravdelningar. År 1834 beslöt magistraten att polisbetjäningen i staden skulle bestå av fyra man förutom stadsfiskalen. Den förste polisuppsyningsmannen/polisgevaldigern tillsattes 1842 och hans namn var Jacob Kistner. Samma år kom också den första polisinstruktionen. I den hette det bland annat att polispersonalen tills vidare skulle utgöras av en polisgevaldiger och tre stycken polisbetjänter. De skulle antagas av magistraten och vara kända för drift, skicklighet, trovärdighet och nykterhet. Sedan rullade det på och 1873 fick Malmö sin första polismästare som hette Philip Wester och han hade till sin första uppgift att bygga upp ett för tiden ändamålsenligt polisväsende. Omorganisationen gick i princip ut på en uppdelning av polisen i två huvudavdelningar: en detektivavdelning och en ordningsavdelning, och vi är framme vid 1874 års polisväsende som ska ta hand om en stad vars ordning det inte var mycket bevänt med. År 1888 fastställde Kungl. Maj:t förslaget om inrättande av en poliskammare, där polismästaren hade beslutanderätten i överensstämmelse med de regler som Kungl. Maj:t senare skulle komma att besluta om. Året därefter indelades Malmö i tre vaktdistrikt. Det första kom att omfatta staden mellan broarna samt fängelse- och hamnområdena. Distrikt två omfattade Södra Förstaden och distrikt tre Östra Förstaden. Så är vi i det närmaste framme vid Malmö Poliskår som vi ser i bild från 1910. Bakgrundssammanfattningen har jag hämtat från minnesskriften Malmöpolisen 1874 – 1974. Boken/skriften, utgiven av Allhems förlag 1974, ger rapsodiska glimtar från Malmöpolisens då (1974) 100-åriga verksamhet och finns att låna på stadsbiblioteket.
Bilden av Malmö poliskår 1910 togs av fotografen Gunnar Brunberg (1882-1917). Han, som också var skulptör och målare, började sin karriär i Karlskrona och Ronneby med fortsatt utbildning i Tyskland där han praktiserade både i Dresden och Hamburg. Han hade sedan anställning i Stavanger i Norge och avslutade sin utbildning i Stockholm hos hovfotograferna Flodin och Hertzberg. Den 1 november 1909 etablerade Brunberg sig på Södra Förstadsgatan 46 i Malmö. Hans karriär blev dock inte lång. Reumatisk feber och en hjärtsjukdom satte tidigt stopp för hans arbete.
Det kommer fler bildglimtar ur Malmöpolisens historia tack vare Gunnar Sixtenssons fotosamling. Att just Malmöpolisen ofta är representerad i den beror på att Gunnar var son till en polis. Hans far, Carl David Sixtensson, tjänstgjorde hos Malmöpolisen från 1908 och fram till pensioneringen 1944. Som sagt, fortsättning följer …
