Det där med gatunamn är alltid intressant och ger i sig mycket kunskap om Malmö. Vissa gator, Sofielundsvägen eller Erikslustvägen till exempel, har fått namn efter gårdarna som låg där och andra har tillkommit för att hylla någon betydelsefull person. En del har fått namn efter ros- och klöverängar och så finns det ett helt gäng som fått sina namn bara för att de måste heta något och syftar inte på någon eller något särskilt. Så har vi Kalendegatan som kämpat år ut och in med att skydda sig från r:et som många lägger till för att göra namnet begripligt. Jag går som så många gånger tidigare till Gatunamnen i Malmö av Leif Ljungberg som om jag trodde att något nytt tillkommit vad gäller Kalendegatan. Att gatan hetat Kalenthe Straedit, Callente stredit och Callentegaden och så vidare begriper vi halvdanskar, men vad betyder Kalende? Gatan har sitt namn efter Kalendegillets gård … ett andligt gille, helgat år S:t Anna, jungfru Marias moder. Ja, men jag har fortfarande inte fått svar på min fråga … Då går jag på ordet Kalende Calente och får veta att det kommer från latinets calente som  betyder het, uppvärmd, men inte het i betydelsen kryddstark. Kalendegillet – ett hett andligt gille? Den formuleringen får jag snygga till med tiden, men nu börjar jag förstå Kalendegatan och r:et har icke där att göra! En gammal slagdänga framförd av Connie Francis dyker upp i skallen och den blir bra att spika detta inlägg med. På spanska, utvecklat ur latinet, blir calente – calienta  … Nu sitter den – Kalendegatan! : )

Nej, stopp och belägg! När jag ändrar sökningen till Kalendegille så stämmer inte mitt snygga resonemang ovan. Skit också! Jag gör inte om det, men måste ju tillägga att: Kalendegillen var religiösa brödraskap, kända sedan 1200-talet i bland annat Tyskland, Nederländerna och Danmark. De bestod av präster och senare även lekmän. Gillenas sammankomster ägde rum första dagen i varje månad, därav namnet, och var stiftade för läsande av själamässor för avlidna gillesbröder samt för inbördes hjälp och sällskaplig samvaro. Om gillena sägs 1854, att de urartat till dryckeslag, där ett oskickligt leverne fördes och blev förbjudna 1618. Det verkar i alla fall som om det gått hett till på dessa gillen som upphörde vid reformationen. I Danmark förbjöds de, men Kalendegillet i Lund har kvarlevt in på 1900-talet. Detta, Sodalitium Majus Lundense, ombildades till en stiftelse. Jag kunde ju sökt Kalendegille på Wikipedia med en gång istället, men då hade inlägget bara blivit halvljummet, men jag skruvar för ordningens skull ner från het till varm ; ) En fortsättning följer kanske …