Kategoriarkiv: Malmöfotografer

Dagens namn är Anna

… och det får mig att tänka på Anna Frankel (1861-1939), en fotopionjär i gamla Malmö som jag inte tidigare nämnt. Det är högt på tiden för även Anna räknades som en av dåtidens bästa och mest framgångsrika fotografer.
Anna föddes i Halmstad och var äldst av sju syskon. Fadern Sophus Frankel som kom från Köpenhamn hade fotoateljéer i flera svenska städer innan familjen flyttade till Malmö och han på 1870-talet etablerade ateljé här. När Sophus dog 1878 drevs fotoateljén vidare av svägerskan Lilly Frankel tills Anna 1883 tog över verksamheten med adress Stora Nygatan 48b som tre år senare blev Djäknegatan 14. År 1897 gifte Anna sig med handlanden Per Nilsson och fick med tiden tre söner. Runt sekelskiftet 1900 övertogs ateljén av Hilma Pålsson och därefter, 1904, kom J N Gylldorf in i bilden och slutligen gick ateljén till ännu en Frankel, denna gång Annas bror Georg som drev den mellan 1905 och 1907/08 då den försvann ur adresskalendern.

Fotot ovan av Brita Johanna Camp togs av Anna ett okänt årtal mellan 1883 och 1886. Bilden tillhör Malmö Museers fotoarkiv och nog stärker den uppgiften om att Anna var en duktig fotograf, men varför i hela världen kladdar Museet nummer på framsidan av dessa gamla fotografier? :/ Vi får kanske vara glada för att kladdet inte kom på själva fotot.

Om familjen Ohm

… har jag bloggat tidigare och det kan du läsa härFotograferna Ohmmen ett foto av faster Anna i Brandstad taget av fotograferna Ohms anfader Heinrich Ohm måste jag ju visa. Det är inte min släkts faster Anna, men någons enligt en tillhörande anteckning.

Bilden bör vara tagen efter 1867 då Heinrich övergett ateljén i Ystad och öppnat ny ateljé i Lund. Heinrich flyttade till Malmö 1886, så någon gång mellan 1867 och 1886 blev Anna i Brandstad förevigad av fotograf Wilhelm Heinrich Ohm i Lund. 

För övrigt tycker jag att Anna ser rätt cool ut, lite som om att det där med fotografering inte var så märkvärdigt.

 

Time/Light/Love!

Äntligen fick jag se hur fotografen Lina Jonn såg ut! Tidigare inlägg om henne kan du läsa här: Lina Jonn och här: I tvättstugan. Eftersom Lina avled i Norge 1896 så är bilden tagen senast det året, men troligtvis något eller några år tidigare. 

Linas självporträtt finns på utställningen Time/Light/Love som pågår på Landskrona museum och som visar svenska fotografiska porträtt 1840 – 2017.

Ett fotografi är ett vykort sänt oss från det förflutna; ett utsnitt ur tiden. Vi får med oss ett stycke passerat liv på den resa som så obönhörligt leder framåt … 

Time/Light/Love är en fantastisk fotoutställning som pågår till och med den 28 januari 2018 och mer om den kan du läsa här: Allt ljus på fotohistorien i Landskrona

Hoppet lever!

Om denna  kvinna föreställer Emma Rosengren är fortfarande osäkert, men övrig information i tidigare inlägg Vem är du kring Ateljé Rembrandt och Ateljé Casino stämmer enligt fotograf Claes Rosengren, tredje fotogenerationen Rosengren i Malmö, som återkommer i frågan.

Tittar jag på nedanstående bild känner jag att hoppet lever, för kvinnan framför Hjalmar Rosengren är väl inte helt olik kvinnan ovan? : )


© Fotograf Rosengren

Vem är du

… tänker jag när jag ser denna kvinna som lite kaxigt spänner ögonen i mig. Jag antar utmaningen! Fotot är ett så kallat ”fotovykort” taget av Atelier Rembrandt Malmö vars innehavare hette Alfred Gustafsson. På väggen bakom kvinnan finns en almanacka från Malmö Kaffekompani som visar att år 1912 ännu inte har börjat eftersom inga blad är avrivna än. Tiden är alltså slutet av år 1911 och platsen någonstans i Malmö. Varför låter man Ateljé Rembrandt ta en bild som man gör vykort av? Kan det vara en viktig bemärkelsedag eller är det helt enkelt reklam för fotoateljén? Det ser ut att vara i hemmiljö, men det var ofta hemlikt hos dåtida fotografer. Så en stor bukett blommor på bordet och en skål med kort av något slag som varken säger det ena eller andra.

Jag går på Rembrandtspåret och hittar information i adresskalendern om ”Photographie Rembrandt” som fanns på Södra Förstadsgatan 23B mellan åren 1912 och 1915. År 1917 är Rembrandt borta och istället har Emma Paulina Gunilla Rosengren öppnat Atelier Casino på samma adress. Denna ateljé fanns kvar 1929, men om det är samma ägare då är ovisst. Jag söker i arkiven efter Emma Rosengren och hittar en kvinnlig fotograf med det namnet och hon visar sig vara gift med fotografen Hjalmar Rosengren som jag skrivit om i tidigare inlägg. I fotograf Rosengrens historia nämns faktiskt en kvinna vid namn Emma. Kan det vara så att Emma var anställd av Alfred Gustavsson och att bilden togs i samband med öppningen. I så fall kan man ju förstå att almanackans ”1912” var viktigt att få med i bild. Då skulle detta rent av kunna vara Emma Rosengren. Men varför skulle hon arbeta för Alfred Gustafsson när maken redan 1901 etablerat sin egen fotoateljé i Malmö? Nu skenar jag kanske iväg … Jag slutar prata högt för mig själv och frågar helt enkelt tredje generationen fotograf Rosengren om det här möjligen kan vara Emma Rosengren. 

I tvättstugan!

Om fotografen Lina Jonn skrev jag i ett tidigare inlägg, Lina Jonn, att det absolut bästa porträttet, signerat Lina Jonn, lär vara ett som föreställer tvätterskan Hanna Nils Mårtensson från Stora Råby,en stark och trygg kvinna som utstrålar ett lugn och en stolthet föredömlig för kvinnor.’

I kväll kom det en kommentar till inlägget som löd så här: Hej! Jag sitter i en tvättstuga precis nu och googlade på namnet på en bild som hänger här och trillade in hit ☺ Tvätterskan Hanna Nils Mårtensson från Stora Råby står det under bilden ?
Kul att läsa!

Hur är sådant möjligt? Men jag tackar och bereder gärna plats för en bild av Linas absolut bästa porträtt – tvätterskan Hanna Nils Mårtensson från Stora Råby. : )


Fotograf Lina Jonn/Erika Krank

Gunnar W Dahlgren

 Teschska passagen Ingång Södergatan 14 och Kalendegatan 9 Malmö 
Rikstelefon 66 Plåten förvaras

Det finns inte särskilt mycket information om G W Dahlgren (1857-1947) och det beror troligtvis på att han inte verkade någon längre tid som fotograf i Malmö. År 1904 lär han i alla fall enligt fotografregistren ha etablerat sig som fotograf på Södergatan 14 och troligtvis övertog han då Alexis Brandts atélje. Det blev en kort vistelse i Malmö eftersom han mellan åren 1906 och 1910 var anställd som fotograf vid Nobels mekaniska verkstad i Baku. Han beskrivs i det sammanhanget som en globetrotter, tekniker och fotograf av känd värmlandssläkt. Han har lämnat efter sig ett rikt fotomaterial, vykort och tidningsklipp och det mesta finns samlat på Värmlands museum. Med tanke på den korta karriären i Malmö hann Dahlgren ändå med en hel del så troligtvis var han i Malmö i perioder före 1904 och efter 1910, men att han då skulle ha haft egen atélje hittar jag ingen uppgift om. En intressant fotograf vars bilder det är något visst med som jag inte riktigt kan ta på … Det kommer fler!

Okänd fotograf – Elina Nelander

Alltför ofta måste jag avsluta presentationen av en bild med okänd fotograf och det känns inte riktigt bra, men fotografers namn har en förmåga att suddas ut med tid som går. Ibland stöter man på en bild igen i någon bok eller annat sammanhang och helt plötsligt har man namnet och kan glatt plocka bort okänd. 

Ovanstående bild har jag sett många gånger, men har nu sett den sammankopplad med fotograf Elina Nelander, vars namn jag tidigare inte kände till. Började leta och kom fram till att det fanns mer än en fotograf Elina Nelander i Sverige runt förra sekelskiftet. Den aktuella Elina föddes i Östraby 1872 och dog i Lund 1967. Jag hittar henne i Malmö Fornminnesförenings årsskrift från 1977 och får veta att hon hade sin ‘kopieringsatelier`i fastigheten Skomakaregatan 29 och fick vid ett par tillfällen (december 1910 och januari 1912) styrelsens uppdrag att fotografera rivningsobjekt och utgrävningar i Malmö. Elina nöjde sig tydligen inte med att fota rivningsobjekt och utgrävningar för jag hittar henne senare i samband med andra stadsbilder presenterad som okänd fotograftillverkad av Elina Nelander, vad det nu kan innebära …  För dagen får jag väl ändå se fotografen som gick ända fram till Frans vid avtäckningen av hans staty den 17 juli 1915, och som lyckades fånga livet runt avtäckningen på ett väldigt levande sätt som okänd fotograf – tillverkad av Elina Nelander.

Lina Jonn

… född Carolina Johnsson i en arrendatorsfamilj i Stora Råby utanför Lund, näst yngsta barnet i en syskonskara av sju, blev en kunnig och aktad fotograf. Trots att hon blev endast 35 år gammal lämnade hon efter sig ett stort antal bilder av svenskt liv i vardag och fest. Yrket lärde hon i Paris och första fotoateljén drev hon tillsammans med Alexis Brandt i Helsingborg. Sin egen ateljé öppnade hon 1891 på Stora Bantorget 6 i Lund dit kunder från det borgerliga och akademiska Lund sökte sig. Tidigare fotografer i ateljén på Bantorget var H Ohm, Otto Pettersson, K A Sjöberg och Lorentz Nilsson. Lina Jonn som hade en stor bildningslängtan hade dessförinnan en tid studerat tyska och franska i Lund och Neuchâtel i Schweiz, men även arbetat som musik, sport- och teckningslärare i England. Hennes önskan var att studera vidare, men som kvinna vid den tiden var hon ställd utanför den högre utbildningen. Hennes intresse för porträttfotografering som sammanföll med dåtida mode inom borgerligheten att byta porträttfotografier med varandra innebar klart att Linas företag fick många uppdrag. Ett annat och speciellt uppdrag var självklart Linas uppmärksammade fotografi av kung Oscar ll vid doktorspromotionen 1893. Trots att ateljéns inriktning var porträttfotografering tog Lina Jonn med tiden i allt större utsträckning med sin kamera ut för att dokumentera miljöer framför allt i Lund, men även i Malmö och andra närliggande städer och orter.

Under en resa till Norge med systern Erika 1893 mötte Lina sin blivande make, Gudbrand Ole Tandberg. Han var 16 år äldre än Lina och hans egenskaper allvar, beläsenhet och idealitet fick Lina att svara ja till Tandberg vid vigseln den 12 december 1895.  Året därpå födde Lina sonen John, men knappt två månader senare dog hon av hjärtsvikt. Linas syster Maria, även kallad Maja, drev  rörelsen vidare och  öppnade 1905 filial i Malmö på Östergatan 41. Denna filial drev Maria fram till 1908 då Ragnar Küller tog över firman. Mellan åren 1915 – 1920 fanns firman på Stortorget 29 och längre fram, mellan åren 1929 – 1935, på Södra Förstadsgatan 23.

Det absolut bästa porträttet, signerat Lina Jonn, lär vara ett som föreställer tvätterskan Hanna Nils Mårtensson från Stora Råby, en stark och trygg kvinna som utstrålar ett lugn och en stolthet föredömlig för kvinnor. Att Lina Jonns foto visar en utmärkt blick för det enkla och estetiska är väl uppenbart, men även de foton som bär namnet Lina Jonn eller Ateliér Jonn tagna efter Linas bortgång bär en prägel av Linas skarpa, men känsliga blick.

Mer om Lina Jonn och hennes familj hittar du i länken nedan:

Linas barnbarn berättar om storfamiljen Jonn.