… stockar och stenar
ingen slipper här fram, här fram
förrän han säger sin kärestas namn
Vad heter han” … eller hon?
Nej, din kärestas namn behöver jag inte veta, men leken Bro bro breja var det första jag kom att tänka på när jag såg bilden. Leken som är mycket gammal lär vara spridd över hela världen. Vad jag mycket hellre vill veta är vilken skola barnen står framför. Jag funderar över Bunkeflo och Vintrie, men får det inte att stämma. Kanske någon bloggläsare vet och vill berätta?
… fick Ester i Ockelbo ett vykort från Yvonne och Ylva i Malmö. De ville med kortet gratulera Ester på födelsedagen och passade samtidigt på att med ett streck visa precis var de bodde i det då nybyggda Saarisgården på hörnet Lundavägen och Rosendalsvägen. I samma hus fanns då: damfrisering, trikåaffär, kaffebutik och Saaris-conditoriet. Jag tror att de var rätt nöjda med sitt nya boende. Yvonne som skrivit kortet berättar också att: ”Nu har vi snart sommar härnere, buskarna ha redan börjat bli gröna, och crocusarna och snödropparna blomma.” Med detta gamla vykort, köpt på Degeberga antikmässa i juli månad 2023, får ni denna regniga augustisöndag en vårlig hälsning från Malmö avsänt den 30 mars 1938.
… på Malmö Museum/Museibutikerna är nu påfyllda och jag återgår med gott samvete till semestern. Ha en fortsatt skön sommar! Vi hörs!
… vill komma till tals denna midsommar 2023 och av dem kan man förstå att det i slutet av 1800-talet fanns betydligt fler majstänger på gårdarna i Malmö än vad det gör idag. Firandet verkar också ha pågått längre, i vissa fall ”åtta dagar i rad”. Att spela och dansa runt maj/midsommarstången verkar ha varit det viktigaste. Sill och potatis pratar ingen om för det var troligen vardagsmat för de flesta. Nedan en bild från ett midsommarfirande med samtliga hyresgäster på Hjorttackegatan. Bilden är av något senare datum (1902) än berättelserna, men det närmaste i bildväg jag kunde hitta.
”Majstänger hade de mycket på gårdarna. Vid Mariedal hade de mycket majstänger. Det var som en park därute. De brukade samla löv kvällen innan. De gick vanligtvis till den som hade trädgårdar och fick grenar av dem. Om de hade tid, kunde de klä majstången på förmiddagen. Annars samlades ungdomen på eftermiddagen, då de var fria. De gick från den ena gården till den andra och dansade. Där var spelemän. De kunde hålla på några kvällar efter midsommar.”
Cecilia Nilsson, född 1865 i Malmö
”Midsommarstänger hade de i gårdarna i Malmö. Ungarna gick och drog in grönt. Familjerna och mannarna på gårdarna hjälptes åt att sätta upp majstängerna. De var som ett kors och hade kransar. De dansade åtta dagar i rad. De gick från gård till gård och sjöng och dansade. Någon spelade dragspel.”
Emma Bond, född år 1865 i Svedala
”På midsommarafton när vi gjort våra sysslor var vi ute och tittade på majstänger. Vi blev inte fria förrän vid tiotiden. Vi gick ut till Pildammarna. På vägen ut gick vi från den ena gården till den andra och dansade. Vid Pildammarna brukade tjänstefolket samlas. Vem som helst fick inte komma med. Vi skulle ha umgåtts. Var och en bjöd sina vänner. Där var poliser, tullmän och spårvägsmän.”
Lina Olsson, född år 1872 i Sölvesborg
”I min barndom hade vi majstång. Det var ingen bestämd plats den skulle resas på. När Folkets Hus kom, försvann det. Det var ungdomar som reste majstången. På natten var det dans och på midsommardagen också ibland.”
F.d. målare Holmstrand, född år 1885 i Limhamn
”För det mesta hade de en harmonika, eljest sjöng de. Det var särskilt mycket majstänger i Jerusalemsgatan. Vid Mariedal var det alltid stora majstänger. De fortsatte dansa tills det gröna blev visset. Då tog de ner stängerna. De dansade mest ringdanser. När de skulle ha spel, dansade de polka, vals och mazurka.”
Fritiof Olsson född 1866 i Malmö
Röster från förr är hämtade från ett etnologiskt forskningsarbete utfört på 1940-talet. Som en del av arbetet gav man sig helt enkelt ut och intervjuade Malmöbor som var födda på 1860-1880-talen. Detta arbete kom Sven Rosborn i kontakt med då han på 1970-talet läste folklivsforskning i Lund. Naturligtvis såg han den som oerhört intressant och lade sedan ut det elektroniskt så att alla skulle kunna ha glädje av det och utöka sin kunskap. Det tackar vi för!
Glad midsommar!
… genom MFF-legendaren Staffan Tappers liv. I sin nya bok berättar Staffan om barndomsåren i Genua där pappa Börje var professionell fotbollsspelare och om den egna fotbollskarriären som bland annat innehåller fyra SM-guld och 407 matcher i den ljusblå A-lagströjan, inklusive Europacupfinalen 1979. Dessutom 36 landskamper och två VM-slutspel samt fyra spännande möten med den polske målvakten Jan Tomaszewski. Vi får också lära känna hans familj; Karin som är Staffans hustru och stora kärlek och deras tre barn. Staffan väjer inte för att berätta om sin egen mångåriga kamp mot alkoholism och familjens stora livssorg när sonen Anders gick bort. Staffans starka tro på stadens, MFF-familjens och den egna familjens framtid genomsyrar denna rikligt illustrerade biografi över en av Malmös största fotbollsspelare.
Boken hittar du i Den Bildens Bokgalleri/Staffan Tapper En Rundvandring i mitt liv!
Den lille pågen kom fram när den stora stjärnan tog farväl
Tack Zlatan! 🙏
För fyra år sedan inledde Historiskans chefredaktör Eva Bonde sin kampanj för en staty av journalisten och politikern Elma Danielsson (1865-1936) i Malmö. En staty som dessutom skulle bli stadens första av en namngiven, historisk kvinna. Ett viktigt steg i att lyfta upp kvinnors gärningar som påverkat Malmös historia och utveckling. Det gick vägen och uppdraget att gestalta Elma gick till konstnären Linnéa Carlsson som bor och arbetar i Malmö. Linnéa är utbildad vid Konsthögskolan i Malmö och har ställts ut på ett flertal konsthallar och gallerier.
I söndags var det dags och ”Elma Danielsson agiterar” invigdes i solsken och till musik i Rörsjöparken, en plats där Elma ofta agiterade.
Bra jobbat!
… på hörnet Baltzars- och Fabriksgatorna (byggt 1929 och rivet 2001) minns nog de flesta bloggläsare, men precis som jag kände ni kanske inte till att detta garage hade en världskänd stamkund. Enligt IC/OK ekonomisk förening var denna kund Dag Hammarskjöld, FN:s generalsekreterare mellan åren 1953-1961. Centralgaraget hade förtroendet att ta hand om Hammarskjölds högst privata gamla ”Cittra” som vid varje Sverigebesök kördes från Centralgaraget ut till Bulltofta där bodyguarden noggrant gick igenom bilen innan Hammarskjöld själv satte sig vid ratten. Det kändes väl fint att få veta detta? 🙂 
Tyvärr har jag ingen bild av den gamla cittran så ovanstående bilder från garagehörnan ur Albert Wilhelm Rahmns samling får duga.
Lennarth berättar här om hösten 1934 och våren 35 då han varvar fyra dagars arbete som springpojke med en dag i skolbänken. Han hoppar lite bland minnena, men jag tycker att man hänger med rätt bra ändå.
Letar efter bilder och info om Kronbryggeriet på Hermansgatan, men går bet. Det var kanske ett litet bryggeri som inte lämnade något större avtryck i stadens arkiv. Går vidare …
Hittade en bild av Brunnsgatan där Malmö stads arbetsförmedling (Centralanstalt för Malmöhus län) låg. Ni ser mitt i bild ovan Brunnsgatan som delvis försvann när Skånska Bankens hus på Triangeln stod färdigt år 1939. Anstalten hade, enligt Malmö stads adresskalender till uppgift, ”att söka bereda arbetsgivare bästa möjliga arbetskraft och arbetssökande det arbete, hvartill de bäst lämpa sig. Arbete och anställning af alla slag förmedlas avgiftsfritt för arbetsgifvare och arbetssökande, för män och qvinnor, för stad och land, till jordbruk, bruksrörelse, industri, handtverk, handel, samfärdsel och husligt arbete m.m.”
Arbetsförmedlingen var tydligen inget för Lennarth som fixade jobb på Malmö Metallvarufabrik på enklare sätt via tidningen Arbetet. Man kan ju inte säga annat än att Lennarth var företagsam, kreativ och kaxig. Självförtroendet var det sannerligen inget fel på!
Fortsättning följer!
