månadsarkiv: april 2015

Cecilia Nelson

… föddes i Åkarp år 1866. Hon var yngst av fem syskon och det var hennes syster Elna som utbildade henne i fotografyrket. Fadern som blev änkeman flyttade med sina barn till Malmö 1879. Cecilia öppnade 1890 en egen fotoateljé på Södra Förstadsgatan 36 (26) och antog i samband med detta sitt yrkesnamn, Nelson.

Cecilia var långt ifrån den enda kvinnliga fotografen i staden. Mellan  1860 och 1910 fanns det ett hundratal fotoateljéer och minst en fjärdedel av dessa ägdes av kvinnor. Vid sidan av Hilda Sjölin och Anna Frankel var Cecilia Nelson den främsta kvinnliga fotografen i slutet av förrförra seklet. Hon gjorde sig tidigt känd som en skicklig barn- och kvinnofotograf och dessa var merparten av hennes kunder. Hon hade även filialer i Lomma och Östratorp.

Cecilia Nelson gifte sig 1894 med fotografen Hans Olsson och drev tillsammans med honom firman fram till 1920. Paret flyttade efter detta till Limhamn där Cecilia genast öppnade en ny fotoateljé på Linnégatan 46 som hon drev fram till 1935. Cecilia Nelson avled den 9 april 1939 och lär vid sin bortgång ha varit mycket välbeställd.

Alfred Arwidius

aa

Arkitekten Alfred Arwidius  (1861-1915)  var son till en byggmästare. Efter examina på Malmö Latinskola, KTH och studier på Bauakademie i Berlin praktiserade han en tid för Gustaf Wickman i Stockholm. Efter studieresor i Europa återkom han så till  Malmö och startade sin egen verksamhet. Vid denna tid var jugend den förhärskande stilen som även Arwidius anammade. Hans besök i USA under 1890-talet tyder även på direkta influenser av amerikansk arkitektur. Valhallapalatset på Gustav Adolfs torg, den mest egenartade jugendskapelsen i Malmö, ritades av honom efter hans vistelse i USA. De väldiga skyltfönstren i husets bottenvåning påminner om den arkitektur som präglade Chicago under förra sekelskiftet.

Arwidius blev en av de mest anlitade och uppmärksammade av arkitekterna i Malmö vid den här tiden. Han satt i stadsfullmäktige mellan åren 1901 och 1912 och hans främsta ambition var att göra Malmö till en modern storstad. Han ritade inte bara bostadshus utan även byggnader som Malmö Brandstation på Drottninggatan, Frimurarordens hus på Isak Slaktaregatan, Lyceum för flickor på Östra Rönneholmsvägen, Försäkrings AB Skånes hus på Norra Vallgatan, Sjöbergska palatset och Wienska palatset på Östergatan.

Trots sín omfattande verksamhet i Malmö hade Arwidius även en mängd uppdrag runt om i Södra Sverige. Bland annat ritade han två kyrkor, Kävlinge kyrka och Arlövs kyrka och teatrarna i Ronneby och Landskrona, den senare tillsammans med Fredrik Sundbärg. Vidare ritade Arwidius Sparbanken i Tomelilla, Stora Hotellet i Hörby och den nu (1959) nedbrunna huvudbyggnaden vid Ronneby brunn. Han verkade även som utställningsarkitekt och ritade paviljonger till Stockholmsutställningen 1897 och var huvudansvarig arkitekt för byggnaderna till 1914 års Lantbruksmöte i Malmö. Han fick även överta det arkitektoniska ansvaret för Landskronautställningen 1913 efter Fredrik Sundbärg sedan denne avlidit.

Alfred Arwidius var en man med flera olika roller, arkitekt, politiker, lärare, fastighetsspekulant, frimurare och musiker. Hans liv speglar fullt ut den motsägelsefulla och omvälvande tid han verkade i. Han var en offentlig person, något av en kändis i stan som ofta syntes i sällskapslivet. Malmöhistorikern Einar Bager mindes honom som en distingerad, kortvuxen herre med sydländska drag. På fotografier framträder en högst modemedveten, nästan snobbig gentleman med välvaxade mustascher. Han var musikalisk, sångare i det kulturella sällskapet ’Heimdall’ och verksam inom ’Malmö Musikförening’ och ’Sydsvenska Filharmoniska föreningen’. Han hade också intressen i teatervärlden. I sina moderna idéprojekt för det moderna Malmö såg han gator och torg som scener där stadens invånare kunde flanera i skuggan av alléer och visa upp sig för varandra, gärna med orkestermusik i bakgrunden. Det är lockande att betrakta honom som något av en virtuos aktör vilken kunde ikläda sig ett otal skilda roller. Mannen under ytan gäckar oss emellertid; Arwidius framstår som en mycket gåtfull människa. Ur Arkitekterna som formade Malmö av Tyke Tykesson och Björn Magnusson Staaf.

Övre bilden: Hörnfastigheten Amiralsgatan 4/Kungsgatan 10 signerad Alfred Arwidius
och uppförd 1903.

Välkommen till Sverige

1945

Malmö Museum som flyktingförläggning och de vita bussarna 1945.

I maj 2015 inviger Malmö Museum tre utställningar om händelser i Malmö våren 1945. Ett unikt fotomaterial, livshistorier och en av de bevarade vita bussarna kommer att få en framträdande roll. Utställningen sker i samarbete med Röda Korset, Rädda Barnen, Xenofilia, Judiska församlingen, Auto Images och Sveriges Radio. Mer om utställningen kan du läsa här.

Det finns även en facebooksida, ett projekt av Malmö Stadsarkiv för att samla in minnesbilder från Malmö under andra världskriget under devisen Minns du? Denna sida hittar du här.

Foto: Gullers, KW/Nordiska museet

Liv i Lugnet

Gamla Lugnet förekommer lite av och till här i bloggen och i bildgalleriet och ger oss en uppfattning om hur det såg ut. Här kommer en hälsning från Babsan som ger liv i Lugnet.
Den är helt underbar – så tack för den!

Mamma och jag står på gården, Stålgatan 7 och året är nog 1957 eller 1958.
Livet då var läroverket, men också Gustav och Ribban, korv med mos och Coca Cola och 25-öringar i jukeboxen för att höra Pat Boone och Tommy Steele. Det året var det klänning i Brigitte Bardotmodell som gällde. Min ungdoms Lugnet!
Hälsningar Babsan

Försvunna gator Västra och Östra Dalgatorna

Foto Östra Dalgatan 1956 2

Redan 1877 hade kvarteren norr om Östra Förstadsgatan mot nuvarande Värnhemstorget fått fast form, även om området ytterligare norr därom fortfarande utgjordes av husarernas exercisfält, gårdejordar och annan oexploaterad mark. Dessa områden kom inte förrän i slutet av 1890-talet att förvandlas till rangerbangårdar. Närmast Värnhemstorget lades två gator ut 1877, benämnda Västra och Östra Dalgatorna. De löpte från Östra Förstadsgatan norrut.

De båda gatorna fick sina namn efter en ängsmark i Östra Förstaden som kallades Sumpadal. Mellan dem gick kvarteret 14 Olof. När den norra infarten till Malmö omgestaltades vid 1950-talets slut, varvid Drottninggatan breddades och förlängdes för att sammanbindas med Hornsgatan och motorvägens infart från norr, raserades kvarteret Olof och de båda Dalgatorna försvann. Omgestaltningen av denna del av Malmö var slutförd 1961. Vinjettbilden föreställer Östra Dalgatan 1956. Att notera är den livliga kommersen i dessa kvarter ända till slutet. Rosanders Skor och Göta Herrekipering  ger syn för sägen.

Bild Östra Dalgatan 1956.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Kvarteren kring S:t Johannes

kvarteren kring sankt johannes

Nu har de guidade stadsvandringarna i Malmö börjat komma igång igen och jag har hittat en tur som jag inte kan minnas sedan tidigare – kvarteren kring S:t Johannes.  På den lär vi  möta en dansk reformator, åldrade tjänsteandar, en socialminister och en ledamot i Svenska Akademien. Det kommer att pratas kring hur staden har utvecklats och det kikas på arkitektur och intressanta byggnader. Choklad- och arbetarhistoria bjuder turen också på. Ciceron är Jeanette Rosengren.

Boka och hämta mer info om turerna och annat kan du göra här: Kulturcentralen