månadsarkiv: september 2015

Allt som finns kvar

… av Dahlgrenska stiftelsen i kvarteret Sofia vid S:t Pauli kyrka är en ödetomt med höga träd och ett järnstaket. Byggnaden revs redan 1978 och tomten har sedan dess använts som fotbollsplan, nödlösning för närliggande skolors utegympa, parkeringsplats och under en viss tid en förskola i form av baracker. Byggnaden som invigdes 1903 påminde om ett slott och låg mitt i kvarteret med långfasaden mot Rörsjöparken och var omgiven av stora träd som delvis finns kvar än idag.

för bloggen

 Gustaf Dahlgren  var guldsmed och grundade Guldvaruaktiebolaget G Dahlgren & Co 1845. Han avled 30 år senare och eftersom han var ungkarl utan barn testamenterade han sin förmögenhet till en stiftelse som med tiden finansierade byggnaden för ”pauvres honteux – blygsamt fattiga” inom staden. Vid inflyttningen 1903 bestod hyresgästerna till 90 procent av kvinnor runt 65 år eller däröver. Bland blygsamt fattiga ingick inte den lägre arbetarklassen för man skulle ha varit bosatt i Malmö i minst 10 år, betalat skatt och haft en inkomst på minst 400 kronor per år.


Oxie och Skytts härads tingshus, idag S:t Pauli församlingshus, och Dahlgrenska stiftelsen.

Dahlgrenska stiftelsen  uppfattades av de flesta Malmöbor  som en mycket vacker byggnad. Enligt Stadsbyggnadskontorets granskningshandling/planbeskrivning för fastigheten Sofia 1 i Rörsjöstaden, som ska göra det möjligt för MKB att uppföra ett bostadshus i sex våningar, beskrivs skälet till rivningen av Dahlgrenska stiftelsen så här: När Länsstyrelsens byggnad uppfördes i kvarteret Nora försvann Rörsjöstadens dåvarande fotbollsplan. För att ersätta den borttagna fotbollsplanen revs Dahlgrenska stiftelsen 1978 för att ge plats åt fotbollsplaner. En vårdslös beskrivning av en vårdslös handling!

Nu är det snart dags för första spadtaget för ett sexvåningshus i kvarteret Sofia för det är väl knappast rimligt att inte bygga bostäder där. Jag ställde några frågor till MKB och som jag förstod det kommer det att uppföras ett hus som på ett modernt sätt  ”gifter sig” med stadsdelen, och byggnaden ska dessutom vara något av en port in till Malmö. För mig känns  ytterligare en port inte alls fel, en port som dessutom ber om ursäkt för porten vid Entré. Järnstaketet kommer inte att finnas kvar eftersom man vill ha en öppen lösning och dessutom lär staketet vara så upprostat att det bara är färgen som håller ihop det. Bättre delar av staketet kommer förmodligen att användas som utsmyckning, antingen på byggnaden eller runt den. Träd kommer självklart att behöva fällas, men inte alla och varje träd kräver tillstånd för att fällas. Dahlgrenska stiftelsen kan aldrig ersättas, men jag hoppas och tror på att vi får ett vackert hus på denna tomt i Rörsjöstaden.

Året var 1956

Skärmklipp 2015-09-04 11.53

… det år då Ungern under några månader slogs för sin frihet och hundratusentals ungrare flydde från sitt land. Cirka 8000 av dessa, främst barn och kvinnor, flydde till Sverige. Denna bild, ett klipp från en journalfilm, visar några av dem när de anländer med färjan till Malmö hamn för vidare transport till Ystad Saltsjöbad. Jag var inte så gammal då, men minns det mycket väl och jag minns också hur jag stirrade på  bilder av händelserna i tidningen och lyssnade på de vuxnas diskussioner. Detta var mitt första ”möte” med människor i flykt undan våld och förtryck och jag har aldrig glömt just detta, jag minns till och med var jag satt när jag studerade bilderna i dagstidningen. Förmodligen förstod jag på något sätt att detta var för svårt för vuxna att förklara så jag bad aldrig om hjälp med att tolka bilderna. Nu dyker det upp ur minnet igen.

Hur många flyktingar som återvände till Ungern är jag inte säker på, men det var en hel del, och i dessa dagar kan jag ju inte låta bli att fundera över hur mycket ungrarna minns av år 1956.

Helge, Gotthard och Hugo

kgv för bloggen

… är tre manliga undantag som bekräftar att Rörsjöstaden har Malmös ”kvinnligaste” kvarter. Starta en promenad på Kungsgatan vid Kaptensgatan och gå mot Värnhem och först ut att presentera sig är Anna tätt följd av Brita, Clara, Davida, Eva, Flora, Gerda, Hilma, Judith, Karin, Lea, Maria, Margareta, Nora, Olga, Paula, Ruth, Sofia, Thora, Ulrika, Viktoria, Åsa och Öda. Efter Öda dyker så plötsligt Helge, Gotthard och Hugo upp och avslutar det hela eftersom alfabetet var slut.

för bloggen
När  Magistraten 1878 beslöt att Rörsjömarken skulle benämnas Rörsjöstaden och började ge nummer och namn åt kvarteren hade man nog en tanke om att dessa kvarter skulle bli en pendang till Östra Förstadens  21 kvarter som fått mansnamn i alfabetisk ordning, Axel, Bror, Carl etc. Den tanken fick jag från Gatukontoret och det är väl ett vettigt resonemang eftersom marken tidigare var obebodd och kvinnonamnen knappast kunde relatera till tidigare kvinnor i området som utmärkt sig på något sätt. Det blev helt enkelt fruar, systrar, döttrar och mödrar till Magistraten som fick bidra här, eller vad tror ni? Hur det där gick till är väl knappast protokollfört, så det är fritt fram för gissningar.

Foto: Kungsgatan västerut och österut Ragnar Küller 1914/MM