månadsarkiv: augusti 2018

Cecilia Ahlström /5


Okänd plats i Svalöv Fotograf Otto Ohm

Så kom Cecilia till Svalöv och blev sysselsatt från morgon till kväll. Mjölka, baka, reda till mat, diska, lappa, laga och vara behjälplig vid slakt och höskörd var säkert bara en del av hennes arbetsuppgifter det år hon tjänade som piga på jordbruk i Svalöv. På hösten året därpå, 1874,  gav hon sig av till Lund. Jag funderar över hur folk på landsorten fick nys om nya arbetstillfällen, men det gick säkert ryktesvägen. Att garvare Lundbom i Lund behövde en piga kan Cecilia ha läst i en dagstidning för det var vanligare att stadsbor annonserade efter tjänstefolk. Garvare Lundbom och hans familj bodde i centrala Lund vid Krafts rote som låg ungefär vid det gamla magasinet på Norra Vallgatan 4. Det framgår inte om Cecilia också hjälpte till i garveriet, men det är inte otänkbart. Hon stannade hos Lundboms ett år och flyttade hösten 1875 till Mellanmöllan i Håstad som fungerade både som kvarn och läderfabrik och ägdes av bolag i Malmö. Läder och garveri hänger för mig ihop och jag kan därför tänka mig att det var så att garvare Lundbom var inblandad i möllan och kanske visade det sig i garveriet i Lund att Cecilia  var en arbetskraft Mellanmöllan kunde ha nytta av. Här stannade hon i två år.

På hösten år 1877 anlände Cecilia till Malmö. Eftersom det är något kladdigt i Håstads församlingsbok är det oklart var hon först bosatte sig i Malmö, men det kommer att klarna. Jag funderar över hur det rent praktiskt gick till när man registrerade in- eller utflyttning i församlingarna. Det fanns väl inget annat sätt än att gå till respektive församlingshus och anmäla det, men med tanke på att invandringen till Malmö vid denna tid var stor, och större skulle den bli, måste det ha varit en tålamodskrävande procedur. Att cirka 15 till 20 personer och- eller familjer inskrevs på en dag var inget ovanligt och så tillkom de som hade andra ärenden att anmäla. Så for väl prästerskapet på sina förrättningar och det var säkert inte direkt överbemannat på församlingarnas expeditioner. Jag kan väl knappast tänka mig att man endast fyllde i en blankett som lämnades in … Nej! Sånt här löser vi med ett enkelt knapptryck idag, men då var det säkerligen allt annat än smidigt. 

Nu är Cecilia 22 år och jag tror att självförtroendet är större än när hon för första gången lämnade hemmet i Tirup och for till Reslöv.  Jag funderar över om hon har kontakter i Malmö och i så fall vilka. Det kommer kanske att visa sig när jag får kläm på hennes  ”ingång” till Caroli församling i Malmö.


Östergatan och Caroli gamla kyrka 1866.

Tidigare inlägg hittar du här: Cecilia Ahlström

Cecilia Ahlström /4

Kan ni föreställa er Cecilia, 16 år gammal, stiga av hästskjutsen i Reslöv? Jag förmodar att det ombesörjdes med skjuts till henne mellan Tirup och Reslöv för det var för långt att gå. Med sig hade hon det hon gick och stod i och förmodligen något ombyte och kanske några personliga saker. Hon hade gått de då obligatoriska fyra skolåren, blivit konfirmerad och ansågs nu som vuxen nog att försörja sig. Nu skulle hon tjäna som piga i ett lantbruk och för det arbetet erhålla mat, husrum och en mindre slant. Hennes arbetsdag skulle börja tidigt och inte sluta förrän sena kvällen då hon skulle dela säng med en eller flera andra pigor. Hon var säkert införstådd med en del, men långt ifrån allt om vad det innebar att tjäna som piga.

Självklart längtade hon hem när hon lagt sig på kvällen och säkert funderade hon över hur far och syskon hade det. Hon kunde inte ringa, eller sms:a, men skrev nog ett eller annat brev och berättade och förhörde sig om hur det var i hemmet. Om Anders var läs- och skrivkunnig vet jag inte, men om inte fick han säkert breven upplästa för sig av något av Annas syskon och hälsade genom dem till henne. 

Vi vet ju lite grann om Cecilia redan och kan väl ana att hon efter att en tid av mycket hårt arbete som varje kväll slutade med att hon stupade i säng av trötthet snart sökte sig vidare. Detta är inget jag absolut vet om Cecilias arbetsförhållanden, men det är så dåtida pigors liv och arbete beskrivits för mig. De flesta pigor flyttade redan efter ett års tjänst till nästa ställe. Ibland kunde det bli bättre, men oftast inte. Själva flyttandet i sig ingav i alla fall hopp om något bättre. Cecilia tog efter nästan exakt ett år sitt pick och pack och begav sig till Svalöv och jag följde med.

Tidigare inlägg om Cecilia hittar du här: Cecilia Ahlström

Cecilia Ahlström /3

Året är 1855 och jag befinner mig med arkivens hjälp i Tirup, en liten kyrkby i Skåne vars närmaste större orter är Svalöv och Billeberga. Om Tirup står att läsa i Historiskt-geografiskt lexikon öfver Sverige att Tirup var en annexsocken till Billeberga pastorat belägen uti Rönnebergs härad af Malmöhus län 1 mil från Landskrona … Jordmånen fruktbar … Folkskola sedan 1822 … Småbarnsskola i Tarstads by sedan 1859; sockenbibliotek finnes. Smeden Anders Lundqvist och hans hustru Johanna Olsdotter på Tirups mönsterboställe fick i mars detta år en dotter som döptes till Cecilia och det är henne jag letar efter. Samma Cecilia som med tiden kom att bli hustru, mor och driven affärskvinna i Malmö. Hon var i viss mån även politiskt aktiv och gjorde sin röst hörd, bland annat i Sydsvenska Dagbladet. 

En felaktig siffra i befolkningregistret ledde mig först till en annan Cecilia, född samma år och månad i Tirup. Jag följde fel Cecilia en bit på hennes väg, men vid Sireköpinge insåg jag att det var något fel. Lite slöseri med tid, men tack vare det fick jag veta lite om en annan Cecilia också och dessutom lite om  Sireköpinge. Kanske återupptar jag den bekantskapen någon gång i framtiden, men nu tillbaka till rätt Cecilia.

Cecilias far, Anders Lundqvist, som tidigt i livet blev änkeman gifte år1848 om sig med Johanna Olsdotter som var född i Tirup. Anders hade i sitt tidigare äktenskap tre barn, men två av dem dog i späd- och småbarnsålder. Johanna och Anders fick sju barn och Cecilia som kom i mars 1855 blev nummer fyra i syskonskaran. Hon fick bära samma namn som parets äldsta dotter som avled i späd ålder. Barnadödligheten på den tiden var som bekant hög och det var inget ovanligt att kommande barn fick ”överta” ett bortgånget barns namn. Paret Lundqvist fick fler döttrar, men Cecilia var enda dottern som, med dåtida mått mätt, fick ett långt liv.

År 1865 avled Johanna Olsdotter, endast fyrtio år gammal. Cecilia var då tio år och Anders stod ensam med sju barn varav ett från hans första äktenskap. Anders levde enligt församlingsboken ensam de år Cecilia bodde kvar i hemmet och troligtvis fick hon tidigt ta ansvar för sina yngre syskon. Dåtida barndom var oftast kort. Sexton år gammal lämnade hon hemmet och tog plats som piga i Reslöv. Samma år lämnade också hennes tre år äldre bror Peter hemmet och for till Amerika. Själv följer jag Cecilia till Reslöv, men återkommer och berättar. Tidigare inlägg om Cecilia hittar du här: Cecilia Ahlström.


Cecilias far, Anders Lundqvist, på äldre dar.
Foton ur Eric von Gerttens bildarkiv.