”Huset får en annorlunda arkitektur som faller väl in i den befintliga sekelskiftescharmen.” ?
Själv tycker jag att det ser ut som ett nytt Caroli city eller Rättscentrum, lådor, fast i rost och så med pelare. Staketet faller däremot väl in i den befintliga sekelskiftescharmen …
månadsarkiv: november 2018
God morgon Malmö!
Från Cecilias tid
Utanför min dörr stod för en tid sedan en ung kvinna och bredvid sig hade hon stora kartonger. Hon sa sig ha hälsningar från Cecilias tid. Kvinnan var barnbarnbarns barn till Cecilia Ahlström. Det är sällan jag tappar målföret, men det här var en sådan gång. Kartongerna innehöll tidningar, tidskrifter och jultidningar från sent 1800-tal fram till 1940-talet. Jultidningarna är de vackraste jag någonsin sett och jag tänker visa några av dem lite då och då fram till jul. Delad glädje …
Från djupet av mitt hjärta tackar jag Cecilias barnbarn Eric, och hennes barnbarnbarns barn Tove för detta!
Cecilia Ahlström /13
Det är den 12 maj 1882 och här vid Skeppsbron står jag och väntar på Cecilia som idag återvänder från Köpenhamn. Jag är ute i god tid så jag kan se mig omkring i 1880-talets hamnbild som togs av fotograf C. V. Roikjer. Huven är fortfarande kvar på S:t Petri kyrka och Stora tullhuset (i dag Malmö börshus) lyser nytt och grant. Jag skymtar ett ganska nybyggt hotell Kramer som först om cirka 25 år ska skymmas av Skånepalatset på Norra Vallgatan. Låg inte Café Continental (damcaféet) där någonstans och när kom egentligen Malmö inre fyr till …? Jag ser också hotell Svea som snart eller rent av redan, bytt namn och heter hotell Horn. Till att vara i maj känns det mera som i november så nu får Cecilia faktiskt komma! Fortsätter i samma inlägg så fort jag ser skymten av henne.
Så kom då äntligen Cecilia och jag kan tänka mig att Jöns Ahlström med vagn fanns på Skeppsbron. Kanske även Cecilias syster Sofia fanns där, beroende på vilken tid på dagen Det Forenede Dampskips-Selskaps Gefion eller Gylfe la till vid kajen. Vad de tre talade om vid återföreningen i Malmö hamn berättar inte församlingsböckerna, men jag tänka mig att Cecilia behövde tid och fick invänta sin själ innan hon i små portioner kunde delge allt hon varit med om. Jöns hade ensam, men naturligtvis med Cecilias godkännande, tagit ut lysning och två dagar senare, alltså söndagen den 14 maj 1882, lyste det för dem. I församlingsboken finns en notering om att hon saknar betyg från den 9 november 1881 till och med den 12 maj 1882, men det fick säkert inte henne att ligga sömnlös för hon hade planerat in i minsta detalj och församlingens noteringar hindrade inte henne och planerna för framtiden. Den tid som återstod fram till vigseln den 3 juni 1882 står hon skriven i kvarteret Danzig med adress Lilla Kvarngatan 4, men flyttar i samband med vigseln samman med Jöns i kvarteret Höken med adress Fabriksgatan 8. Ingen skulle kunna komma och säga att Cecilia och Jöns levde i synd före bröllopet. Troligen skedde vigseln i det nya hemmet och Cecilia bar en svart klänning som hon själv sytt och på huvudet hade hon en krans eller krona av myrten. Jöns svarta och kanske enda kostym var dagen till ära både uppborstad och pressad. De nära och kära som hade råd och möjlighet att närvara fanns säkert där.
Det råder lite delade meningar om var vigslar för vanligt folk ägde rum vid den här tiden, men de flesta röster från förr säger att de skedde i hemmen eller kanske på pastorsexpeditionen och jag väljer att tro på de flestas röster tills motsatsen är bevisad. Vanligtvis fick prästen en slant för att han vigde folk oavsett om det var kyrkan eller i hemmen, men om en vigsel skedde i kyrkan tillkom säkert kostnader för uppvärmning och annat. Nä, kyrkovigslar var säkerligen för de bättre bemedlade, så nog om det. Jag tror att Cecilia och Jöns bröllopsdag blev en fin och minnesvärd tillställning på Fabriksgatan 8.
Fortsättning följer …
Tidigare inlägg om Cecilia hittar du här: Cecilia Ahlström
Julkortet
… behåller sin ställning som den populäraste julhälsningen. Förra året lär svenskarna enligt PostNord ha skickat nästan 23 miljoner fysiska julhälsningar och det blir cirka nio julkort per hushåll. De flesta vill helst ha sina julkort i postlådan och för att de ska nå fram i tid före jul ska de med julfrimärke postas senast den 16 december och med vanligt frimärke är sista dagen den 22 december.
Ovanstående julkort, som utöver att önska en god jul visar hur jul- och nyårshälsningarna såg ut vid tiden kring förra sekelskiftet och på 30-talet, hittar du på Malmö Stadsarkiv, Malmö Museum (museibutiken på Slottsholmen), Malmö Konsthall, S:t Petri- och S:t Johanneskyrkorna, butikerna Odd & Fancy- och Torsten.
Cecilia Ahlström /12
Nu har jag letat länge efter Cecilia i Köpenhamn, men trots hjälp från Stadsarkivet där finns inga dokumenterade spår efter hennes vistelse i ”byen” från november 1881 till maj 1882. För att underlätta den polismässiga kontrollen av invandrare blev det i Lov om Tilsyn med Fremmende og Rejsende fra 1875 bestämt att det skulle utfärdas uppehållsböcker till utlänningar när de kom till landet och att vid flyttning från en kommun till en annan skulle innehavaren av uppehållsboken få den stämplad hos den lokala polismyndigheten. Boken skulle därmed fungera som ett kontrollredskap för myndigheterna där de kunde följa invandrares färd i landet och utvisa oönskade personer. Något registerblad över Cecilia finns inte och det kan finnas olika skäl till det. Man inte begära att arkiven ska vara helt kompletta. Det är 137 år sedan Cecilia for till Köpenhamn! Kanske var det så att tidsbestämt uppehåll (i detta fall en kurs) dokumenterades på annat sätt. Jag hittade däremot många andra svenskar registrerade och så här såg registerbladen ut.
Den här webbturen i de arkiv som jag fick kännedom om med hjälp av Stadsarkivet i Köpenhamn känns trots att jag inte hittade Cecilia inte alls onödig. Tvärtom! Jag fick lära en del nytt och dessutom har de en intressant och lärorik hemsida. Jag kommer ändå att besöka arkivet i Köpenhamns rådhus framöver, för kanske kan jag ändå få veta något mer. Det slår mig nu att Rådhuset inte var byggt när Cecilia var där …
Sammanfattningsvis tror jag att Cecilia var inneboende under denna tid. På dagarna var hon upptagen med kursen och på kvällarna skrev hon säkert brev och kort till Jöns, far och syskon och innehållet handlade nog en hel del om vad som komma skulle när hon återvänt till Malmö och Sverige. Kanske tog Jöns en tur till Köpenhamn för att få träffa sin Cecilia som säkert när tiden medgav utforskat så mycket hon kunde om Köpenhamn och Jöns fick en guidning.
Fortsättning följer …
Foto daterat 1872 : Indre byn Nytorv med Domhuset på hörnet och framför det slaktarvagnar där det säljes kött. I bakgrunden Vor Frue kirke. Fotograf Oluf W. Jörgensen. Köpenhamns Museum.
Tidigare inlägg om Cecilia hittar du här: Cecilia Ahlström
En ny Annorlundabok!
Kunde man se Malmö från ovan utan flygplan vid förra sekelskiftet? Kunde man också se dubbelt på Malmö? Vad kan utläsas om staden ur Malmötidningarnas förstasidor den 13 februari 1902? Hur såg stadens tidige fotograf Carl de Shàrengrad på stadens topografi? Vem var Skånes och Malmös första kvinnliga yrkesfotograf Hilda Sjölin? Tog fotografen Alfred B Nilsson verkligen själv alla de foton med motiv från Malmös 1860- och 70-tal som i början av 1900-talet såldes med honom som upphovsman? I denna bok ges i ett slags antologiform svar på dessa och andra frågor som rör annorlunda sätt att se på det gamla Malmö.
Rickard Bengtsson har sedan 1979 publicerat en rad artiklar och böcker med Malmöhistorisk anknytning. Den senaste boken var Annorlunda Malmöhistoria – vykortsvittnen berättar. Denna bok baseras på hans omfattande vykorts- och fotosamling.
Annorlunda sätt att se på det gamla Malmö, utgiven på Kira förlag, finns från och med den 15 november till försäljning i Den Bildens bokgalleri.
Ännu mera
… glädje åt folket!
Malmö vann kampen om tredjeplatsen
Temat för Arkivens dag 2018
… är fest och glädje och det vill jag inte missa!
Mera glädje åt folket!
: )