månadsarkiv: april 2021

En sprucken glasplåt

… försökte övertyga mig om att den föreställer östra sidan av Pildammsvägens norra del. Jag tvekade en stund, men gav mig. Det måste vara så! Bilden som togs år 1901 av C. W. Roikjer visar en långa radda hus som inte längre finns. Det bör vara sträckan mellan Munkgatan och Triangeln/Östra Rönneholmsvägen. Det höga gaveln längst till vänster i bild måste då tillhöra Triangelhuset. Det var först 1904 gatan/vägen fick heta Pildamsvägen/Pildammsvägen och därefter,1945, blev det Rådmansgatan. Kul att hitta en så gammal bild på denna snutt av Pildammsvägen/Rådmansgatan.  

Firma Karl Hattendorff

Mitt tidigare inlägg, Regnhätta med historia, har nu fört mig till firma Karl Hattendorff. Det var inte helt lätt att hitta information om företagets historia, men med hjälp av Malmö Stadsarkivs förteckning och lite annat känner jag mig rätt nöjd.

Karl Hattendorff föddes år 1846 i Tyskland. Han påträffas första gången i Malmö år 1878 skriven i S:t Petri församling, men det antas att han kom till Sverige några år tidigare än så. Han sökte svenskt medborgarskap 1878 och efter avlagd tro- och huldhetsed sökte han också tillstånd att i staden få bedriva portmonnäfabrikation och bokbinderi. Han registrerades i Magistratens liggare över närings- och yrkesidkare den 22 juni 1878 och samma år grundades firma Karl Hattendorff med tillverkning och partiförsäljning av lädervaror och reseffekter. Det hände verkligen mycket på ett år så nog kom Karl till Malmö något eller några år tidigare än 1878. 


Jenny Thornell Malmö Museer

Fabriken var först belägen i hyrda lokaler på Byggmästaregatan 2 (idag nr 1) och senare, efter 1923, i egen fastighet på Kaptensgatan 8. År 1891 utökades verksamheten och kom att även omfatta detaljförsäljning av egen produktion och artiklar från både inhemska och utländska leverantörer. Redan 1881 deltog firmans lädervaror i Malmö Industri- och slöjdutställning där montern förevigades av fotograf C. W. Roikjer

Första butiken etablerades 1891 på Södergatan 10, men flyttades senare till nummer 26 på samma gata och det är väl den senare som Malmöborna kan ha något minne av. Den butiken kom att fungera som huvudbutik för filialerna: Kullagatan i Helsingborg, Östra Förstadsgatan 3 i Malmö och Brogatan i Halmstad. 


Butiken på Södergatan 26. Fotograf V. Roikjer

Agneta Hattendorff, vars farfars far var Karl Hattendorff, 1846-1918, berättar i artikel daterad den 16 januari 2006 för Sundsvalls tidning att hon en gång sålde en väska i rött oxhudsskinn till Ella Fitzgerald. Affären lär ha gjorts upp i en affär i Stockholm som saluförde Hattendorffs väskor och där Agneta under en kort tid i början av 60-talet var anställd. Ella bjöd självklart Agneta på en autograf.  

År 1969 avyttrades fastigheten på Kaptensgatan och fabriken flyttade till en nyförvärvad fastighet på Djäknegatan 5 i kvarteret von Conow dit även Malmöfilialen flyttade året efter. 

Rörelsen som varit i familjen Hattendorffs ägo under tre generationer upphörde 1975 med nedläggning av av fabrik, huvudbutik och Malmöfilial. Helsingborgsfilialen överläts och Halmstadfilialen avvecklades.

På husväggen intill butiksfastigheten levde Hattendorffs reklam kvar tills ett högt glashus kom och utplånade minnet av firma Karl Hattendorff.


Södergatan på 50-talet. Foto Gunnar Sixtensson.

Baltiskt ballongregn

Trodde att jag sett det mesta i fotoväg från Baltiska utställningen 1914, men plötsligt händer det! Fotograf Victor Roikjer har på bild fångat “pratarna” för ballongregnet som skulle äga rum klockan 5 vid Centralgården. En bild som verkligen ger liv åt Baltiskan. 

På ballongerna står att läsa “Veckojournalen” och “Allt för alla” som bekostade regnet som såg ut som nedan.

Ägg och påsk

… hör ju samman, men man kan ju undra varför. Gick till Institutet för språk- och folkminnen och vet lite bättre nu. Anledningen till att äggen är så förknippade med påsken är troligen att hönsen började värpa vid den här tiden på året och eftersom ägg var förbjuden mat under fastan blev det extra festligt att få äta dem igen. Så enkelt var det!

Att ge bort ägg som gåva till påsk var tidigare en vanlig sedvänja och extra fint blev det om de var dekorerade. Än idag färgar vi äggen genom att koka dem med olika sorters växter eller så målar dem med vattenfärg. För egen del gäller tuschpennor …

Kvinnan på Adina Sands påskkort fick nog en överraskning när hon kom hem, men kunde  i alla fall glädjas åt påskliljor och fjäderprydda kvistar. 

Glad påsk till er alla!