Kategoriarkiv: Gamla foton, vykort eller annat som berättar …

”Gräsligt skoj”

… hade Henrik på Baltiska utställningen i Malmö 1914 där han bland annat  lät klippa sin siluett. Han sparade kortet med siluetten och skickade det några dagar senare från Falkenberg  till sin vän Karin i Ivetofta:

”Falkenberg den” (oläsligt datum)
”Käraste Karin!
Skriv snart är du hygglig.
Var i Malmö lördag och söndag.
Det var gräsligt skoj.
Siluetten skall vara jag!!
Många hälsningar
Henrik”

Gissar att det var på nöjesfältet Henrik hade som gräsligast skoj

… och bjöd säkert upp till Malmövalsen – The Baltic Exposition Waltz!

Starka drycker

… saknades inte i det gamla Malmö och ovan ser vi reklam för Wiens, Sederholm & Co, en av flera dryckesleverantörer i Malmö. Hjalmar Wiens och Bertil Sederholm startade i mitten av 1870-talet sin firma för försäljning av vin och sprit i parti och minut. Både Hjalmar och Bertil var tidigare speceri- och diversehandlare och hade redan då hand om brännvinshandel i stan. Trots detta såg många de båda herrarnas företagsidé som djärv, men de lyckades. Ett av skälen till det lär ha varit att de arrenderade flera gästgivargårdar i Skåne. Utöver de som redan nämns i reklamen även Hörby, Kviinge och Hammenhög och de ropade dessutom in flera spriträttigheter på auktion och fick därmed kontroll över försäljningen.

Runt förra sekelskiftet stod företaget i sitt flor i ett nytt palats på Östergatan med lager under hela fastigheten, och utöver detta i hyrda källarlokaler i stan. Kontor och butik fanns i husets bottenvåning.


Wienska palatset på Östergatan runt förra sekelskiftet Fotograf okänd


Hjalmar Wiens och Bertil Sederholm på kontoret Östergatan 35 Fotograf Victor Roikjer


Wiens, Sederholms butik på Östergatan 35 Fotograf Victor Roikjer

Med det nya seklets förändringar i spritförsäljningslagstiftningen fick strukturen på firmans verksamhet förändras vilket bland annat innebar att alla filialer indrogs och försäljningen skedde endast från lagret på Östergatan. Hjalmar blev godsägare och ångbåtsredare och Bertil österrikisk-ungersk konsul. Bertil var dessutom medlem i Malmö fornminnesförening (i vars årsskrift från 1977 är hämtade) och ingick föreningens första styrelse 1909.

Det Wienska palatset står lyckligtvis kvar än idag och de framgångsrika herrarna vilar i de pampigaste gravarna på Pauli mellersta kyrkogård, men fick ingenting ta med sig dit de gick.

Det fanns fler spirituosahandlare i det gamla Malmö, men om dem en annan gång. Nu har jag uppdaterat mig själv, och förhoppningsvis er också, med hjälp av ett gammalt reklamblad med starka drycker från Wiens, Sederholm & Co.

Vad tänkte de på?

… var min första tanke när jag såg bilden ovan, tagen på Metzéns Färgeri och Kemtvätt på Södra Förstadsgatan omkring förra sekelskiftet. Sin egen smutsiga byk kanske? En fabriksarbeterska vid den här tiden hade det inte alltför fett och kunde knappast lämna bort sin egen tvätt till någon tvättkvinna. I bästa fall fanns kanske en tvättstuga hennes närhet så hon slapp tvätta i köket. Fanns det ingen gårdsplats att hänga stortvätt på gick hon kanske till Rörsjön för att låta tvätten torka på linor dragna mellan två stolpar. Det fanns liknande torkplatser på andra platser i staden, men på vissa av dem fick man betala en slant till gubbar som gick och drog tvättlinor.

Att se kvinnor skrubba och skölja tvätten i det  som ovan börjar likna Rörsjökanalen var inget ovanligt och tittar man på bilden så förstår man varför.

Nu kan det ju vara så att kvinnorna i bild tänkte på något helt annat än det jag tror, till exempel på att se prydliga och arbetsamma ut framför fotograf Roikjer. Det där får vi aldrig veta, men vad vi säkert kan veta är att samtliga tvätteribilder, förutom den med tvättdäcket vid Pauli kyrka, är tagna på Metzéns tvätteri (eller dess företrädare)  som grundades 1850 av färgaren Carl Otto Murman som satte upp ett färgeri på Södra Förstadsgatan 18. August Sandgren övertog rörelsen 1892 och lät bygga en en kemisk tvättanstalt i anslutning till färgeriet. Så småningom trädde ingenjör Eskil Metzén in som ägare och gav företaget sitt namn. Under Metzéns ledning påbörjades ett rejält uppsving och företaget behöll sin ledande ställning i Malmö under en stor del av 1900-talet, men upphörde helt 1999.

Nu ska de’ smaka

… med kaffe och kaka tänkte nog damerna vid detta tillfälle på ett konditori i Malmö på 70-talet eller vid närmare eftertanke rent av 60-tal …  ”Antoinette” i huset mitt emot som speglade sig i skyltfönstret hjälper mig inte att komma fram till var konditoriet låg, men du som har en aning är välkommen med förslag.

Bakom kameran stod Gunnar Sixtensson och väntade på hustru, svärmor och eftermiddagskaffe.

På det nya året

… som jag önskar alla ska bli gott, har jag roat mig lite med att läsa gamla dagstidningar. Det är förstås inte bara på nyåret jag gör det, men lite då och då och hittar ofta artiklar jag kan knyta samman med bilder från mitt galleri. Tycker på något sätt att jag befinner mig mera på platsen där och då. Ja, ni förstår nog hur jag menar! Nedan Sydsvenska Dagbladet från 5 januari 1902. Det är på dagen 120 år sedan!

Förutom reklam, förlovningar, födslar och dödslar hittar jag en vädjan från Gamla Barnasylen till en välvillig allmänhet att skänka en skärv eller beklädnadsartiklar och därmed bereda barnen julglädje. Självklart tänker vår tids läsare att julen den 5 januari borde vara nästan överstånden, men på den tiden varade julen nog längre och de frivilliga krafterna försökte väl också få julens eftervärme att gagna barnen.

Om Gamla Barnasylen (före detta Småbarnsskolan) hittar jag följande historik författad av Malmö Stadsarkiv:
”Stiftelsen Småbarnsskolan bildades år 1843 med ändamål att på vardagarna kostnadsfritt bereda medellösa föräldrars barn i åldern 2 till 7 år omvårdnad och undervisning.

Lokaler för barndaghemmet skaffade föreningen i Skjutsinrättningens byggnad på Djäknegatan där man kunde ta emot ett hundratal elever. 1871 ändrade stiftelsen
namn till Gamla småbarnsskolan och 1893 ändrades det sistnämnda till Gamla Barnasylen i Malmö, vilket man ansåg vara ett adekvat namn på inrättningen.

1893 och 1895 gjordes några mindre ändringar i stadgarna. Den sista stadgeändringen skedde 1931.

1929 fick Gamla Barnasylen egna lokaler vid Södra Långgatan 12-14 och här stannade barndaghemmet föreningens tid ut. 1950 vände sig styrelsen till stadsfullmäktige med en begäran om att staden måtte överta barnasylen, då denna för sin verksamhet numera var helt beroende av stadsanslagen. Den 1 januari 1951 övertog Malmö stad barndaghemmet.
Förtecknade handlingar överlämnades till stadsarkivet 1951.

Malmö i februari 1975
Torbjörn Fogelberg

Reviderad i stadsarkivet i april 1990
Barbro Möller Östergren”

Gamla Barnasylen f.d. Skjutsinrättningen ser ni till vänster på bilden ovan som togs av Harald Bager 1901. Adressen var då Djäknegatan 33 (idag nr 29) så på hörnet Djäknegatan och Baltzarsgatan, (idag Citygaragets parkeringshus) har vi platsen där huset låg. Funderar över varför man ändrade ”Gamla Småbarnsskolan” till ”Gamla Barnasylen”, men kanske berodde det på att det faktiskt var mera av en tillflyktsplats än en skola.

Hoppas att kunna hitta en bild på barndaghemmet på Södra Långgatan 12-14 (gamla Lugnet) dit flytten gick 1929. Då var förmodligen Barnasylen inte längre beroende av välvilligas skärv och utvecklades i riktning mot vår tids daghemsverksamhet.

Av och till har ni kanske problem med att klicka upp/förstora bilderna, men det beror på att det pågår en omarbetning bakom kulisserna av Den Bildens galleri som ska hänga ihop med bloggen. Det är ett övergående problem som jag hoppas att ni har överseende med.

På Klaradagen

En vykort poststämplat i Limhamn den 11 augusti 1906, damp på Klaradagen den 12 augusti ner hos Clara Dahlström på Östra Förstadsgatan 12. Kortet med välgångsönskningar är undertecknat Ludvig Ekström, en norrman som av okänd orsak hamnat i Limhamn. Ludvig bodde vid denna tid i närheten av Limhamns kommunalhus, idag församlingshus, och valde  därför en vy från Limhamn, närmare bestämt hörnet Sveagatan och Birger Jarlsgatan. Det var kanske det motiv som låg närmast honom. Jag undrar vem kvinnorna och barnen vid huset var? Det händer faktiskt att läsare av bloggen och bildgalleriet hör av sig och säger att ”jag tror mig veta vem detta är”. Det hände nyligen med ett motiv från Bockgatan, så plötsligt kan det hända och det känns fint när människor på de gamla bilderna blir namngivna.

Självklart har jag tagit reda på om huset på hörnet av Svea- och Birger Jarlsgatorna står kvar än idag och det gör det!

Vykortet som jag ropat in på auktion damp ner i min brevlåda idag den 21 december 2021 och som ni ser är kuvertet väldigt vackert och intressant frankerat med två av 1920 års nobelpristagare. Mannen till vänster visar sig med lite efterforskning vara Charles Édouard Guillaume, en schweizisk-fransk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik för sin forskning på nickellegeringar. Mannen till höger, Walther Hermann Nernst, född i Briesen i Västpreussen  var en tysk kemist. Nernst visade hur de termodynamiska lagarna kunde tillämpas inom en mångfald olika områden av kemin. Man kan inte säga annat än att gamla vykort är bildande!

112 år på en timme!

Sorterar gamla dagstidningars och veckomagasins extranummer som gavs ut med anledning av den Baltiska utställningen 1914. Fastnar som vanligt i reklamen och läser om Åhlen & Holms paviljong som tydligen var en omsorgsfullt utarbetad miniatyr av företagets firmalokaler i Insjön. Det fick mig att tänka på att jag faktiskt har deras Jubileumskatalog från 1909 och då fick jag ju plocka fram och bläddra lite i den.

Blicken föll på ”Toilettprydnader No 1802, af fint porslin, föreställer pappa med sin lilla gosse och mamma med sin lilla flicka. På hvardera sidan finns en grön bladväxt. Stora och vackra prydnader. Höjd 20 cm. Pris 2.90 pr par.”

Vadå toilettprydnader? Det paret står ju i min bokhylla och på 50-talet i mormor och morfars sovrum på den höga byrån. Tyckte när jag var barn att de var så fina och mormor berättade att de fått paret i lysningspresent av en väninna till henne. Jag fick aldrig pilla på dem för de var så sköra. Sedan länge är paret mitt och mina barnbarn får heller inte vrida och vända på figurerna ”för de är ju så sköra”. : ) Allt går igen!

Under en timme denna gråa novembereftermiddag har jag faktiskt gjort en resa på 112 år. Härligt att kunna knyta samman då och nu!

Malmö Förskönings- och Planteringsförening

… till glädje för alla Malmöbor, firar 140 år! Inför firandet beslutade föreningens styrelse att arbeta fram en jubileumsbok som sammanfattade och beskrev verksamheten från 1881 till 2021. Nu är boken här och det tackar vi för!

Jag tycker att boken är vacker och upplägget beskriver ”Plantans” imponerande verksamhet på ett bra sätt. Den är dessutom rikt illustrerad med historiska- och nytagna bilder och tematiska kartor som lockar till upptäcktsfärd i Malmö. Boken finns hos de flesta bokhandlare och på Stadsbiblioteket.