Kategoriarkiv: Gamla foton, vykort eller annat som berättar …

Ur Arthur Grönsterwalls dagbok /3

Så fortsätter Arthur att berätta om hur han spenderade resten av söndagen den 3 november 1907.

”När jag så varit o spisadt frukost o varit hemma en stund, gick jag ut på stan för att gjöra mej lite bekant med den. När jag väl hunnit ut på gatan mötte jag en arbetskamrat från Göteborg Alfred Strömbom, han arbetar på Kefvlinge skofabrik, han hade kommit in till Malmö för att se på stan, det var något mera storstadsmässigt än Kefvlinge som endast är en liten by. Träffas kanske i kväll vid stationen han skall fara hem. kl. 7.50.”


Gustav Adolfs torg i början av 1900-talet Fotograf Leon Fagercrantz

”Så har jag varit på Biografen Biorama här finns flera biografer än i Gbg. Biorama är den snyggaste, den är mycke snyggare än någon hemma, orkestermusik är det på de största utaf dem.”


Biorama på Södergatan 3 (tidigare nummer 9) som blev den första biograf som ritades för ändamålet och öppnades vid samma tid som Arthur anlände till Malmö.

Bioramas salong med väggmålningar efter J.E. Kocks skisser.

”På kvällen var jag och min värd ute och såg oss omkring lite. Jag var inne och såg biljard spelas för första gången här finns nästan biljard på varje ölhall.”


Ölhall på hörnet Jerusalemsgatan 2 och Stora Kvarngatan 51 cirka 1900

Arthur som verkar att vara en vetgirig man berättar inget om den då, 1907, nyligen elektrifierade spårvagnen i Malmö, men eftersom elektrifierad spårvagn funnits i Göteborg sedan 1902 var han kanske inte särskilt imponerad. Jag är nyfiken på vad han såg på Biorama, men tyvärr har jag inte via gamla tidningar eller annat kunnat få fram den uppgiften. Bilderna från Biorama är i alla fall hämtade ur ”Bio i Malmö”, skriven av Uffe Stauslund och utgiven på Corona förlag 2001.

I nästa avsnitt ”börjas slitet i vanlig tid” …

Tidigare inlägg ur dagboken hittar du här: Ur Arthur Grönsterwalls dagbok.

Ur Arthur Grönsterwalls dagbok /2

”Torsdagen 31. Okt. Kl. 1/2 7 f.m. ’Din klara sol går åter upp’ höll jag på att citera, det gjör den nog men det synes precis inte, eftersom det regnar i dag. Det har känts godt att sova i natt, den första för mej under Malmö Horisont. När kl. är 6.40 bär det af till arbetet. Så börjas det nervdödande eller-stärkande (hvilket man vill kalla det) väsen maschinernas surr och stamp, tills kl 1/2 9 då ångvisslan ger till känna att det är rast en half timma. När kl: är 9 utstöter visslan sitt angenäma ljud då vet man vad klockan är slagen då börjas jäktandet igen tills kl slår 12.


Interiör av Malmö Skofabrik cirka 1918

Man får taga vara på minuterna, då man vet att vi har för snittfräsning, Mans 27, Dam 25, o Barnskodon 20 öre pr Du ? Dussin ? Alltsomoftast kommer Direktören o Föreståndaren för Afdelningen synar arbetet o gjör sina anmärkningar en naturlig följd af att man är ny. Från lö. 12 till 1/2 2 är middagsrast, så lång middagsrast är jag inte van vid förut, så när kl. är 6 e.m. är den arbetsdagen slut.

Fredag 1. Nov. Finns inte något nämnvärdt att anmärka, annat än att det är Allhelgonadag och efter som jag inte är något helgon så är den inte särskildt för mej. Jo, i någon mån kan den ju ha betydelse för mej efter som jag i dag fått min första aflöning (något öfver 8. kr) här på platsen.

Lördag 2. Nov Är i hufvudsak lik de andra dagarna arbetstiden är den samma fr. 7 f.m. till 6 e.m.

Söndag 3. Vaknar jag frisk o kry kl.8. f.m. glad att slippa höra ångvisslans lockande eller rättare sagt pockande ton, inte någon god ton. Solen skiner öfver onda o goda, med anledning af det senare, äfven öfver mej. Jag ligger och njuter af tillvaron o hör aflägset någonstans i våningen bredvid någon sitta o leka på ett piano den Glada Änkans melodi. Bäst man ligger och halfdrömmer blir man bjuden på kaffe med dopp samt lilla pärlan. Den användes som regel att bjuda sin inackorderingar hvar söndagsmorgon.”

Låter nu Arthur njuta av sin söndagsmorgon med Änkevals och liten pärla och återkommer i nästa avsnitt med hans övriga aktiviteter denna söndag, den 3 november 1907.

Tidigare inlägg ur dagboken hittar du här: Ur Arthur Grönsterwalls dagbok /1

Ur Arthur Grönsterwalls dagbok /1

”Malmö 30-10.07”
”Onsdag den 30 Oktober. Ankom till Malmö kl. 8,30 f.m. tog in på Hotell Öresund. Kl. 11 f.m. sökte reda på Malmö Skofabriks AB, träffade Direktören och blef anvisad upp till Maskinisten till min plats där. Fick där reda på ett Logi genom en kamrat, tillskärare Westlund, boende Henrik Smithsgatan No 5, 4de vån uppgång i porten, här blef således min bostad så länge, knappast tio minuters väg från arbetet.”


Norra Vallgatan cirka 1907 Hotell Öresund låg precis utanför bildens vänsterkant

”Kl. 1/2 2 e.m. började jag arbetet på det nya stället, och slutade kl: 6 e.m. därmed var min första arbetsdag ändad, här i Malmö.”


Malmö Skofabrik på hörnet Industrigatan och Zenithsgatan cirka 1918

”Mitt första gjöra var nu att söka rätt på ett spiseställe, genom min kamrat och värd, fick jag anvisning på ett sådant, på Föreningsgatan hörnet af Mjölnaregatan. Där får man mycke god mar för åtta kr. i veck.

När jag fått lite till livs, tog man sig en promenad, lång nog för att inte råka vilse, det är ju besvärligare att hitta rätt om kvällen, då man ente har en karta att gå efter. Sedan bar det hem till bäddens kvafva iden. Det skulle blifva mycket härligt.”


Henrik Smithsgatan sedd från Bergsgatan 1913 Huset i fonden ligger kvar än idag så adress nummer 5 bör legat till höger om detta.

Som ovan börjar Johan Arthur Grönsterwalls berättelse om sina tre första månader, oktober till och med december, i Malmö år 1907. Arthur, som var född i Göteborg 1884, förblev efter ”prövotiden” Malmö trogen resten av sitt liv. Det är en mycket intressant läsning som hans sonson, Christer Grönsterwall, nu låter oss ta del av. Jag hoppas kunna hitta bilder till dagboken som stämmer någorlunda med den tid som beskrivs. Nästa avsnitt blir lite längre, men då måste vi stiga upp i ottan för att hänga med på den första arbetsdagen på Malmö Skofabrik.

När ingen längre kan berätta

… om vem de gamla kabinettsfotona i släktalbumet föreställer så kan i alla fall uppgifter om fotograferna vara till hjälp för att bedöma var- och vid vilka årtionden bilderna är tagna. Med pincett kan man försiktigt dra fram bilder utan att skada bildfickor som med åren blivit sköra.

Eftersom de flesta foton i mina gamla släktalbum är tagna av kvinnliga fotografer har jag  haft stor nytta av ”Kvinnliga Fotografer i Malmö 1860-1920”, en intressant katalog över drygt 150 yrkesverksamma kvinnor. Forskningsarbetet som gjorts av arkivarie Anette Sarnäs säljs på Malmö Stadsarkiv för en hundralapp. En så intressant och dessutom rikt illustrerad katalog.

På tal om släktforskning så  hoppas jag att ni uppmärksammat att Malmö Stadsarkiv i samarbete med Malmö Släktforskarförening anordnar en egen Släktforskningens dag kommande lördag den 14 maj. Det blir ett öppet hus med många spännande föredrag. Mer om detta kan ni läsa här: Släktforskningens dag: Öppet hus. 

Om ”Brefbäraren” i Malmö!

Brevbärare vid Posthuset i Malmö
Brevbärare utanför Malmö Posthus cirka 1910.

”Posthusets gyllene kupoler höja sig dominerande öfver stadens husmassor, högt och storståtligt som Österlandets mäktiga minareter. … Från expeditionslokalen väller brefbärarehorden ut. De samla sig i flockar, draga truppvis genom staden och sprida sig distriktsvis.
Han är stilig, brefbäraren, i uniformens mässingsglitter.
Mössan sitter käckt på nacken och brefpacken håller han hårdt i handen, nästan krampaktigt, stolt öfver medvetandet att sprida tusentals nyheter, sorgliga eller glada, ut till den stora allmänheten.
Och det icke utan, att detta stora uppdrag har förlänat hans person en viss grad av pondus och medveten ryggstyrka.
Hur väl känna vi icke hans tröttsprungna steg i trapporna? Hur lyssna vi icke efter hans tvåslagsringning på tamburklockan, och till slamret i lådan, när brefet dunsar ned!
Han är allas vår vän, han, den passive bäraren af godt och ondt, och kärleksguden Amors hjälpsamme budskickare.”

Ur boken ”Malmöluft och annan luft, af Caluna” skriven av journalisten på Skånska Dagbladet Folke Lundberg och utgiven i Malmö 1914.

”Faster Idas och faster Almas kära mormor”

Hyllie by

… satt någonstans i Hyllie by och malde kaffebönor den ”25.6.1911”. Det är allt jag vet om bildtillfället, men önskar att jag visste mer. Jag kan ju ändå räkna ut att Ida och Alma var den kaffemalande kvinnans  brorsdöttrar och att kaffet de bjöds på var alldeles nymalet. Vad gott det måste doftat!  På den tiden existerade väl inget annat än kokkaffe, men Amalie Auguste Melitta Bentz, född 1873 i Dresden, uppfann redan 1908 metoden att brygga kaffe med hjälp av pappersfilter. Samma år startade hon tillsammans med maken Hugo Bentz företaget Melitta-Werke Bentz i Dresden, men det dröjde nog rätt många år innan Melittapåsarna kom till Ida och Almas mormor i Hyllie by.

Torftiga bakgårdar

… önskar väl ingen tillbaka, men ändå är det något i miljön som tilltalar mig. Min fantasi får liksom fritt spelrum.

Vi är på Lorentzgatan 16 på gamla Lugnet och året är 1973. Tittar man länge på bilden kommer kanske någon ut och hänger tvätt eller så kommer en bunke ungar ut och hittar på hyss. Ser ni? Det funkade! Nu kommer gårdskarlen med kvasten och ryar på ungarna! De där källarluckorna ser spännande ut … Någon som vågar hänga med ner i källaren när kusten är klar?

Fler bilder av gamla Lugnet finns i bildgalleriet som ni hittar här: Den Bilden/gamla Lugnet Kompletterande information till Lugnetbilder eller andra bilder tas tacksamt emot i kommentarsfältet eller via mail.

En hälsning från Bulltofta gård

… skickade Anna Jönsson till nära och kära 1911. Det krävdes mycket folk för att sköta den stora gården och ägorna så troligtvis var Anna anställd som piga. Arbetsgivaren bör ha varit Lotten Kockum, änka efter Ludvig Kockum som avled 1905.

Det verkar som om Anna trivdes bra och njöt av den vackra miljön, men funderade över hur de hade det ”derhemma”.  Det förbryllar mig lite att kortet som är daterat den 1 juli 1911 innehåller en gratulation till moster på Karindagen. Jag, om någon, måtte väl veta när Karin-dagen infaller och vill protestera, men bör nog kolla en gammal almanacka först. Sagt och gjort! Nej, Karin hade även 1911 namnsdag den 2 augusti så Anna har helt enkelt gratulerat i förskott. Hoppas att hon fick svar på sin önskan om brev och i det en speciell hälsning från mormor.

Det här var före kulspetspennans tid så Anna fick kämpa med stålpenna eller reservoarpenna med ojämnt flöde. Den stora plumpen i adressfältet är nog orsak till att kortet skickades i kuvert och kanske skrevs adressen för säkerhets skull med blyerts.

Jag önskar att hon kunnat ana att hennes hälsning även skulle komma oss till del!