månadsarkiv: oktober 2014

I Allhelgonatid

Pauli mellersta kyrkogård Eric Persson MFF

Gick genom Pauli mellersta kyrkogård häromdagen och hajade klart till på grund av denna bukett i kombination med namnet Eric. Ja, kyrkogården berättar verkligen om livet och just den här gravplatsen minner oss om en himmelsblå eldsjäl och en bit av Malmö FF:s fantastiska fotbollshistoria.

… bortom tid och bortom rum,
genom stadens gröna parker Malmös hjärtan och själar står i blom … 

Konsten lever …

Uppnåt mål Roskildevägen 27 Fred Åberg

… först i mötet med betraktaren sägs det, men den här gubben har jag svårt att få liv i. Han verkar frysa och får mig att känna sorg och nederlag. Vad gör han egentligen här på en gård mellan några hus på en välansad gräsmatta i Pildammsstaden?

Har numera konstkompassen som app i mobilen, men studerar verket och tycker till innan jag plockar upp kompassen och läser.

Skulpturen som är ganska liten sitter på toppen av en hög stolpe och är vänd mot ett av husen och en uppmurad grill, så någon direkt utsikt har han inte. Nu uppkommer klart frågan om vad som är vackert och vad som är fult och det är väl upp till betraktaren, men vad gäller för den offentliga konsten? Det här verket tillhör HSB, men är likväl offentligt. Den offentliga konsten ska försköna, hedra, berätta om en historisk händelse eller vara ett minnesmärke. Skälen kan säkert  vara fler. Vissa verk känns självklara för att de alltid stått där de står och är liksom avätna, andra är enligt den allmänna meningen vackra och lätta att relatera till och så har vi de som kan kännas direkt provocerande och de sistnämnda är inte oviktiga. Lite provokation är bara nyttigt annars blir stan som ett stillastående vatten – unken. Som ni märker försöker jag förlika mig med gubben och vill förstå vad han gör just här. Jag plockar upp kompassen och läser:

105.Uppnått mål
År: 1988
Material: Brons/Rostfritt stål
Konstnär: Fred Åberg
Ägare: HSB
Placering: Roskildevägen 27 H.

Uppnått mål!?
Jag undrar vilket som var mannens mål och hur han då kan tänkas ha sett ut under sin strävan dit. Och vilket var konstnärens mål? Kanske att få någon att ringa och fråga …?  ; )

 

Innan allt försvinner …

Malmöblickar Norra Vallgatan MIF Rögle BK 1973 2

Det är november 1973 och vi befinner oss i kvarteret Neptun, Norra Vallgatan, nära hörnet mot Slottsgatan. Som ni ser har Malmö IF mött både Växjö HC och Rögle BK. Jag googlade och fick veta att:

Säsongen 72/73 –
 Den 28 februari 1972 bildades Malmö IF/FF. Klubben behöll FF i namnet för att slippa nedflyttning i seriesystemet. Konstruktörerna till det nya MIF var elsjälen Lennart Lundberg och Rickard Fagerlund, då verksam på Verdexa i Malmö. Dessa båda ingick i den interimsstyrelse som satte igång verksamheten. Skulderna i den nybildade klubben uppgick till 90.000 och på den tiden ansågs det vara ytterst betungande. Till ordförande utsågs Nils Yngvesson, som då var socialdemokratiskt kommunalråd. Putte Brännström blev spelande tränare, Derbyna mot Rögle Bandyklubb var hete redan på denna tiden – under en match (som MIF vann med 4-3) fick två spelare föras till sjukhus efter ett slagsmål i mitten av andra perioden.

Säsongen 1973/1974 –  Malmö IF är ett ungt lag och satsar inte på att avancera i seriesystemet. Trots detta vinner man serien, men faller sedan i kvalet till landets högsta serie.

Kåkarna föll, men MIF bestod och har här ännu en bra bit till första guldet … Nog om det, för nu är det 2014 och vi firar guld – fotbollsguld. 😉

Fler nya femitolvbilder från dessa och andra kvarter kommer snart att finnas i bildgalleriet …

Foto Rickard Bengtsson

Här gräver jag fram en kommentar:

Utgrävningen av kvarteret Neptun skedde under 1975, men utgrävningsområdets omfattning reglerades av rotsystemet till det träd som syns på bilden och som av någon anledning förklarades som bevarandeobjekt. Vid utgrävningen påträffades föremål och husgrunder som kunde dateras så långt tillbaka i tiden som till 1300-talets första hälft. Ett makabert fynd gjordes vid schaktning av kvarterets mitt. I en välbevarad, timrad brunn från 1700-talet hittades ett kranium och övre delen av ett kvinnoskelett. Hon hade skjutits genom huvudet med ett finkalibrigt vapen. På grund av rasrisken kunde inte nederdelen av skelettet tas upp, utan det blev ingjutet i källargolvet till den nya byggnad som uppfördes i kvarteret året därpå. Källaren blev sedermera parkeringshus för Malmöpolisen!

Tack för den kommentaren Rickard Bengtsson!

Snacka om lik i lasten!

Trist …

Rörsjöparken Sjuka träd Stubbe

… men säkert nödvändigt. Jag antar att den här boken i Rörsjöparken hade drabbats av den aggressiva algsvampen som finns på olika platser i Malmö och övriga Skåne. Algsvampen kan också drabba andra trädslag som exempelvis rönn.  Ett första symtom på att trädet är smittat är en utglesad trädkrona, men en utglesad krona kan också orsakas av andra faktorer.  Algsvamp – phytophthora kan på 10-20 års sikt innebära att en stor del av Malmös hundraåriga bokar dör och tyvärr så var detta en av dem. Det blev ett stort tomrum!

Rörsjöparken Fällda träd Stubbe 2

 

Försvunna Malmö …

… eller en bit av Malmö i alla fall!
Häng med ner i Paulis källare!
Säger man källare om kyrkans nedre … ja, det gör man nog.

Malmöblickar Sankt Pauli kyrkas källare gamla Malmö

 Något särskilt med de stenar som vi trampar på?
Säkert från begynnelsen …

Malmöblickar Sankt Pauli kyrkas källare stenläggning

 När jag såg den här portalen eller bågen visste jag att jag sett den förr …

Malmöblickar Sankt Pauli kyrka gamla Malmö

Här nedan?

Malmöblickar Sankt Pauli kyrka nu 2

Frågar jag nu blir jag kanske portad från Pauli på grund av halvt olovandes källarbesök.
Karin, du är icke önskvärd i församlingen! Jag tillhör numera Sankt Johannes så det svaret skrämmer mig inte … Jag frågar och lön för mödan får jag kanske i himlen!  😉

Minnenas hav …

Malmöblickar Minnenas hav Malmö Live utsmyckning2

… ett av fem vinnande bidrag i den öppna tävlingen för konstnärlig utsmyckning av Malmö Live. Just detta bidrag gäller för det nordöstra entréområdet/parken. Konstnären Karolina Erlingssons material består av malmöbors minnen som har med havet att göra och är nedskrivna för hand på olika språk. De kommer att placeras likt ett sandmönster i havet på prefabricerade betongelement.

Tänk att om knappt ett år får vi möta ett hav fullt av minnen som anpassat till tiden kan föras vidare … Det låter väl fantastiskt!

 

Malmö Barnsjukhus

Malmöblickar Malmö Barnsjukhus byggnad Rönnehoomsvägen

Efter att ha läst en del journalanteckningar från Malmö Barnsjukhus kände jag behov av att leta upp platsen där detta sjukhus en gång låg. Med hjälp av en gammal karta kom jag fram till att det måste ha legat ungefär där Teaterparken på Rönneholmsvägen ligger idag.

Under 1870-talet framträdde bristen på vård åt nödställda barn allt starkare och därför bildade Amelie Bagge och Sophie Hermansson den så kallade Marthaföreningen, vars syfte var att förbättra barnsjukvården i Malmö.  Föreningen inrättade 1879 ett litet hem för barn med akuta sjukdomar på Fabriksgatan 5. Hemmet kunde endast ta emot fem barn och blev väldigt snabbt för litet.

Doktor Anders Bergstrand, läkare på Allmänna sjukhuset, som var väl insatt i samhällets otillfredsställande barnsjukvård lyckades engagera Elisabeth Wachtmeister och Augusta Eckerström för att försöka råda bot på missförhållandena.  Dessa tre lyckades få stor förståelse och allmän tillslutning från stadens ledande män och kvinnor och Föreningen för barnasjukvård i Malmö bildades 1881. Ändamålet var att upprätta och underhålla en vårdanstalt för barn över ett års ålder med akuta sjukdomar. Man hyrde och inredde en mindre villa vid Lundavägen med plats för tio barn. Denna blev snabbt för trång och föreningens strävan att skaffa det behövliga utrymmet för ett nytt barnsjukhus fick gehör av Malmös befolkning – hög som låg. Stadsfullmäktige upplät kostnadsfritt en ödetomt vid Rönneholmsvägen, men på ett villkor – att föreningen aldrig skulle begära understöd från staden i någon som helst form för sin verksamhet. I gengäld fick föreningen för all framtid full brukanderätt så länge som man använde området för sitt ändamål – barnsjukvård.

Medel i riklig mängd strömmade in och föreningen såg sig snart i stånd till att bygga ett för tiden modernt barnsjukhus som togs i bruk den 2 maj 1887. Endast barn mellan ett och tolv års ålder lidande av invärtes, icke smittsamma sjukdomar och tillhörande obemedlade föräldrar, intogs för vård. Större delen av barnen led av tuberkulos.

Malmöblickar Malmö Barnsjukhus gamla Malmö

Genom åren genomgick den ursprungliga tomten stora förändringar. Den första tomtregleringen skedde i samband med planeringen av Baltiska utställningens jordområde, men resultatet av denna blev för sjukhusets del tillfredsställande. Nästa förändring skedde i samband med byggandet av Malmö Stadsteater och innebar för sjukhuset kännbara försämringar. Bland annat blev föreningens kvarvarande trädgårdsområde helt spolierat vid tillbyggnaden av Intima teatern och de uppevarande barnens lekplats starkt inskränkt.

Under andra världskriget anordnades skyddsrum i sjukhusfastigheten, men kom lyckligtvis aldrig till användning. Däremot deltog sjukhuset i den humanitära insatsen att omhänderta sjuka finska barn och man upplät tio sängplatser. Styrelsen för Kockums Mekaniska Verkstad åtog sig att bestrida kostnaden för vård av 10-15 sjuka finska barn under innevarande år (1942) till barnsjukhusets självkostnadspris.

I juni 1941 fattade föreningen beslut om att låta sin sjukhusverksamhet övergå i konvalescentvård. Motiveringen till åtgärden var att Malmö stads sjukhusförhållanden för vård av barn, tillika med att de sociala miljöförhållandena i samhället förändrats till det bättre under årens lopp. År 1949 beslöt föreningen att låta Malmö stad överta föreningens uppgift om att ombesörja vård åt sjuka barn som är konvalescenter och fortfarande i behov av särskild vård. Föreningen lämnade dessutom sin fastighet och samtliga övriga tillgångar till Malmö stad. Det högtidliga överlämnandet ägde rum den 30 september 1949 på barnsjukhuset. Med tiden kom byggnaden att nyttjas av Stadsteatern som rekvisitaförråd och 1979 gavs byggnaden rivningslov.

Nu blev det så där igen … När bakgrunden är beskriven sitter jag kvar med mina egna funderingar och det jag verkligen vill ha sagt får för litet utrymme.  Nu har alla som bidragit till att många barn överlevde allvarliga sjukdomar, några nämnda men absolut ingen glömd, bekräftats och alla turer kring sjukhuset har i stora drag kommit med. Men barnen då? De bilder jag sett och de journalanteckningar om vård som ibland sträckte sig över månader är svåra att sätta ord på och jag hade velat höra även deras röster. Kommer att tänka på Lasarettsvisan som ingick i mormors gamla häfte med skillingtryck som jag i oförstånd tyckte var sentimentalt dravel, men egentligen var detta en röst inifrån. Månader av frågor från den bröstsjuka flickan om när hon fick komma hem. Det blev vår och det blev sommar och höst övergick i vinter, men hon kom aldrig hem och så var det också för en del av de barn som låg på Malmö Barnsjukhus. För första gången berörs jag av texten och platsen i Teaterparken där barnsjukhuset en gång låg upplever jag som märkligt tyst och stilla.

Malmöblickar Malmö Barnsjukhus Rönneholmsvägen gamla Malmö