Författararkiv: Karin Lövgren Nilsson

Jag säger nä!

Jag är kvar “i hissen” eftersom det kom ett bud om att Malmös första hiss fanns/finns på Hipp och jag stegrade mig direkt.

Den 17 januari 1898 registrerades Aktiebolaget Hippodromen hos Patentverket av byggmästare Müller, grosshandlare Hjorth, konsul Hörstedt, källarmästare Törnqvist och apotekare Tesch. Tre dagar senare åkte hela gänget på studieresa i Europa. Herrarna skulle studera hippodromerna i Berlin, Leipzig och Dresden. Arkitekten Teodor Wåhlin som ritade Hippodromen var också med på resan. Ännu var inte det gamla ridhuset som låg på tomten där Hipp skulle byggas ens rivet, men hissen på Regementsgatan 10 hade då gått både upp och ner ett bra tag. Det hade förresten även hissen i Wienska palatset gjort om än inte så många gånger. 

Det står faktiskt i Hipp – Cirkusen som blev teater, som blev kyrka, som blev teater skriven av Jan Richter, Björn Vinberg, Ragnar Gustafson och Marianne Dahlbäck och Göran Månsson att  Malmös första hiss fanns där, men de höftade väl lite grann. De tyckte nog inte att det var så himla petigt med vilken hiss som först och det gör inte jag heller, men under själva jakten på fakta stöter jag oftast på något oväntat eller spännande som ger mersmak. Så maila gärna in ett nytt hissbud och jag lovar att ta hand om det.

Förresten, boken jag nämnde ovan är väldigt trevlig och rikt illustrerad från början till slut och kan hittas på bokborsen.se.

Tack vare protesten fick jag en tur till gamla (då nya) Hipp som Passepartout i Skånska Dagbladet daterad 2 november 1899 beskrev på detta sätt: … och öfver det hela hvilar en elegans och stilfullhet som står i harmoni med den prägtiga, verkligen storstadsmessiga lokalen. Vi hörde också en åskådarinna efter föreställningens slut vid utträdet ur cirkusen utbrista: ‘Kors, att vi verkligen äro kvar i Malmö!’ Ja, man kunde sannerligen under gårdagens föreställning tro sig försatt till ett af kontinentens största cirkusetablissement …

Det här med Malmö äldsta hiss

… gjorde mig nyfiken och jag tog mig därför till Regementsgatan 10. Där öppnade sig tyvärr en   fullt modern hiss, men det förändrar ingenting. Malmös äldsta hiss kan mycket väl ha suttit där.

När jag nu inte fick se någon gammal hiss på Regementsgatan 10 var det nära till nummer 8 för kanske fanns där en vacker gammal hiss till tröst. Jag fick möjlighet att gå in i det vackra huset, också det från slutet av 1890-talet. Det uppfördes av byggmästare Nils Jönsson (senare Stenmarck) som också bosatte sig i huset. Ritningarna var signerade Lindvall&Boklund. Titta vad som mötte mig!

Fick för ett ögonblick jag för mig att det var denna hiss som var den äldsta, men att 8 av misstag blivit 10 i diskussionerna på sociala medier och andra ställen. Klev in och åkte högst upp. Jag blev annat varse när jag lite senare kom ut på gården och förstod vad jag, tre stora labradorer med husse (alla lika vänliga) nyss hade åkt med. En grön plåtlåda i det fria! Ridå! : )

Om ni tittar på den imponerande trappinteriören och den vackra glasdörren märkt “Hiss” så förstår ni att jag för ett ögonblick trodde något helt annat. 

Besöket här blev en trevlig parentes i mitt sökande efter Malmö äldsta hiss. Gick sedan hem och jämförde brandförsäkringsvillkoren för Regementsgatan 10 och Wienska palatset och kom fram till att den ursprungliga hissen på Regementsgatan 10 måste ha varit cirka 9 månader äldre. Alltså just nu Malmös äldsta hiss! Men, man vet aldrig om det kommer nya bud. Hur kom jag egentligen in på det här med äldsta hissen i Malmö? Jo, det var ju via porttelefonen på Wienska palatset … Gode tid! : )

Där satt den

… eller rättare sagt, har den suttit! Vi befinner oss utanför Wienska palatset, men någon nubild blir det inte eftersom byggnaden delvis är inslagen i plast på grund av ett större renoveringsarbete. Jag kunde ändå ta mig fram till entrén mot Östergatan och få bekräftelse på att det är här den gamla porttelefonen som jag skrev om i tidigare inlägg hör hemma. 

Jag funderar över var den blev av när museet fotograferat den. Tänkte man att nu är den dokumenterad och lät den förpassas till Spillepengen? Om inte, så skulle den knappast skämma byggnaden om den fick komma till tals ovanför den nyare porttelefonen. 

Här på hörnet av Östergatan och Prostgatan ligger huset som byggdes år 1895. Då pryddes det från Östergatehållet av vackra balkonger som nedmonterats under resans gång. 

På väg ut från gården passerade jag detta brevinkast som ganska säkert prytt dörren sedan 1895. I huset som uppfördes av skeppsredaren och grosshandlaren Oscar Hjalmar Wiens efter ritningar av Alfred Arwidius lär enligt Arkitekterna som formade Malmö Malmös första hiss finnas eller ha funnits. Boken utgavs på 90-talet och nya sanningar angående vilken hiss som var Malmös första har nog  tillkommit. Det ryktas om att den fanns eller finns på Regementsgatan 10. Oavsett vilket så platsar den Wienska hissen bland de första och det är inte illa. Jag återkommer till huset så snart byggplasten är borta! 

Utdrag ur försäkringsbrev för fastigheten daterat 1898.

Om jag trycker


Kvarteret 5 Fersen bild på en dekor. 

… på 3 vån bör någon i kvarteret 5 Fersen öppna. Uppenbarligen rör det sig om ett femvåningshus utmed  Östergatan i bild nedan. Eftersom det lilla verket finns i Malmö Museers bildarkiv är risken uppenbar att det är nedmonterat, men finns huset kvar ska det gå att para ihop hus och porttelefon/dekor. Nu fick jag chansen att leka Sherlock för ett tag. Tar vid tillfälle en runda till kvarteret 5 Fersen …


Östergatan kvarteret 5 Fersen cirka 1910.


Malmö stads adresskalender 1903.

Cecilia Ahlström /10

Vi är kvar på Djäknegatan och 1880 har gått över till 1881, men Cecilia arbetar fortfarande som piga hos Richters och jag gissar att hon alternerar mellan att vara piga i bryggeriet och i Richters hem där hon också bor. Hon springer fram och tillbaka över gården. Jag har länge letat efter en bild på Djäknegatan från den här tiden, men får ge mig och tar Skomakaregatan istället.

Här gick säkert Cecilia på sin väg till marknaden på Stortorget där hon utöver att förrätta inköp till familjen Richter kanske träffade sin syster Sofia som lämnade familjen Crafoord på Drottningtorget samtidigt med Cecilia. Sofia fick plats hos änkan Sofia Ulrika Silow född Wästfelt och hennes familj som bodde på Stortorget. Hon var änka efter handlanden Sven Henrik Silow som dog 1875. Familjen bodde i huset till höger i bilden nedan. Sofias början i detta hus blev tung. Änkan Silows nittonåriga dotter låg i det närmaste för döden i en kronisk lunginflammation när Sofia anlände. Jag tror inte att Sofia blev anställd för att ta hand om dottern, men sjukdomen bör ha påverkat hennes arbetsuppgifter i det Silowska hemmet. Dottern dog då Sofia varit anställd i nästan två månader. Självklart funderar jag över om kronisk lunginflammation kan ha haft med tbc att göra, men det får jag aldrig svar på. Jag funderar också över hur man såg på smittrisken i samband med tbc och hur upplyst kring sjukdomen man egentligen var då?  Jag hoppas att få veta lite mer om detta eftersom jag tror mig få skäl att återkomma till frågan i senare inlägg. 

Om jag minns rätt var det en storbrand i huset intill Silows hus, det så kallade Odd Fellow-ordens hus. Jo, jag mindes rätt och vet nu att jag läst det i Annorlunda Malmöhistoria. Enligt Sydsvenska Dagbladet Snällposten lär det ha varit ett storartat skådespel, hela taket i rök och lågor och eldsflammorna lyste samtidigt upp fönstren i alla fyra våningarna. Lyckligtvis gick inga människoliv till spillo vid branden, men i Annorlunda Malmöhistoria redogörs händelseförloppet väldigt ingående, men inte utan en viss humor. Den här branden uppstod långt efter det att Sofia lämnat familjen Silow och Stortorget. Bilden ovan är daterad 1880 och Rundningen bör finnas där, men syns inte i bild. Om jag vänder mig om ska jag kunna se Hotell Kramer som stod färdigt 1878 …

Det stämde och dessutom var torgkommersen i full gång! Här träffades säkert systrarna Lundqvist och pratade bort en stund medan de handlade åt änkan Silow, respektive fru Richter. Systrarna umgicks säkert också på den lilla fritid de hade och tog kanske små turer runt i stan. Om de någon gång åkte spårvagn drogs den då, och ända fram till 1906 av hästen. Hästspårvagn! Tänk så längesedan, men ändå känns det inte riktigt så …

Fortfarande hade Petri kyrka kvar den Hårlemanska huven som tio år senare ersattes med våra dagars tornspira. Några kvarter bort, på Östergatan, ståtade den nybyggda Caroli kyrka. Då Cecilia kom till Malmö tre år tidigare var det den tidigare kyrkan hon såg på ungefär samma plats.

Det hände mycket i Malmö vid den här tiden och detta år, 1881, hölls Industri- och Slöjdutställningen här. Nedan en interiörbild från en del av utställningen som hölls på Ridhuset. Detta evenemang missade säkert inte systrarna Lundqvist.


Fotograf C V Roikjer.

För övrigt gick det rykten om att vagnsmörjare Jöns Ahlström ofta synts på Richters gård och att Richters ölkärror då var de tystaste i stan. Det sades till och med att Jöns Ahlström och Richters piga Cecilia synts på Hulda Browns konditori på Södergatan. Ahlström lär ha fått dra åt svångremmen efter det konditoribesöket som Cecilia dessutom tyckte var alldeles för dyrt. Lite smickrad lär hon ändå ha varit. Mhm …

Hulda Browns konditori på Södergatan 9 (nuv. nr 3). Fotograf C V Roikjer.

Fortsättning följer …

I min drömbok sökte jag

… men där stod ingenting.

När jag ser detta foto kommer jag alltid att tänka på Beatrice Aurore, Harriet Lövenhjelms dikt som utgavs postumt och tonsattes av Hjalmar Casseman. Varför vet jag inte riktigt, men namnet passar henne, så varför inte? Jag tycker om dikten, men även melodin som The Western Group år 1965 lär ha legat på Svensktoppen med i åtta veckor. Andra populära inspelningar har gjorts av bland andra Hootenanny Singers, Tommy Körberg och Sven-Bertil Taube. Säga vad man vill om gamla foton, men de är bildande! : ) 
Kvinnan på fotot är okänd liksom fotografen. Synd, för det är ett fantastiskt fint foto!