Författararkiv: Karin Lövgren Nilsson

Säg hör jag en vals?

“Herre jösses, den hörs igen och man vill liksom dansa och stå på, chansa och gå på …”

Äntligen, äntligen, äääntligen kan vi mötas igen på teatrar, museer, restauranger, idrottsarenor och andra offentliga platser.

Fulltankad med vaccin tänker jag börja med att gå på Nöjesteatern och se Glada änkan med änkevals och allt, och samtidigt fira Nöjesteaterns 80 år som hus. Tror inte att jag är direkt ensam om att vilja fira och du som ännu inte fixat biljetter bör kanske lägga på ett kol. Biljetter fixar du här: Nöjesteaterns jubileumsoperett


Bild lånad från Nöjesteaterns facebooksida.

Hösten är här

… och A Du! är tillbaka! Redaktionen rustade sig i oömma kläder och tog sig till Lund för att jämföra Malmö och Lundahumor till Malmös fördel. ; ) Programmet som är kortare än vanligt ska enligt Jeanette och Kalle ses som en liten aptitretare innan säsongen inom kort kör igång på riktigt. Lyssna och kom i Malmöform! : )

A Du! 

Anna Margareta /4

… föddes alltså i april 1770 och gifte sig vid ännu okänt årtal med Hans Niclasson som hon tydligen var släkt med. De fick fick minst fyra barn och den förstfödde, sonen Niclas, var han som senare gav stiftelsen på Jerusalemsgatan namn efter sin mor. I december 1824 avled maken Hans och i bouppteckningen efter honom gör inläggens huvudperson ett avtryck. Eftersom Anna Margareta kom från en välbärgad och bildad familj kunde hon förmodligen båda läsa och skriva, men hennes namnteckning tycker jag vittnar om att hon inte skrev särskilt ofta. Fortsättningsvis och fram tills jag vet tilltalsnamnet skriver jag nu A M för Anna Margareta.

Den 22 september 1826 avled A M 57 år gammal  av “vattusot” som var en dåtida benämning för vätskeansamling i kroppen, vanligtvis orsakad av hjärtsvikt. Hon begrovs fyra dagar senare på den “Borgerliga Begrafningsplatsen” och det bör vara Gamla kyrkogården/begravningsplatsen vid Gustav Adolfs torg. Anteckningen längst till höger i utdraget från död-och begravningsboken för Petri församling tyder jag som “Värdigas med alla Klockorna” eller kansket “Värdigas med alla Blommorna”? Tolkar det som om att kyrkklockorna i Petri ringde för henne. Förr i tiden fick de anhöriga själv betala för klockringningen, men i detta fall bjöd kanske kyrkan. Det visar sig nog längre fram …

Trots mycket letande blev det efter dessa fyra inlägg inte särskilt mycket vetande om A M, men det är svårt att hitta något som beskriver hennes person, liv och utmaningar. Hon är väl gömd.  I ett sådant läge kan det bästa vara att bygga upp en scen – Malmö i slutet av 1700-talet och början på 1800-talet – och låta henne agera där. Jag får se vad det kan bli av det. Nu lite paus från A M, men fortsättning följer.

Anna Margareta /3

Det ska sjutton vara Anna Margareta och bli gömd bakom sin man som sökmässigt dessutom blivit omdöpt till “Hans Nilsson”. Tittar vi överst till höger så står det ju faktiskt “Handelsman Hans Niclasson”! Därunder har vi Anna Margareta och dessutom hennes födelsedatum, den 15 april 1770.  Det underlättar vidare forskning! Vi ser också äldste sonen Niclas vars födelsedatum vi redan visste. Fortsättning följer. 

Anna Margareta /2

Nu har jag hittat rätt bokhandlare Niclas Hans Thomson (1793-1874) som även var bibliotekarie, förläggare, författare och översättare. Han lär ha varit son till handelsman Hans Thomas Niclasson och dennes hustru Anna Margareta

Nu gäller det att (så långt det går) bevisa att Niclas, född den 8 november 1793, var son till Hans Thomas Niclasson och Anna Margareta, och det kan jag  med hjälp av födelseboken för S:t Petri församling i Malmö (1792-1823). 

Då har jag hittat Anna Margareta, men vet ännu inte särskilt mycket mer om henne än att hon var gift med handelsmannen Hans Thomas Niclasson och att hon var 23 år när Niclas föddes. Enligt Svenskt Översättarlexikon var Anna Margareta, förutom hustru, även kusindotter till sin man. Gräver vidare och fortsättning följer …

Vem var Anna Margareta?


Jerusalemsgatan år 1901. Fotograf C. V. Roikjer.

Med hjälp av fotot ovan, daterat 1901, befinner vi oss på Jerusalemsgatan som låg i de gamla Carolikvarteren. Det första jag noterar är skylten, “Anna Margaretas stiftelse”, på första huset till höger och funderar klart över vem hon var. Enligt Wikipedia var Anna Margareta mor till bokhandlaren Niclas Hansson Thomson i Malmö. “Thomson köpte 1872 en tomt vid den dåvarande Jerusalemsgatan i Malmö där han byggde ett bostadshus. Vid Thomsons död donerades fastigheten, en stiftelse bildadad med syfte att bland annat bereda så kallade pauvres honteux fri bostad. Stiftelsen fick namn efter Thomsons mamma.” 

Jag letar vidare och hittar en artikel “Storstadens stiftelser – Äldre enskild välgörenhet i Malmö” införd i “Elbogen 1991” som utvecklar bilden något mer. “Där Caroli City idag brer ut sig låg vid slutet av 1800-talet Jerusalemsgatan med enklare hyreshus, småhantverkare, hökerier och Ebenezerkapellet. År 1872 köpte bokhandlaren Niclas Hansson Thomson en tomt där av Carl Lyxdorph — båda filantroper. Bokhandlaren Thomson ville med sin donation skapa en stiftelse som skulle ‘utgöra en tarflig men anständig bostad för så kallade ‘Pauvres Honteux’. Så formulerar sig donatorn i sitt testamente från 1867 och möjligen är det inte en tillfällighet att testamentets tillkomstår sammanfaller med ett av de svåraste nödåren i rikets historia. Anna Margarethas stiftelse fick namn efter stiftarens moder.” 

Då har jag samstämmiga uppgifter från Wikipedia och Elbogen 1991 och utgår från att Anna Margareta var bokhandlaren Niclas Hansson Thomsons mor, men jag tänker att hon var mer än så och försöker därför hitta henne i församlingsböckerna. Stöter nu på motstånd!

Letar efter Niclas och kan väl inte annat än att anta att jag hittat rätt bokhandlare som enligt församlingsboken var son till handlanden Hans Thomson, men någon Anna Margareta syns inte till. Makan till fadern Hans, Serena Nicolina Lovisa, född 1808, kom till Malmö från Köpenhamn först 1827 och kan med tanke på sin ålder inte vara mor till Niclas, född 1820. Här är något som inte stämmer … Fortsätter letandet och återkommer i frågan!

Där och då!

Texter på gamla vykort är ofta relaterade till motiven och ger oss glimtar av enskilda människors liv och upplevelser i Malmö. Här visar Hilda sin arbetsplats, Malmö Bomullsspinneri, och två vänner/arbetskamrater till henne. 

De mörka tumavtrycken får mig att tänka på olja och har nog  tillkommit när Hilda visat det färdiga kortet för arbetskamraterna. Hildas hälsning, postad år 1912 är så tydlig att jag inte behöver “översätta” den. 

Eftersom kortet är postat 1912 måste vi befinna oss i den då nya fabriksanläggningen vid Trelleborgsvägen (nuvarande Mobila). Undrar om jag inte har foton just därifrån? Återkommer till detta!

Om vännen G

… fick en vy med svar på om hen var förlåten får vi retfullt nog aldrig veta, men varför be om ursäkt om man är utan skuld? ; ) 

“Löjtnantsgatan och Tekniska skolan, Malmö. 9/2 02
G…. sänder de hjertligaste hälsningar, ber så mycket om ursäkt därför att jag ej var bestämd men skulden var ej min hoppas att du förlåter mig och ej är mera förtretad än du svarar mig med vy hoppas att du uppfyller mina önskningar beder Vännen G….”