Författararkiv: Karin Lövgren Nilsson

Ur Arthur Grönsterwalls dagbok /6

Lämna ett svar

Vanligtvis är det jag som berättar och styr i den här bloggen, men Arthur har med sin dagbok tagit över taktpinnen. Frågorna om arbetet på Skofabriken svarar han fortfarande inte på, men om vad Malmö kunde erbjuda honom av kultur håller han mig fullt sysselsatt. Mendelssohn känner jag självklart till, men ”Athalia” och ”stridigheterna mellan Baals- och Jehovas anhängare” …? Jag kan ju inte bara skriva av utan måste försöka ta del av det han upplevde i Malmö när det hände, i detta fall år 1907. Kan man komma närmare? Nu över till Arthur:

”Torsdagen 14. nov.

Fredagen 15. nov. I kväll fått min andra aflöning 24 kr.

Lördagen 16. nov. I kväll har jag varit och sett Anton Salmsons opera- o operettsällskap spela ’Den Glada Änkan’ den var som sagt mycke glad, annars tycker jag inte att det var något nämnvärt. Vacker Dans och ’kiliga’ Grisetter.”


Ur ”Hvar 8 Dag” den 27 oktober 1907

”Söndagen 17 nov. I dag efter frukosten gick jag upp på Folkets Hus läsesal och läste diverse tidningar.

På kvällen varit på s.k. Folkkonsert i Johanneskyrkan. Då gafs ett utaf Mendelsohns mästervärk, ’Athalia’ inför fullsatt salong om man får använda det uttrycket.

Det var ett andligt drama hämtadt ur konunga- och krönikeböckerna och är en skildring af stridigheterna mellan Baals- och Jehovas anhängare, påminner för öfvrigt mycke om oratoriet ’Elias’, som är af samma Kompositör.

Måndagen 18. nov.

Tisdagen 19 nov. I dag har jag fått det första brefvet från Hugo.

Onsdagen 20. nov. varit på föreläsning i Folkets Hus.

Tisdagen 21. nov.”

—————————-

Funderade över Hvar 8 Dag:s text om ”Den Stridslystna Glada Enkan” och det visade sig mycket riktigt bero på att Albert Ranft hade planerat att sätta upp sin änka på Malmö Teater i februari 1908, men förekoms av Salmons teatersällskap som redan den 11 oktober 1907 presenterade sin på Hipp. ”Den temperamentsfulle Salmson har gått till teaterhistorien för sin ovana att regissera med skarpladdad pistol.” enligt artikel i tidskrift.nu publicerad: 2008-09-23.

Fortsättning följer …

Ur Arthur Grönsterwalls dagbok /5

Lämna ett svar

Den 23-årige skomakarsonen Arthur fortsätter nu att ta för sig av vad Malmö vid förra sekelskiftets början kunde erbjuda den vetgirige:

”Lördagen 9 nov. Jag och min värd Vestlund har varit på Biograf Biorama i kväll.

Söndagen 10. nov. I dag har jag varit på Museet där var lite af varje att se. Dessutom öppnades i dag Konstutställning där, anordnad af Skånska Konstnärslaget Inträdet 35 öre. Sedan besågs Slottsparken som till en del ligger rundt om Museeibyggnaden, Det var rätt vackert det lilla som var att se Planteringarna och Fågeldammarna.

Därefter gick jag att spisa middag. Gås och svartsoppa, och dagen till ära, bjöds Potatisnektar till maten. På kvällen var jag på Malmö Teater och såg Rönnbladska sällskapet spela ’Mannen och hans Öfverman’ (Kvinnan.)


Gustav Adolfs torg med Malmö Teater år 1907

Måndagen 11.nov —

Tisdagen 12. nov. —

Onsdagen 13. nov. På kvällen varit på en föreläsning i Folkets Hus om ’Alperna i Schweiz'”


Bergväg Axenstrasse vid Luzernsjön/Vierwaldstätter See mellan Rigi- och Pilatusbergen cirka 1910.

Om sitt arbete skriver inte Arthur särskilt mycket, men han har ju redan nämnt att dagarna på Skofabriken var jäktiga och ”sig lika”. Han hämtade uppenbarligen energi genom att gå på bio, teater och utställningar och reste ut i världen genom att lyssna på föredrag. Om bergvägen, Axenstrasse, den vackraste och farligaste vägen vid Luzernsjön fick han säkert också färdas under föredraget om de schweiziska alperna.

Läste i boken ”När teatern kom till Malmö”, utgiven till Malmö Teaters 200-årsjubileum år 2009, att 1907 (då Artur kom till stan) var en lyckosam årgång för malmöpubliken. Det var det året då två unga begåvningar som med åren säkrade sin plats i malmöpublikens hjärtan presenterade sig. Den ena hette Julia Carlsson, mera känd som Jullan Kindahl, och den andra Edvard Persson. I boken nämns föreställningen ”Mannen och hans överman”, men inget om det Rönnbladska sällskapet som jag tror var välkänt i teaterkretsar.

Boken, som tillägnades minnet av tidningsmannen och författaren Ragnar Gustafsson för hans stora insatser när det gällde att belysa och dokumentera den malmöitiska teaterhistorien, finns till försäljning Malmö Stadsarkiv och Teatermuseet.

Pausar nu Arthur ett litet tag för andra inlägg, men dagboken återkommer och jag lovar att fritidstempot även framledes kommer att vara högt.

Ur Arthur Grönsterwalls dagbok /4

Lämna ett svar

Ny arbetsvecka för Arthur som trots slitet orkar använda sin fritid på ett varierat sätt:

”Måndagen 4 Nov. Nu börjas slitet i vanlig tid, i dag på middagen har jag varit inne på kontoret och fått mina respengar 7.20. Jag har sagt till Direktören att jag ville ha betalt för resan hit och det fick jag också. I kväll betalde jag på spisstället för maten nästa vecka 8 kr.

Tisdagen 5. nov.

Onsdagen den 6. nov. Gustaf Adolfsminnet firas inte så mycke här i stan som hemma.

”I kväll har jag varit i Folkets Hus på en föreläsning af Dosent Bengt Lidforss, om Sanning och villfarelse i Häckels Naturfilosofi.”


Folkets hus och Arbetets redaktion på Skolgatan år 1901. Fotograf C.W. Roikjer

”Torsdagen 7. nov. I kväll har jag varit på det första fackföreningsmötet, Skofabriksarbetares.

Fredagen 8. nov. Har i dag fått min första hela aflöning 22.kr: Köpt en blå arbetsrock på beställning. 5.kr. På kvällen varit på Hippodromen och sett Sandbergska Operettsällskapet spela ’Jungfrun från Orleans’.”


Hippodromen på Kalendegatan i början av 1900-talet Fotograf C.W. Roikjer

Efter långa och säkert slitsamma arbetsdagar kan man ju knappast påstå att Arthur på sin fritid valde ”lättare” föredrag och underhållning.

Tänker att han förväntat sig att firandet av Gustav Adolfsdagen skulle vara som i det han kallar ”hemma”, alltså Göteborg. Det blev inget av med det i Malmö år 1907. Om föreställningen ”Jungfrun från Orleans” (Jeanne D’arc) och Sandbergska teatersällskapet på Hipp har jag dessvärre inte hittat något, men det kanske dyker upp  med tiden. Ska också ställa frågan till Teatermuseet som ligger mitt emot Hipp på Kalendegatan. Det inte Teatermuseet vet om teater och teatersällskap är inte värt att veta.

Fortsättning följer och jag kan lova det kommer att bli mera bio och teater! Kneget på Skofabriken verkar vara en bisak i Arhurs liv. Sannerligen en intressant person!

Tidigare avsnitt ur Arthurs dagbok hittar du här: Ur Arthur Grönsterwalls dagbok

Ur Arthur Grönsterwalls dagbok /3

2 svar

Så fortsätter Arthur att berätta om hur han spenderade resten av söndagen den 3 november 1907.

”När jag så varit o spisadt frukost o varit hemma en stund, gick jag ut på stan för att gjöra mej lite bekant med den. När jag väl hunnit ut på gatan mötte jag en arbetskamrat från Göteborg Alfred Strömbom, han arbetar på Kefvlinge skofabrik, han hade kommit in till Malmö för att se på stan, det var något mera storstadsmässigt än Kefvlinge som endast är en liten by. Träffas kanske i kväll vid stationen han skall fara hem. kl. 7.50.”


Gustav Adolfs torg i början av 1900-talet Fotograf Leon Fagercrantz

”Så har jag varit på Biografen Biorama här finns flera biografer än i Gbg. Biorama är den snyggaste, den är mycke snyggare än någon hemma, orkestermusik är det på de största utaf dem.”


Biorama på Södergatan 3 (tidigare nummer 9) som blev den första biograf som ritades för ändamålet och öppnades vid samma tid som Arthur anlände till Malmö.

Bioramas salong med väggmålningar efter J.E. Kocks skisser.

”På kvällen var jag och min värd ute och såg oss omkring lite. Jag var inne och såg biljard spelas för första gången här finns nästan biljard på varje ölhall.”


Ölhall på hörnet Jerusalemsgatan 2 och Stora Kvarngatan 51 cirka 1900

Arthur som verkar att vara en vetgirig man berättar inget om den då, 1907, nyligen elektrifierade spårvagnen i Malmö, men eftersom elektrifierad spårvagn funnits i Göteborg sedan 1902 var han kanske inte särskilt imponerad. Jag är nyfiken på vad han såg på Biorama, men tyvärr har jag inte via gamla tidningar eller annat kunnat få fram den uppgiften. Bilderna från Biorama är i alla fall hämtade ur ”Bio i Malmö”, skriven av Uffe Stauslund och utgiven på Corona förlag 2001.

I nästa avsnitt ”börjas slitet i vanlig tid” …

Tidigare inlägg ur dagboken hittar du här: Ur Arthur Grönsterwalls dagbok.

Ur Arthur Grönsterwalls dagbok /2

Lämna ett svar

”Torsdagen 31. Okt. Kl. 1/2 7 f.m. ’Din klara sol går åter upp’ höll jag på att citera, det gjör den nog men det synes precis inte, eftersom det regnar i dag. Det har känts godt att sova i natt, den första för mej under Malmö Horisont. När kl. är 6.40 bär det af till arbetet. Så börjas det nervdödande eller-stärkande (hvilket man vill kalla det) väsen maschinernas surr och stamp, tills kl 1/2 9 då ångvisslan ger till känna att det är rast en half timma. När kl: är 9 utstöter visslan sitt angenäma ljud då vet man vad klockan är slagen då börjas jäktandet igen tills kl slår 12.


Interiör av Malmö Skofabrik cirka 1918

Man får taga vara på minuterna, då man vet att vi har för snittfräsning, Mans 27, Dam 25, o Barnskodon 20 öre pr Du ? Dussin ? Alltsomoftast kommer Direktören o Föreståndaren för Afdelningen synar arbetet o gjör sina anmärkningar en naturlig följd af att man är ny. Från lö. 12 till 1/2 2 är middagsrast, så lång middagsrast är jag inte van vid förut, så när kl. är 6 e.m. är den arbetsdagen slut.

Fredag 1. Nov. Finns inte något nämnvärdt att anmärka, annat än att det är Allhelgonadag och efter som jag inte är något helgon så är den inte särskildt för mej. Jo, i någon mån kan den ju ha betydelse för mej efter som jag i dag fått min första aflöning (något öfver 8. kr) här på platsen.

Lördag 2. Nov Är i hufvudsak lik de andra dagarna arbetstiden är den samma fr. 7 f.m. till 6 e.m.

Söndag 3. Vaknar jag frisk o kry kl.8. f.m. glad att slippa höra ångvisslans lockande eller rättare sagt pockande ton, inte någon god ton. Solen skiner öfver onda o goda, med anledning af det senare, äfven öfver mej. Jag ligger och njuter af tillvaron o hör aflägset någonstans i våningen bredvid någon sitta o leka på ett piano den Glada Änkans melodi. Bäst man ligger och halfdrömmer blir man bjuden på kaffe med dopp samt lilla pärlan. Den användes som regel att bjuda sin inackorderingar hvar söndagsmorgon.”

Låter nu Arthur njuta av sin söndagsmorgon med Änkevals och liten pärla och återkommer i nästa avsnitt med hans övriga aktiviteter denna söndag, den 3 november 1907.

Tidigare inlägg ur dagboken hittar du här: Ur Arthur Grönsterwalls dagbok /1

Ur Arthur Grönsterwalls dagbok /1

Lämna ett svar

”Malmö 30-10.07”
”Onsdag den 30 Oktober. Ankom till Malmö kl. 8,30 f.m. tog in på Hotell Öresund. Kl. 11 f.m. sökte reda på Malmö Skofabriks AB, träffade Direktören och blef anvisad upp till Maskinisten till min plats där. Fick där reda på ett Logi genom en kamrat, tillskärare Westlund, boende Henrik Smithsgatan No 5, 4de vån uppgång i porten, här blef således min bostad så länge, knappast tio minuters väg från arbetet.”


Norra Vallgatan cirka 1907 Hotell Öresund låg precis utanför bildens vänsterkant

”Kl. 1/2 2 e.m. började jag arbetet på det nya stället, och slutade kl: 6 e.m. därmed var min första arbetsdag ändad, här i Malmö.”


Malmö Skofabrik på hörnet Industrigatan och Zenithsgatan cirka 1918

”Mitt första gjöra var nu att söka rätt på ett spiseställe, genom min kamrat och värd, fick jag anvisning på ett sådant, på Föreningsgatan hörnet af Mjölnaregatan. Där får man mycke god mar för åtta kr. i veck.

När jag fått lite till livs, tog man sig en promenad, lång nog för att inte råka vilse, det är ju besvärligare att hitta rätt om kvällen, då man ente har en karta att gå efter. Sedan bar det hem till bäddens kvafva iden. Det skulle blifva mycket härligt.”


Henrik Smithsgatan sedd från Bergsgatan 1913 Huset i fonden ligger kvar än idag så adress nummer 5 bör legat till höger om detta.

Som ovan börjar Johan Arthur Grönsterwalls berättelse om sina tre första månader, oktober till och med december, i Malmö år 1907. Arthur, som var född i Göteborg 1884, förblev efter ”prövotiden” Malmö trogen resten av sitt liv. Det är en mycket intressant läsning som hans sonson, Christer Grönsterwall, nu låter oss ta del av. Jag hoppas kunna hitta bilder till dagboken som stämmer någorlunda med den tid som beskrivs. Nästa avsnitt blir lite längre, men då måste vi stiga upp i ottan för att hänga med på den första arbetsdagen på Malmö Skofabrik.

När ingen längre kan berätta

Lämna ett svar

… om vem de gamla kabinettsfotona i släktalbumet föreställer så kan i alla fall uppgifter om fotograferna vara till hjälp för att bedöma var- och vid vilka årtionden bilderna är tagna. Med pincett kan man försiktigt dra fram bilder utan att skada bildfickor som med åren blivit sköra.

Eftersom de flesta foton i mina gamla släktalbum är tagna av kvinnliga fotografer har jag  haft stor nytta av ”Kvinnliga Fotografer i Malmö 1860-1920”, en intressant katalog över drygt 150 yrkesverksamma kvinnor. Forskningsarbetet som gjorts av arkivarie Anette Sarnäs säljs på Malmö Stadsarkiv för en hundralapp. En så intressant och dessutom rikt illustrerad katalog.

På tal om släktforskning så  hoppas jag att ni uppmärksammat att Malmö Stadsarkiv i samarbete med Malmö Släktforskarförening anordnar en egen Släktforskningens dag kommande lördag den 14 maj. Det blir ett öppet hus med många spännande föredrag. Mer om detta kan ni läsa här: Släktforskningens dag: Öppet hus.