… (på Hipp alltså) och det är fredag, så tycker jag att vi slår oss ner och pratar om annat än gamla hissar en stund. 

Här kommer lunchmenyn! Ja, smörgåsbord räcker gott och väl för min del … : )

Ha en trevlig helg!

Jag är kvar “i hissen” eftersom det kom ett bud om att Malmös första hiss fanns/finns på Hipp och jag stegrade mig direkt.

Den 17 januari 1898 registrerades Aktiebolaget Hippodromen hos Patentverket av byggmästare Müller, grosshandlare Hjorth, konsul Hörstedt, källarmästare Törnqvist och apotekare Tesch. Tre dagar senare åkte hela gänget på studieresa i Europa. Herrarna skulle studera hippodromerna i Berlin, Leipzig och Dresden. Arkitekten Teodor Wåhlin som ritade Hippodromen var också med på resan. Ännu var inte det gamla ridhuset som låg på tomten där Hipp skulle byggas ens rivet, men hissen på Regementsgatan 10 hade då gått både upp och ner ett bra tag. Det hade förresten även hissen i Wienska palatset gjort om än inte så många gånger. 

Det står faktiskt i Hipp – Cirkusen som blev teater, som blev kyrka, som blev teater skriven av Jan Richter, Björn Vinberg, Ragnar Gustafson och Marianne Dahlbäck och Göran Månsson att  Malmös första hiss fanns där, men de höftade väl lite grann. De tyckte nog inte att det var så himla petigt med vilken hiss som först och det gör inte jag heller, men under själva jakten på fakta stöter jag oftast på något oväntat eller spännande som ger mersmak. Så maila gärna in ett nytt hissbud och jag lovar att ta hand om det.

Förresten, boken jag nämnde ovan är väldigt trevlig och rikt illustrerad från början till slut och kan hittas på bokborsen.se.

Tack vare protesten fick jag en tur till gamla (då nya) Hipp som Passepartout i Skånska Dagbladet daterad 2 november 1899 beskrev på detta sätt: … och öfver det hela hvilar en elegans och stilfullhet som står i harmoni med den prägtiga, verkligen storstadsmessiga lokalen. Vi hörde också en åskådarinna efter föreställningens slut vid utträdet ur cirkusen utbrista: ‘Kors, att vi verkligen äro kvar i Malmö!’ Ja, man kunde sannerligen under gårdagens föreställning tro sig försatt till ett af kontinentens största cirkusetablissement …

… gjorde mig nyfiken och jag tog mig därför till Regementsgatan 10. Där öppnade sig tyvärr en   fullt modern hiss, men det förändrar ingenting. Malmös äldsta hiss kan mycket väl ha suttit där.

När jag nu inte fick se någon gammal hiss på Regementsgatan 10 var det nära till nummer 8 för kanske fanns där en vacker gammal hiss till tröst. Jag fick möjlighet att gå in i det vackra huset, också det från slutet av 1890-talet. Det uppfördes av byggmästare Nils Jönsson (senare Stenmarck) som också bosatte sig i huset. Ritningarna var signerade Lindvall&Boklund. Titta vad som mötte mig!

Fick för ett ögonblick jag för mig att det var denna hiss som var den äldsta, men att 8 av misstag blivit 10 i diskussionerna på sociala medier och andra ställen. Klev in och åkte högst upp. Jag blev annat varse när jag lite senare kom ut på gården och förstod vad jag, tre stora labradorer med husse (alla lika vänliga) nyss hade åkt med. En grön plåtlåda i det fria! Ridå! : )

Om ni tittar på den imponerande trappinteriören och den vackra glasdörren märkt “Hiss” så förstår ni att jag för ett ögonblick trodde något helt annat. 

Besöket här blev en trevlig parentes i mitt sökande efter Malmö äldsta hiss. Gick sedan hem och jämförde brandförsäkringsvillkoren för Regementsgatan 10 och Wienska palatset och kom fram till att den ursprungliga hissen på Regementsgatan 10 måste ha varit cirka 9 månader äldre. Alltså just nu Malmös äldsta hiss! Men, man vet aldrig om det kommer nya bud. Hur kom jag egentligen in på det här med äldsta hissen i Malmö? Jo, det var ju via porttelefonen på Wienska palatset … Gode tid! : )

… eller rättare sagt, har den suttit! Vi befinner oss utanför Wienska palatset, men någon nubild blir det inte eftersom byggnaden delvis är inslagen i plast på grund av ett större renoveringsarbete. Jag kunde ändå ta mig fram till entrén mot Östergatan och få bekräftelse på att det är här den gamla porttelefonen som jag skrev om i tidigare inlägg hör hemma. 

Jag funderar över var den blev av när museet fotograferat den. Tänkte man att nu är den dokumenterad och lät den förpassas till Spillepengen? Om inte, så skulle den knappast skämma byggnaden om den fick komma till tals ovanför den nyare porttelefonen. 

Här på hörnet av Östergatan och Prostgatan ligger huset som byggdes år 1895. Då pryddes det från Östergatehållet av vackra balkonger som nedmonterats under resans gång. 

På väg ut från gården passerade jag detta brevinkast som ganska säkert prytt dörren sedan 1895. I huset som uppfördes av skeppsredaren och grosshandlaren Oscar Hjalmar Wiens efter ritningar av Alfred Arwidius lär enligt Arkitekterna som formade Malmö Malmös första hiss finnas eller ha funnits. Boken utgavs på 90-talet och nya sanningar angående vilken hiss som var Malmös första har nog  tillkommit. Det ryktas om att den fanns eller finns på Regementsgatan 10. Oavsett vilket så platsar den Wienska hissen bland de första och det är inte illa. Jag återkommer till huset så snart byggplasten är borta! 

Utdrag ur försäkringsbrev för fastigheten daterat 1898.

Kvarteret 5 Fersen bild på en dekor. 

… på 3 vån bör någon i kvarteret 5 Fersen öppna. Uppenbarligen rör det sig om ett femvåningshus utmed  Östergatan i bild nedan. Eftersom det lilla verket finns i Malmö Museers bildarkiv är risken uppenbar att det är nedmonterat, men finns huset kvar ska det gå att para ihop hus och porttelefon/dekor. Nu fick jag chansen att leka Sherlock för ett tag. Tar vid tillfälle en runda till kvarteret 5 Fersen …

Östergatan kvarteret 5 Fersen cirka 1910.

Malmö stads adresskalender 1903.

— Ja, jag ska tänka på att Carl Wictor Roikjer och sonen Wictor stavar sina namn med enkelt V!

(Det där var nog fru V. Roikjer!) ; )

Foto Stortorget på 1880-talet Fotograf C. V. Roikjer.

… men där stod ingenting.

När jag ser detta foto kommer jag alltid att tänka på Beatrice Aurore, Harriet Lövenhjelms dikt som utgavs postumt och tonsattes av Hjalmar Casseman. Varför vet jag inte riktigt, men namnet passar henne, så varför inte? Jag tycker om dikten, men även melodin som The Western Group år 1965 lär ha legat på Svensktoppen med i åtta veckor. Andra populära inspelningar har gjorts av bland andra Hootenanny Singers, Tommy Körberg och Sven-Bertil Taube. Säga vad man vill om gamla foton, men de är bildande! : ) 
Kvinnan på fotot är okänd liksom fotografen. Synd, för det är ett fantastiskt fint foto!