Om sista akten

Lämna ett svar

Under 15 år, från 1957 och till sin död 1972, hade den mytomspunne författaren Fritiof Nilsson Piraten en lägenhet på Sergels väg i Malmö. Ingen har hittills skrivit om denna sista akt i författarens liv. Inte förrän nu. Det är inget helgon vi möter, utan en person med tillkortakommanden och idiosynkrasier. Men vi upptäcker också en omtänksam och skör människa med humorn som sköld mot livets svåra. 

Boken, Kalla min barndom åter. Piratens liv i Malmö, skriven av Jan Sigurd och utgiven på Kira förlag hittar du nu i Den Bildens bokgalleri.

Anna, i skuggan av Alfred

Lämna ett svar

Min bok om Anna, berättelsen om flickan som blev känd som den okända 16-åriga fabriksarbeterskan som liksom arkitekten Alfred Arwidius omkom vid den tragiska gasolyckan på Adelgatan 5 i Malmö torsdagen den 22 april 1915, är nu klar. I min bok träder människan Anna fram ur skuggorna och tidigare okända fakta om hennes uppväxt, familj, arbete och fritid ger berättelsen om Anna, men också historien om hur Malmö vid tiden för hennes död växte, utvecklades och tog språnget till en modern storstad. 

Det var nu alldeles lugnt och tyst i huset och Maria kunde studera sin nyfödda dotter. Hon tyckte att hon var näpen och lite nådig och bestämde sig för att hon skulle heta Anna. Ingen av döttrarna bar hennes eget namn och Anna Maria lät vackert och hon visste att Nils skulle låta henne bestämma själv. Det var fortfarande varmt denna den 21 september 1898 och rullgardinen rörde sig lätt i vinddraget från fönstret. Hon hörde barnens röster från gränden, drog filten tätare kring den lilla och tillät sig att slumra till …

Boken, utgiven på Kira förlag, finns nu till försäljning i
Den Bildens bokgalleri.
Anna, i skuggan av Alfred

Mera från Grönsterwall

Lämna ett svar

…  och Lugnet, men var är jag nu? Det här ska gå att lösa med hjälp av gamla fotografier!

Utan tvekan står jag  på Lorentzgatan med Östra Långgatan till vänster och i bildfonden syns  Västra Långgatan. Då jag nu påstår att detta är absolut rätt skakar det lite i tidigare inlägg, hörnet Lorentzgatan och Östra Långgatan. Traskar tillbaka och funderar kring det. Att det aldrig kan bli lugnt på Lugnet. Paus! : )

 

Tillbaka till Lugnet

Lämna ett svar

… och nu minns jag vad Lennarth Grönsterwall berättade om detta motiv. Precis när kvinnan med barnvagnen (i bildreflexen) passerade hördes en jädrans smäll. Det var bröderna ? som hade startat ett av sina vanligt förekommande gårdsbråk. Jag fick en uppfattning om att dessa bröder var Lugnets egen björnliga. De gick omkring och kände sig farliga, men lyckades aldrig riktigt skrämma någon.  Det är som jag misstänkte Stålgatan i riktning österut mot Rörgatan. Tvärgatan till höger i bild måste då vara Bolagsgatan. Tyder året till 1962.

Ovan har vi Gottfridsgatan, vid hörnet Östra Långgatan, i riktning Västra Långgatan. Det intygar Per Erik Gustavsson med fotografiet nedan taget den 31 augusti 1965, samma årtionde som Lennarths akvarell. Rivningskåkar?


©Per Erik Gustavsson

Om bilden ovan säger jag lite försiktigt hörnet Lorentzgatan och Östra Långgatan, kvarteret Orren. Denna gång tar jag till hjälp Åke Waldemar Larssons gouache nedan från samma tid och hörn, men i riktning Östra Långgatan. I fonden anslutningen Västra Långgatan. 


Åke Waldemar Larsson Malmö Museer.

Medger att jag  är ganska vilse i bilden ovan, men det känns som om jag borde ha Storgatan någonstans i fonden, men det är bara en känsla … Kikar på minnestavlan över Lugnet och ser om jag kan komma vidare med hjälp av den.

Det här var marigt, som att leta efter en nål i en höstack.

Kan den här flygbilden hjälpa? Nej!

Upp och ner då? Nej, inte det heller!

Då får det motivet ligga till sig lite! Kanske det kommer ett tips! : )