… firar hundra avsnitt, och återbesöker ett gammalt och omåttligt populärt ämne – nämligen Malmö på film. Det har ju kommit nya filmer som utspelar sig eller är inspelade i Malmö sedan sist Vante och Kalle pratade om Malmö på film.
In och lyssna!
Malmö på film 2
Tack för alla vänliga och positiva kommentarer som kom mig till del, när P4-dokumentären om den unga fabriksarbeterskan Anna och den kände arkitekten Alfred Arwidius släpptes. Som många av er kanske minns skrev jag boken Anna, i skuggan av Alfred, och medverkar därför i programmet som du kan lyssna till nedan.
… gitter ni troligtvis inte höra för den har ni ju redan haft känning av i form av bloggtorka.
Sigrid Bruuns fotoalbum.
Nej, då berättar jag hellre om att fyra album innehållande fantastiska och livfulla fotografier från 20- och 30-talens Malmö och Skanör nu blir skannade och efterhand upplagda på den bildens hemsida. Det känns alltid bra att kunna namnge varenda person som syns i bild, men tyvärr är det oftast omöjligt. Skulle ni känna igen och kunna namnge någon person i bild är det alltid välkommet!
”Buden kvickt och lätt” ur ett av ovanstående fotoalbum. Vid styret Sigrid Bruun.
… till den 14 april 1957 och en festmiddag på hotell Arkaden i Malmö, beläget i Arkadenkomplexet som stod färdigt samma år. Komplexet innehöll, och innehåller än idag, hotell, butiker, kontor och ett parkeringshus. Komplexet tillkom under den tid då hela kvarter i staden sanerades och ersattes av ny bebyggelse som anpassades till den ökande biltrafiken.
Nu till beställningen! Creme Aurore låter spännande, men för tankarna till en dessert. Försöker googla på rätten, men hamnar endast bland fuktgivande krämer. Slår i stället till med en skaldjurssallad, för det vet jag vad det är. Varmrätten får bli Herrgårdsstek med lingon och gurka för 8:50. Dessert för ett tillägg av 2:- blir för min del Coupe Praline med diverse frukt. Det är bara att välja och vraka! Dryckeslistan lyser med sin frånvaro, men dyker kanske upp så småningom.
Eftersom det första kreditkortet inte kom till Sverige förrän på 1960-talet gäller här kontant betalning, eller möjligen check som använts sedan 1930-talet.
Fler nostalgiska restaurangbesök lär det bli framöver.
Tack till Ingrid Rasmuson som låter Malmöblickar ta del av gamla menyer från kända Malmörestauranger.
Strax bakom Rosqvistska stiftelsen vid Föreningsgatan låg förr i tiden landeriet Andréelund, uppkallat efter handelsmannen Andreas Wiedberg (1733-1812). Detta landeri förvärvades senare av kopparslagarmästare Hans Jacob Ohlsson (1814-1891) och hans hustru Maria, född Wetterholtz (1820-1901), att brukas som ett sommarställe. Till detta sommarnöje lär det endast ha gjorts dagsturer vilket berodde på att paret Ohlsson hade så många barn att landeriet ansågs för trångt. Däremot lär kalasen för tillresande släktningar och vänner ha varit många. Hans som var kunnig i jordbruk odlade den tillhörande marken, något som säkert mättade de många barnens munnar och kanske till och med gav ett överskott till försäljning. Om jag förstått familjens historia rätt, vilket jag tror mig ha gjort, låg familjens permanenta bostad i anslutning till Hans kopparslageri i centrala Malmö. Än idag existerar detta företag som med tiden bytt kopparn mot stål och de berättar på sin hemsida följande stycke historia:
Företaget grundades år 1838 av kopparslagsmästaren H. J Ohlsson, som samma år upptogs som mästare i det hedervärda kopparslagareämbetet, ”härstädes”. Redan under grundarens tid upparbetades verkstaden allt mer till fabriksmässig tillverkning av särskilda kopparartiklar med allt större omsättning.
Under ett halvt sekel år 1888 hade affären sin lokal i fastigheten nr 18 Hjulhamnsgatan, som ägdes av Ohlsson oh under samma år flyttades densamma till rymliga lokaler i egen fastighet, Engelbrektsgatan 25. I början av år 1891 överlämnade H. J Ohlsson affären till sina båda söner och medarbetare i affären, John B Ohlsson och Oscar E. Ohlsson. Affären gick under sönernas ledning alltmer framåt och har än mer utvecklats sedan 1898, då John B Ohlsson drog sig tillbaka på grund av sjukdom, likaså Oscar E. Ohlsson. Firmans tillverkningsområde var mycket omfattande då det tillverkades apparater för mineral och läskedrycksfabriker, apotekslaboratorier och kem-tekniska fabriker. Skandinaviens äldsta och största firma inom denna bransch. Tillverkningen var erkänd och respekterad inte bara i Sverige utan också i Norge, Danmark och Finland – ja, ända till Kina hade firman leveranser.
Enligt Lisbet Kahl Berggren som forskat i familjen Ohlssons historia, sålde Hans Jacob senare av den del av egendomen som senare blev känd som Almbacken med dess utvärdshus. Själva gården, Andréelund, stannade inom familjen. När både Hans Jacob och Maria gått ur tiden slöts år 1904 en övernskommelse mellan arvtagarna och Malmö stad om att staden skulle överta gården och att i området anlägga gator. En liten gatstump, Andréelundsvägen, är det enda som idag minner om gården. På denna lilla gatstump ligger restaurang Bouchon där jag första gången såg ett fotografi av gården, ett foto som för övrigt restaurangen bjöd mig på och som i september 2016 blev till mitt första inlägg, Voila, om gården. Detta inlägg blev ganska nyligen läst av Ingrid Fredriksson som i rakt nedstigande led är släkt med Hans Jacob och Maria. Ingrid bjöd oss därefter på nedanstående bilder ur sitt släktalbum, bilder som ger mera liv till landeriet och detta inlägg, Tack Ingrid!
Hans Jacob och Maria Ohlsson
Familjen Ohlssons släkt och vänner på besök på Andréelund en sommar vid okänt årtal
… är årets tema för Malmö stads blomsterprogram och det får mig att tänka på ”Röda rosor, röda läppar, purpurvin, doft av myrten och musik till violin …”. men efter att ha läst om hur Malmös rabatter och urnor kommer att rodna och blossa kan jag nog lugnt skippa den där resan till ”Neapels solskensvår …”
Som en kommentar till, eller kanske snarare utveckling av inlägget Förr eller senare från 2019 berättar Christian Kindblad följande:
”En vanlig dag på Gustav Adolfs torg i Malmö. Helt vanlig? Nej, inte helt!
Det pågår ett bygge i bakgrunden, vilket daterar bilden till 1911 då Wesselshuset höll på att färdigställas. Det invigdes samma år och var stadens ledande varuhus innan Tempo och EPA kom till. 1962 flyttade man sina bopålar till Jägersro och huset vid hörnet av Stora Nygatan och Södergatan revs för att ge plats åt S:t Jörgens hotell.
Året innan Wessels revs hade den gamla teatern, vars salong låg mot Stora Nygatan, också skattat åt förgängelsen. Det är här som det lite ovanliga i bilden kommer in.
Ser du den lille mannen som tittar mot kameran? Bakom vagnen som går ut ur bild i kortets vänsterkant står en märkligt klädd man och tittar rakt mot fotografen. Han har cowboykläder på sig. De ser ut att vara i skinn med fransar längs sidorna. Det kan ju inte ha varit en vanlig syn i Malmö 1911.
Mannen på bilden bör vara Anton Gambetta Salmson. På Hippodromteatern pågick den 1-21 februari 1911 ett påkostat utstyrselstycke kallat ”Buffalo Bill”. Ensemblen inkluderade förutom Salmson även Edvard Persson m.fl. Förmodligen bodde den gästspelande Anton Salmson på Stadt Hamburg, som låg i teaterbyggnaden här till höger. Det var samma ägare till båda teatrarna, Moje Björkman.”
Den röda pilen överst i bilden hänger samman med tidigare inlägget ”Förr eller senare”.
Tack för ditt bidrag, Christian!
Nedanstående bilder som visar Diedenska- och Thottska husens renovering under1970-talet fick Elisabeth Öjing Nilsson att tänka på sina föräldrars parfymeri som tidigare låg i det Thottska huset på Östergatan 8. I det parfymeriet hjälpte Elisabeth då och då till med att expediera.
Foto: Gunnar Sixtensson
Foto: Gunnar Sixtensson
De två bilderna nedan från parfymeriet på Östergatan är tagna på 1960-talet av okänd fotograf.
Foto: Okänd fotograf
Elisabeths far, Sigvard Öjing, startade redan i slutet av 1930-talet en färgaffär/kemikaliehandel på hörnet Kaptens- och Kungsgatorna och senare även parfymeriet på Östergatan. Färghandeln som fick namnet Trio färghandel fick med tiden flera butiker i Malmö. Som ni ser finns det gott om ”Swing” i skylten och efter att ha förstorat bilden ordentligt kan jag tala om att den swingen handlar om rostfria rakblad.
Nedan Sigvard Öjing, med en plastmatta i handen och flera i bilen, på väg in i butiken på Augustenborgs torg. Med tanke på plastmattorna gissar jag att bilden är tagen på 1960- eller 70-talet som jag gissar var plastmattans storhetstid.
Nedan Elisabeths mor, Ella Öjing i ny Toni Lee rock utanför butiken på Söderkulla. I skyltfönstret berättas det bland annat om att 50 stycken fyra-liters plastpåsar kostade 1,95 och vidare att Maj Lindström och Egon Larsson uppträdde med ”Plaza Svit” på Nyan/Malmö Stadsteater. Hittade affischen på annat håll och fick veta att föreställningen gick av stapeln i Malmö 1972. Därmed är bilden tidsbestämd.
Nedan två bilder av något senare datum som visar Ella Öjing utanför någon av färgbutikerna och Sigvard på väg in i en av dem.
Hur många minns ”Miss Spray Net” i skyltfönstret nedan? Ett kemiskt hårnät som sades kunna stå emot Malmöblåsten. 🙂
Nedan, Elisabeths bror, Ulf Öjing på väg ut ur butiken på Östergatan 8.
Butikerna på Nobelvägen, Östergatan, Kaptensgatan och Augustenborg avvecklades 1967-1968. Butiken på Söderkulla såldes år 1978.
Sist, men icke minst, Elisabeth i oktober 2025 utanför Thottska huset på den plats där dörren till butiken en gång fanns.
Foto: Författaren
Tack Elisabeth för att du så generöst delat med dig ett stycke av dina föräldrars företags historia och att bilder ur familjealbumet kan visas här!
… blev ett år med många intressanta kommentarer och frågor från bloggens läsare kring mina tidigare inlägg och det finns ju en del inlägg att välja på. Det är väldigt roligt att tidigare inlägg aktualiseras och utvecklas. Stort tack för intresset!
Strax innan nyår kom ett brev från Ingrid Rasmuson i Mölndal med gamla menyer från mera kända restauranger i Malmö, menyer som bland annat berättar om restaurang Strandens nyårssupé år 1939. Mer om dessa menyer i framtida inlägg.
Om Öjings parfymeri som var så mycket mer än ett parfymeri har Elisabeth Öjing Nilsson berättat och förmedlat i bilder och om detta får ni läsa i nästa inlägg.
Öjings parfymeri på Östergatan år 1967 – Okänd fotograf
Ingrid Fredriksson som reagerat på ett tidigare inlägg om Andréelundsgården har skickat foto av sin släkt framför denna gård och berättar om sin mormor Gerda som var född 1876 ”och som gifte sig Brost”. Mer om gården och släkten Ohlsson kommer också framöver.
Släkten H.J. Ohlsson framför Andréelundsgården vid okänt årtal. Foto i privat ägo
H. J. Ohlsson med maka vid okänt årtal Foto i privat ägo.
Om Gustaf Freij, ett inlägg som hör till det mest lästa, kommer också en uppdatering.
Fortsättning följer …
… skrev jag i ett inlägg den 29 juni 2021 som du kan läsa här Ett stycke Malmöhistoria — i Degeberga Framtiden för huset som då såg oviss ut ser idag dessvärre riktigt mörk ut. I en intressant artikel i Sydsvenskan har Martin Andersson grävt riktigt djupt i husets historia och den artikeln kan läsas här:
