Ur Arthur Grönsterwalls dagbok /1

”Malmö 30-10.07”
”Onsdag den 30 Oktober. Ankom till Malmö kl. 8,30 f.m. tog in på Hotell Öresund. Kl. 11 f.m. sökte reda på Malmö Skofabriks AB, träffade Direktören och blef anvisad upp till Maskinisten till min plats där. Fick där reda på ett Logi genom en kamrat, tillskärare Westlund, boende Henrik Smithsgatan No 5, 4de vån uppgång i porten, här blef således min bostad så länge, knappast tio minuters väg från arbetet.”


Norra Vallgatan cirka 1907 Hotell Öresund låg precis utanför bildens vänsterkant

Som ovan börjar Johan Arthur Grönsterwalls berättelse om sina tre första månader (oktober till och med december 1907) i Malmö. Arthur, som var född i Göteborg 1884, förblev efter ”prövotiden” Malmö trogen resten av sitt liv. Det är en mycket intressant läsning som hans sonson, Christer Grönsterwall, nu låter oss ta del av. Jag hoppas kunna hitta bilder till dagboken som stämmer någorlunda med den tid som beskrivs. Nästa avsnitt blir lite längre, men då måste vi stiga upp i ottan för att hänga med på den första arbetsdagen på Malmö Skofabrik.

När ingen längre kan berätta

… om vem de gamla kabinettsfotona i släktalbumet föreställer så kan i alla fall uppgifter om fotograferna vara till hjälp för att bedöma var- och vid vilka årtionden bilderna är tagna. Med pincett kan man försiktigt dra fram bilder utan att skada bildfickor som med åren blivit sköra.

Eftersom de flesta foton i mina gamla släktalbum är tagna av kvinnliga fotografer har jag  haft stor nytta av ”Kvinnliga Fotografer i Malmö 1860-1920”, en intressant katalog över drygt 150 yrkesverksamma kvinnor. Forskningsarbetet som gjorts av arkivarie Anette Sarnäs säljs på Malmö Stadsarkiv för en hundralapp. En så intressant och dessutom rikt illustrerad katalog.

På tal om släktforskning så  hoppas jag att ni uppmärksammat att Malmö Stadsarkiv i samarbete med Malmö Släktforskarförening anordnar en egen Släktforskningens dag kommande lördag den 14 maj. Det blir ett öppet hus med många spännande föredrag. Mer om detta kan ni läsa här: Släktforskningens dag: Öppet hus. 

Om ”Brefbäraren” i Malmö!

Brevbärare vid Posthuset i Malmö
Brevbärare utanför Malmö Posthus cirka 1910.

”Posthusets gyllene kupoler höja sig dominerande öfver stadens husmassor, högt och storståtligt som Österlandets mäktiga minareter. … Från expeditionslokalen väller brefbärarehorden ut. De samla sig i flockar, draga truppvis genom staden och sprida sig distriktsvis.
Han är stilig, brefbäraren, i uniformens mässingsglitter.
Mössan sitter käckt på nacken och brefpacken håller han hårdt i handen, nästan krampaktigt, stolt öfver medvetandet att sprida tusentals nyheter, sorgliga eller glada, ut till den stora allmänheten.
Och det icke utan, att detta stora uppdrag har förlänat hans person en viss grad av pondus och medveten ryggstyrka.
Hur väl känna vi icke hans tröttsprungna steg i trapporna? Hur lyssna vi icke efter hans tvåslagsringning på tamburklockan, och till slamret i lådan, när brefet dunsar ned!
Han är allas vår vän, han, den passive bäraren af godt och ondt, och kärleksguden Amors hjälpsamme budskickare.”

Ur boken ”Malmöluft och annan luft, af Caluna” skriven av journalisten på Skånska Dagbladet Folke Lundberg och utgiven i Malmö 1914.

Påsk och ägg

Glad Påsl

… hänger samman, men man kan ju undra varför. Gick till Institutet för språk- och folkminnen och vet lite bättre nu. Anledningen till att äggen är så förknippade med påsken är troligen att hönsen började värpa vid den här tiden på året och eftersom ägg var förbjuden mat under fastan blev det extra festligt att få äta dem igen. Så enkelt var det!

Att ge bort ägg som gåva till påsk var tidigare en vanlig sedvänja och extra fint blev det om de var dekorerade. Än idag färgar vi äggen genom att koka dem med olika sorters växter eller så målar vi dem med vattenfärg. För egen del gäller tuschpennor!

Glad Påsk!

”Faster Idas och faster Almas kära mormor”

Hyllie by

… satt någonstans i Hyllie by och malde kaffebönor den ”25.6.1911”. Det är allt jag vet om bildtillfället, men önskar att jag visste mer. Jag kan ju ändå räkna ut att Ida och Alma var den kaffemalande kvinnans  brorsdöttrar och att kaffet de bjöds på var alldeles nymalet. Vad gott det måste doftat!  På den tiden existerade väl inget annat än kokkaffe, men Amalie Auguste Melitta Bentz, född 1873 i Dresden, uppfann redan 1908 metoden att brygga kaffe med hjälp av pappersfilter. Samma år startade hon tillsammans med maken Hugo Bentz företaget Melitta-Werke Bentz i Dresden, men det dröjde nog rätt många år innan Melittapåsarna kom till Ida och Almas mormor i Hyllie by.