Hyllie eller Bunkeflo gamla kyrka?

Lämna ett svar

Enligt Riksantikvarieämbetet är det båda, så bilden är inte riktigt utredd än. Jag gör ett försök!


Bild ur Torgil Larssons bildsamling

Hyllie gamla  kyrka
“Från början av 1200-talet låg kyrkan i Hyllie by på den plats där kyrkogården fortfarande finns kvar. 1889 revs denna kyrka och ersattes med Limhamns kyrka som invigdes 1890. Från Hyllie följde en del saker med till den nya kyrkan: kyrkklockorna, sju oljemålningar, ett krucifix, en sabel(!) och ett dopfat. 1908 ändrades församlingsnamnet till Limhamn, men 1969 delades församlingen och det bildades åter en församling med namnet Hyllie.”

Bunkeflo gamla kyrka 
“En medeltida kyrka som var byggd på 1100 eller 1200-talet.
Under senmedeltiden utökades kyrkan med ett nytt korparti, långhuset breddades och
försågs med sidoskepp i norr och söder. Valv slogs vilka dekorerades rikt med
målningar. Kyrkan var mycket ovanlig genom att så stora om- och tillbyggnader
skedde under senmedeltiden. Ett västtorn fanns, eventuellt från romansk tid.
Kyrkan hade eftersatt underhåll och var liten; församlingen hade behov av en mycket
större kyrka efter den stora befolkningsökningen under 1800-talet. Kyrkorna byggdes
i allmänhet för att rymma minst 2/3 av socknens befolkning. Tidsandan och önskan
om en modern kyrka bidrog också till nybyggnad.
1887 beslutade kyrkostämman att en ny kyrka skulle uppföras. Arkitekt August
Lindvall i samarbete med Harald Boklund ritade den nya kyrkan som började byggas
1896 och invigdes i oktober 1898. Den medeltida kyrkan revs 1896. Rivningen
föregicks av många protester och riksantikvarien försökte avstyra rivningen. De många målningarna dokumenterades av Otto Rydbeck för rivningen.”

Ger mig så småningom till Limhamns- och Bunkeflo kyrkor på jakt efter sju oljemålningar, ett krucifix som stämmer med ovanstående bild, en sabel och ett dopfat. Kruxet blir att komma in i Bunkeflo “nya” kyrka, men det löser sig nog med lite hjälp från ovan. 

Fortsättning följer.

Som sagt

Lämna ett svar

… så mycket kul, spännande och intressant på gång i Malmö i höst. I september firar vi att  teaterhuset vid Fersens väg i Malmö fyller 75 år. Sedan 1944 har generationer upplevt magiska ögonblick i operahuset som år efter år fortsätter att leverera. 

De första 50 åren finns dokumenterade i Henrik Sjögrens verk ”Konst & Nöje” som utkom 1994, men i boken “Opera! Musikal! Konsert!”  har författarna Ulf Clarén, Yvonne Erlandsson och Carlhåkan Larsén samlat pusselbitar ur de senaste 25 årens verksamhet på stora scenen med succéer och floppar, ombyggnader och teknikutveckling, fakta och roliga anekdoter. Här kan vi läsa om hur teatercheferna genom åren ser på sitt arbete så här i efterhand, vart de omtalade “sarkofagerna” tog vägen, vilken kändis som hade planer på att fly landet inför premiären och mycket mer. “Opera! Musikal! Konsert!” som ges ut i höst på Kira förlag finns nu till försäljning/förhandsbeställning i Den Bildens bokgalleri.

Sommaren är kort

Lämna ett svar

… och nu står skolstarten för höstterminen 2019 för dörren. Funderar över hur långt sommarlovet var i tid för barnen på fotot. Bilden är tagen någon gång i slutet av tjugotalet och platsen är Vintrie nya skola som enligt Bunkeflo gille togs i bruk 1927 då Vintrie första skola, byggd 1907, inte längre räckte till. Lärarinnan i bild hette Naemi Larsson. Sommarlovet då var nog inte riktigt vad vi idag tänker att ett sommarlov ska vara. 

När den allmänna skolplikten infördes 1842 blev skolorna tvungna att införa skollov så att barnen på landsbygden kunde hjälpa till med skörd och liknande sysslor. Lovet behövde vara långt för barnen kom inte tillbaka så länge det var fullt upp på gården. Allteftersom industrisamhället utvecklades i början av 1900-talet och fler och fler flyttade till städerna kom sommarlovet att bli ett problem. Jobbade föräldrarna sprang barnen kring utan tillsyn och därför skickade de som hade möjlighet sina barn till landet för att de skulle bli omhändertagna, uppfostrade och få en möjlighet att äta upp sig. Det var vid denna tid barnkolonierna började bli vanliga i Sverige. Hur man tillbringade sitt sommarlov berodde naturligtvis till stor del på klasstillhörighet, men lovet var för de flesta svenska barn inte en tid för vila. Ledigheten var i stället avsedd för nytta och rekreation och var längre.


Vintrie nya skola kort efter invigningen 1927.

Då och Nu

Lämna ett svar


Olof Åkessons Hatt- och Mössaffär någon gång på 1920-talet.

Denna bild av två kvinnor i en hattaffär någon gång på 20-talet gav mig en känsla av att den här affären fortfarande fanns kvar och jag gav mig därför ut på jakt efter den. Gick först till Hattbutik Westerblads på Östra Förstadsgatan 27 och det visade sig bli rätt med en gång. Lisa Starks som idag driver butiken berättar så här:

“År 1904 öppnade Olof Åkesson sin hatt- och mössaffär under relativt anspråkslösa förhållanden i den nybyggda fastigheten på Östra Förstadsgatan 27 i Malmö. Redan efter några år behövde affären utvidgas och Olof övertog då en betydligt större lokal i samma fastighet. På vinden satt med tiden ett 30-tal modister och hattmakare och skapade hattar och mössor enligt senaste snittet till stadens kunder. Under årens lopp utvecklade det sig till en synnerligen livskraftig firma och namnet blev känt över hela landet. Det var på den tiden ingen var någon om man inte bar huvudbonad.  Gärna nya hattar varje säsong och med nytt snitt för de som hade råd och var riktigt koketta.

Efter två generationer Åkesson tog Gotthard Westerblad 1947 över och drev butiken fram till 1968 då Ines (efternamnet kommer) som gick som lärling hos Westerblads redan som 14-åring fick glädjen att överta butiken. Efter ett livs insats i modistyrket överlät Ines butiken år 1992 till Bertil Mellblom som drev den fram till den 2 juli 2018 då nöjet att driva och utveckla den äldsta hattbutiken i Malmö övergick till mig, Lisa Starks.”


Hattbutik Westerblads juli 2019.

Blickar mot Malmöhimlen

Lämna ett svar

Goda chanser att se stjärnfall under måndagskvällen

… förutsatt att man har lite tålamod och att himlen är molnfri. 

Det sägs att man ska önska sig något när en stjärna faller och med tanke på att det faller extra många inatt så gäller det att ta i. Först och främst önskar jag att jag fick höra Stardust komponerad av Hoagy Carmichael år 1927.