… med kaffe och kaka tänkte nog damerna vid detta tillfälle på ett konditori i Malmö på 70-talet eller vid närmare eftertanke rent av 60-tal … ”Antoinette” i huset mitt emot som speglade sig i skyltfönstret hjälper mig inte att komma fram till var konditoriet låg, men du som har en aning är välkommen med förslag.
Bakom kameran stod Gunnar Sixtensson och väntade på hustru, svärmor och eftermiddagskaffe.
… som jag önskar alla ska bli gott, har jag roat mig lite med att läsa gamla dagstidningar. Det är förstås inte bara på nyåret jag gör det, men lite då och då och hittar ofta artiklar jag kan knyta samman med bilder från mitt galleri. Tycker på något sätt att jag befinner mig mera på platsen där och då. Ja, ni förstår nog hur jag menar! Nedan Sydsvenska Dagbladet från 5 januari 1902. Det är på dagen 120 år sedan!
Förutom reklam, förlovningar, födslar och dödslar hittar jag en vädjan från Gamla Barnasylen till en välvillig allmänhet att skänka en skärv eller beklädnadsartiklar och därmed bereda barnen julglädje. Självklart tänker vår tids läsare att julen den 5 januari borde vara nästan överstånden, men på den tiden varade julen nog längre och de frivilliga krafterna försökte väl också få julens eftervärme att gagna barnen.
Om Gamla Barnasylen (före detta Småbarnsskolan) hittar jag följande historik författad av Malmö Stadsarkiv:
”Stiftelsen Småbarnsskolan bildades år 1843 med ändamål att på vardagarna kostnadsfritt bereda medellösa föräldrars barn i åldern 2 till 7 år omvårdnad och undervisning.
Lokaler för barndaghemmet skaffade föreningen i Skjutsinrättningens byggnad på Djäknegatan där man kunde ta emot ett hundratal elever. 1871 ändrade stiftelsen
namn till Gamla småbarnsskolan och 1893 ändrades det sistnämnda till Gamla Barnasylen i Malmö, vilket man ansåg vara ett adekvat namn på inrättningen.
1893 och 1895 gjordes några mindre ändringar i stadgarna. Den sista stadgeändringen skedde 1931.
1929 fick Gamla Barnasylen egna lokaler vid Södra Långgatan 12-14 och här stannade barndaghemmet föreningens tid ut. 1950 vände sig styrelsen till stadsfullmäktige med en begäran om att staden måtte överta barnasylen, då denna för sin verksamhet numera var helt beroende av stadsanslagen. Den 1 januari 1951 övertog Malmö stad barndaghemmet.
Förtecknade handlingar överlämnades till stadsarkivet 1951.
Malmö i februari 1975
Torbjörn Fogelberg
Reviderad i stadsarkivet i april 1990
Barbro Möller Östergren”
Gamla Barnasylen f.d. Skjutsinrättningen ser ni till vänster på bilden ovan som togs av Harald Bager 1901. Adressen var då Djäknegatan 33 (idag nr 29) så på hörnet Djäknegatan och Baltzarsgatan, (idag Citygaragets parkeringshus) har vi platsen där huset låg. Funderar över varför man ändrade ”Gamla Småbarnsskolan” till ”Gamla Barnasylen”, men kanske berodde det på att det faktiskt var mera av en tillflyktsplats än en skola.
Hoppas att kunna hitta en bild på barndaghemmet på Södra Långgatan 12-14 (gamla Lugnet) dit flytten gick 1929. Då var förmodligen Barnasylen inte längre beroende av välvilligas skärv och utvecklades i riktning mot vår tids daghemsverksamhet.
Av och till har ni kanske problem med att klicka upp/förstora bilderna, men det beror på att det pågår en omarbetning bakom kulisserna av Den Bildens galleri som ska hänga ihop med bloggen. Det är ett övergående problem som jag hoppas att ni har överseende med.
En vykort poststämplat i Limhamn den 11 augusti 1906, damp på Klaradagen den 12 augusti ner hos Clara Dahlström på Östra Förstadsgatan 12. Kortet med välgångsönskningar är undertecknat Ludvig Ekström, en norrman som av okänd orsak hamnat i Limhamn. Ludvig bodde vid denna tid i närheten av Limhamns kommunalhus, idag församlingshus, och valde därför en vy från Limhamn, närmare bestämt hörnet Sveagatan och Birger Jarlsgatan. Det var kanske det motiv som låg närmast honom. Jag undrar vem kvinnorna och barnen vid huset var? Det händer faktiskt att läsare av bloggen och bildgalleriet hör av sig och säger att ”jag tror mig veta vem detta är”. Det hände nyligen med ett motiv från Bockgatan, så plötsligt kan det hända och det känns fint när människor på de gamla bilderna blir namngivna.
Självklart har jag tagit reda på om huset på hörnet av Svea- och Birger Jarlsgatorna står kvar än idag och det gör det!
Vykortet som jag ropat in på auktion damp ner i min brevlåda idag den 21 december 2021 och som ni ser är kuvertet väldigt vackert och intressant frankerat med två av 1920 års nobelpristagare. Mannen till vänster visar sig med lite efterforskning vara Charles Édouard Guillaume, en schweizisk-fransk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik för sin forskning på nickellegeringar. Mannen till höger, Walther Hermann Nernst, född i Briesen i Västpreussen var en tysk kemist. Nernst visade hur de termodynamiska lagarna kunde tillämpas inom en mångfald olika områden av kemin. Man kan inte säga annat än att gamla vykort är bildande!
Med en bild från Gustav Adolfs torg en snörik jul på 40-talet önskar jag Malmöblickars läsare en god, glad och stämningsfull jul!
… i barndomens jular berättar nedan en av ättlingarna till ”Larssons i tornet” i Limhamn:
Med tanke på min pappas företag fanns det alltid inför julen ett extra stresspåslag. Min pappa var grosshandlare och levererade varor till detaljhandeln. Veckorna innan jul fanns alltid en oro över om leveranserna av julapelsiner, dadlar, nötter, fikon russin, risgryn, senap och liknande varor skulle komma fram i tid. Pappa ringde till speditionsfirman vid Luciatid för att förvissa sig om när båtarna kom in, med det var svårt att få ett exakt datum. Vad jag minns kom ändå alltid varorna i någorlunda god tid till Frihamnen i Malmö, men sedan skulle de ju packas upp och levereras till butikerna/kunderna. Fem kilo hit och tio kilo dit … När jag uppnått en viss ålder fick jag hjälpa till med att klippa av metallbanden runt apelsinlådorna och var det extra stressigt kallades också min morfar in. Morfar pausade sällan i arbetet mer än varje gång han tog en pris snus. Vi hade det gemytligt morfar och jag och jag kände mig vid dessa tillfällen med honom så vuxen.
Med tanke på att pappas släkt alltid firade jul hemma hos oss hade även mamma det rätt tufft för det fick ju inte saknas något på julbordet. Pappa hade fyra systrar, en svåger, sin faster Matilda och så egna familjen och alla ville se sina ’måsten’ på julbordet … Nu förstår jag inte hur mamma ensam fick ihop det hela, men det fick hon. Svågern, farbror Sixten, var vår familjs motsvarighet till Fanny och Alexanders farbror Carl. Precis som Carl var Sixten i barnaögon en favorit som hittade på mycket bus, men till skillnad från Carl var Sixten inte kolerisk och elak mot sin fru. Sixten tyckte liksom Carl också om ett, två och eller helst tre järn till julmaten. ’En i vart ben och så måste magen ha en och det hjälper mot min reumatism’. Pappas faster Matilda, pensionerad folkskollärarinna och strängt religiös, som var i det närmaste döv kontrade alltid Sixtens ’reumatism’ med ”sa han alkoholism?” Det där hörde aldrig Sixten utan tog upp ett annat ämne och min bror och jag väntade med spänning på att han skulle ta upp frågan om vi ville följa med till Heimers järn på Lilla torg en dag och köpa nyårsraketer. Förr eller senare kom alltid frågan och vi var inte nödbedda.
Juldagsmorgon fanns mina föräldrar alltid plats på julotta i Skanörs kyrka och medverkade i efterföljande julfrukost. Jag tror att de båda senare på dagen var tvungna att sova middag en stund på dagen för på kvällen var det julkalas igen, denna gång för mammas släktingar och familjens vänner och det bjöds på dopp i grytan med tillbehör. Som ni förstår saknades inte julgotter i form av apelsiner, dadlar, fikon och nötter. Tror nog att det fanns mandelmassenassar också, men de anlände nog inte via Frihamnen. Efter jul, i mellandagarna, blev det som utlovat inköp av rediga nyårssmällare tillsammans med farbror Sixten, men den historien berättar jag kanske en annan gång.
Med dessa minnen från min barndoms jular önskar jag andra Malmöblicksläsare en glad och stämningsfull jul!
Limhamn den 23 december 2021.
Torgil Larsson
… vid S.t Pauli församlingshem, en gång Oxie och Skytts härads tingshus, på min kvällspromenad. Så vackert är Malmö i dag söndagen den 19 december 2021.
I december 1933 steg med tända ljus denna Lucia in i någons hus och fotograf Otto Ohm var där. Enligt uppgift lär Lucias hår ha varit 175 cm långt. Svårslaget!
I dag, den 13 december 2021, önskar jag er en fin och stämningsfull Luciadag!
Sorterar gamla dagstidningars och veckomagasins extranummer som gavs ut med anledning av den Baltiska utställningen 1914. Fastnar som vanligt i reklamen och läser om Åhlen & Holms paviljong som tydligen var en omsorgsfullt utarbetad miniatyr av företagets firmalokaler i Insjön. Det fick mig att tänka på att jag faktiskt har deras Jubileumskatalog från 1909 och då fick jag ju plocka fram och bläddra lite i den.
Blicken föll på ”Toilettprydnader No 1802, af fint porslin, föreställer pappa med sin lilla gosse och mamma med sin lilla flicka. På hvardera sidan finns en grön bladväxt. Stora och vackra prydnader. Höjd 20 cm. Pris 2.90 pr par.”
Vadå toilettprydnader? Det paret står ju i min bokhylla och på 50-talet i mormor och morfars sovrum på den höga byrån. Tyckte när jag var barn att de var så fina och mormor berättade att de fått paret i lysningspresent av en väninna till henne. Jag fick aldrig pilla på dem för de var så sköra. Sedan länge är paret mitt och mina barnbarn får heller inte vrida och vända på figurerna ”för de är ju så sköra”. : ) Allt går igen!
Under en timme denna gråa novembereftermiddag har jag faktiskt gjort en resa på 112 år. Härligt att kunna knyta samman då och nu!
… till glädje för alla Malmöbor, firar 140 år! Inför firandet beslutade föreningens styrelse att arbeta fram en jubileumsbok som sammanfattade och beskrev verksamheten från 1881 till 2021. Nu är boken här och det tackar vi för!
Jag tycker att boken är vacker och upplägget beskriver ”Plantans” imponerande verksamhet på ett bra sätt. Den är dessutom rikt illustrerad med historiska- och nytagna bilder och tematiska kartor som lockar till upptäcktsfärd i Malmö. Boken finns hos de flesta bokhandlare och på Stadsbiblioteket.
