Författararkiv: Karin Lövgren Nilsson

Hos Tilda Larsson

… på Kalkbrottsgatan i Limhamn dracks det nog inget annat kaffe än Åbergs. I alla fall inte på 20- eller 30-talet. De fyra kaffeburkarna på hyllan gör mig nyfiken på just det kaffet. Åbergs som lär vara den första svenska kaffefirman i Sverige öppnade 1836 kafferosteri vid Stortorget i Malmö , med Kompanihuset som lagerplats. Jag tycker mig ha sett skylten Åbergs kaffe på Snapperupsgatan i vår tid, men hittar ingen vidare information om företagets öden och äventyr i Malmö. Letar vidare … Den riktigt kaffesugne kan under tiden läsa Martin Anderssons artikel När kaffet kom till Malmö i SDS/Försvunna Malmö.

Malmö?

En notering på detta fotos baksida hävdar att det vi ser här är Malmö, men jag tvivlar. Det står Norrköpings Magasinet på skylten ovan markisen rakt fram i bild och enligt 1917-18 års adresskalender fanns Norrköpings bomullsväferi – aktiebolags nederlag på Landbygatan 1, men det här är inte Landbygatan. Förslag välkomnas!

Cecilia Ahlström /24

I Cecilias trikåmagasin arbetar de i hemmet kvarvarande döttrarna Anna Sofia (till höger i bild) och Hanna Elisabet (till vänster i bild), men den 19 juli 1911 lämnar Anna (vars tilltalsnamn jag tror var Anna och håller mig fortsättningsvis till det) hemmet och Sverige och ger sig av till Nordamerika. För ett antal år sedan lär familjen Ahlström ha haft en inneboende, John, som blev ingenjör på Malmö tekniska skola och denne John och Anna blev då väldigt goda vänner. John reste efter examen till Amerika, men vännerna kom överens om att han skulle höra av sig när han etablerat sig over there. Efter elva år kom brevet och Anna reste. Vid gränsen gifte de sig och hon fick inresetillstånd. Annas barnbarn, nu pensionerad distriktsåklagare i Californien lär läsa Malmöblickar … 


Anna och John längre fram i tiden.

Tänker tillbaka till starten på Cecilias egen resa: Kan ni föreställa er Cecilia, 16 år gammal, stiga av hästskjutsen i Reslöv? Jag förmodar att det ombesörjdes med skjuts till henne mellan Tirup och Reslöv för det var för långt att gå. Med sig hade hon det hon gick och stod i och förmodligen något ombyte och kanske några personliga saker. Hon hade gått de då obligatoriska fyra skolåren, blivit konfirmerad och ansågs nu som vuxen nog att försörja sig. Nu skulle hon tjäna som piga i ett lantbruk och för det arbetet erhålla mat, husrum och en mindre slant. Hennes arbetsdag skulle börja tidigt och inte sluta förrän sena kvällen då hon skulle dela säng med en eller flera andra pigor. Hon var säkert införstådd med en del, men långt ifrån allt om vad det innebar att tjäna som piga. Självklart längtade hon hem när hon lagt sig på kvällen och säkert funderade hon över hur far och syskon hade det. Hon kunde inte ringa, eller sms:a, men skrev nog ett eller annat brev och berättade och förhörde sig om hur det var i hemmet. Om Anders var läs- och skrivkunnig vet jag inte, men om inte fick han säkert breven upplästa för sig av något av Annas syskon och hälsade genom dem till henne. 

Nu saknar Cecilia ett handelsbiträde i butiken och anställer Ida Sofia Friman som närmast kommer från Helsingborg. Cecilia är ett bekant och respekterat ansikte i Rörsjöstaden med omnejd. Om hennes man, vagnsmörjaren Jöns Ahlström, vet jag inte så mycket mer än att han var en arbetsam man, men är rätt övertygad om att han stöttade Cecilia och döttrarna i vad de företog sig.

Fortsättning följer.

Tidigare inlägg om Cecilia hittar du här: Cecilia Ahlström.

“Ej någon tid förstör”

… tänker jag spontant när jag ser denna bild. Sudd och repor rår inte på den glädje som bilden förmedlar. Flickan med hundvalpen står någonstans vid Johanneskolonierna, ett koloniområde i Malmö som du kan du läsa lite om här: Johanneskolonierna och fler bilder därifrån hittar du här: Nya bilder i Den Bildens galleri.

Cecilia Ahlström /23

Jag återvänder till föregående inläggs foto av brudparet Lyda Maria och Fritz Pålsson med sina vittnen, Bror Forsell och Anna Gustavsson. Det finns lite till att säga om det. Vi börjar med fotografen K. Sörensen. K står för Karin Sörensen som hade fotoateljé i Malmö fram till 1898 då hon gifte sig. Troligtvis var det därför inte Karin som tog bröllopsbilden daterad 1910 utan hennes bror L.P. Sörensen som övertog ateljén efter Karin. På Malmö Stadsarkiv pågår fortfarande utställningen Kvinnliga fotografer i Malmö mellan åren 1860-1920, en utställning som berättar mera om Karin och andra kvinnliga fotografer under nämnda år,   

Så har vi bröllopsvittnet längst upp till vänster som, om jag inte är helt felunderrättad, bör vara boktryckaren och konstnären Bror Forsell, född i Malmö 1883. Forsell studerade konst i Tyskland, Köpenhamn och Paris och debuterade som konstnär med en samlingsutställning i Köpenhamn år 1913. Hans konst består av porträtt, stadsbilder och landskapsmotiv och finns representerad på Malmö Museum. Forsell avled i Malmö 1959. Nedan motiv från Valleberga signerat Bror Forsell. 

Man kan ju hoppas att Lydia Maria och Fritz fick en målning av Bror Forsell i lysnings/bröllopspresent.

Cecilia Ahlström /22

Året är nu 1910 och familjen Ahlström börjar röra på sig efter cirka tre år på Amiralsgatan 6. Cecilia har haft nära till sitt trikåmagasin, men nu flyttar hon, Jöns, Anna Sofia och Hanna Elisabet snett över över gatan till Amiralsgatan 17 och bosätter sig i huset där trikåmagasinet ligger. Det stundar bröllop för döttrarna Lydia Maria och Ester Elisabet som på hösten samma år gifter sig. Lydia Maria med kassören Fritz Julius Pålsson och Ester Elisabet med stadsrevisorn Kristian Olsson Bernow. I båda fallen finns i församlingsboken noteringen “borg. äkt.”. Som jag minns tog det lång tid innan Cecilia och Jöns döttrar blev döpta och mycket talar för att familjen, främst Cecilia, var aktiva inom Frälsningsarmén.

Brudparet Lydia Maria och Fritz Pålsson.
Vittnen Anna Gustavsson och Bror Forsell.

Jag har synat svärsönerna lite och till min förvåning och glädje kom jag fram till att svärsonen ovan, Fritz Julius Pålsson, korsar min ganska nyligen utkomna bok Anna, i skuggan av Alfred. Ni som läst den kanske minns att Charlottas svärson hette Bror Pålsson? Han visar sig vara son till Lyda Maria och Fritz Julius. Visst är världen liten?! 

Paret Ahlström/Bernow flyttade efter bröllopet till V Skrävlinge, men flyttade 1915 tillbaka till Amiralsgatan 17 och paret Ahlström/Pålsson flyttade till Lomma. Kvar hos Cecilia och Jöns finns nu döttrarna Anna Sofia och Hanna Elisabet som troligtvis båda är biträden i Cecilias trikåmagasin.  På bilden överst, Amiralsgatan sedd från Föreningsgatan, ser vi nummer 17 i husraden till vänster. Huset bör vara det som ligger ungefär mitt i klungan.

Tänk att när Cecilia hösten 1877 kom till Malmö fanns inte ens hästspårvagnen, men nu, år 1910, har den elektriska spårvagnen varit igång i tre år och kommer nedan i full karriär på Föreningsgatan. 

Nu tänker jag titta framåt och se hur livet kom att gestalta sig för de kvarvarande döttrarna Anna Sofia och Hanna Elisabet. 

Fortsättning följer.

Tidigare inlägg om Cecilia hittar du här: Cecilia Ahlström.

I midsommartid

… för cirka hundra år sedan. Efter ägg, sill och snaps började kanske de magiska föreställningarna om midsommarnatten att dryftas och man inväntade de övernaturliga väsen som ansågs särskilt aktiva denna natt. Ett sätt att se in i framtiden som jag tror fortfarande lever kvar är att lägga sju eller nio sorters blommor under huvudkudden. I drömmen får man då se vem man ska leva sitt liv med. Det där testade jag som barn, men det stämde inte när jag stod inför prästen. Vem Gunnar Sunesson, vars bildsamling detta foto härstammar ifrån, drömde om misstänker jag var Vera, men vem Vera drömde om vet vi inte, det var i alla fall inte Gunnar som stod bredvid henne inför prästen. Gunnar gifte sig aldrig! Som det kan bli! Gunnar är tredje person från höger i bild. Bilden är tagen på Johanneskolonierna, ett koloniområde som låg vid S:t Johannes kyrka ungefär där Pilgården ligger idag, mittemot norra nedgången till Triangelns station.

Efter midsommar ska jag återvända till Cecilia Ahlström, en intressant kvinna som fått stå tillbaka under våren då jag haft för lite tid att följa hennes förehavanden i tidiga 1900-talet. Först ska vi fira midsommarhelgen som jag önskar mina läsare ska bli glad och trevlig. Skippa det där med blommorna för det blir bara klyddigt! ; )