Bakom kameran i mantilj och krinolin

Hon var tidig, Mamsell Hilda Sjölin. År 1860 öppnade hon ateljé som Malmös första kvinnliga fotograf och om vi ska tro Bertil Widerbergs beskrivning av hennes kvaliteter som fotograf i Sydsvenskans årsbok från 1964, var Hilda “den bästa fotografen i sin tid”. Redan sextio år innan kvinnor fick politisk rösträtt var Hilda yrkesverksam som fotograf och som för att muta in sitt revir förde hon dessutom annonskrig mot stadens första fasta fotograf C.M Tullberg …

Och Hilda var inte ensam kvinna i Malmö om att ägna sig åt fotografyrket. Ett, för tiden, stort antal kvinnor öppnade och drev fotoateljéer under kommande decennier.

Som en (kanske indirekt) följd av samhällets omdaning mellan 1850 och fram till 1920, tog allt fler kvinnor plats i det offentliga rummet. Framför allt var det medel- och överklassens kvinnor som bröt tidigare obrytbara mönster och lämnade hemmasfären. Att just yrket fotograf accepterades som ett kvinnoyrke kan bero på att det ofta – för kvinnor – utövades i ateljén. Denna var inte helt olik hemmets rum och kan därför liknas vid ett slags mellanrum mellan det privata och offentliga. Omständigheten att kvinnan tågade ut ur hemmets sfär och in i yrkeslivets, förmildrades också av att det ofta satt kvinnor och barn framför kameran. Porträtt tagna av kvinnor beskrivs inte sällan som “fina och känsliga”.

Hilda Sjölin utmärkte sig inte endast genom sin, för tiden, aggressiva annonsering. Hon var dessutom modig nog att visa sig i det skarpa dagsljuset med sin kamera.

Helena Cederholm
Inläggsförfattare

En reaktion på “Bakom kameran i mantilj och krinolin

Lämna ett svar till Rickard Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.