Detta foto togs från Lundavägen i november 1973 och visar Flintgatan på Östervärn. Fastigheterna ligger i kvarteret Thor norr om Fredsgatan, vars mynning i Lundavägen anas till vänster i bild. Kvarteren norr om Fredsgatan utvidgades på 1880-talet, och Flintgatan uppträder första gången på en Malmökarta från 1881. Det var den östligaste av de nya gator som då uppstod. År 1904 förlängdes den norrut.

I samband med att området norr om Fredsgatan med början i mitten av 1970-talet ”sanerades” bort och i årtionden ersattes med ödetomter, försvann Flintgatan. Under 2000-talets början uppfördes köpcentret Entré på platsen, och där fastigheterna på bilden en gång låg byggdes Entrés parkeringsavdelning. Köpcentret kommer snart att döpas om till ”Malmö Plaza”.

Rickard Bengtsson Inläggsförfattare

Redan 1877 hade kvarteren norr om Östra Förstadsgatan mot nuvarande Värnhemstorget fått fast form, även om området ytterligare norr därom fortfarande utgjordes av husarernas exercisfält, gårdejordar och annan oexploaterad mark. Dessa områden kom inte förrän i slutet av 1890-talet att förvandlas till rangerbangårdar. Närmast Värnhemstorget lades två gator ut 1877, benämnda Västra och Östra Dalgatorna. De löpte från Östra Förstadsgatan norrut.

De båda gatorna fick sina namn efter en ängsmark i Östra Förstaden som kallades Sumpadal. Mellan dem gick kvarteret 14 Olof. När den norra infarten till Malmö omgestaltades vid 1950-talets slut, varvid Drottninggatan breddades och förlängdes för att sammanbindas med Hornsgatan och motorvägens infart från norr, raserades kvarteret Olof och de båda Dalgatorna försvann. Omgestaltningen av denna del av Malmö var slutförd 1961. Vinjettbilden föreställer Östra Dalgatan 1956. Att notera är den livliga kommersen i dessa kvarter ända till slutet. Rosanders Skor och Göta Herrekipering  ger syn för sägen.

Bild Östra Dalgatan 1956.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

På 1890-talet utvidgades järnvägsområdet i Malmös nordöstra delar snabbt och genomgripande. Husarernas exercisplats, gårdejordarna mot sundet, Skjutstallslyckan och liknande områden norr om Östra Förstadsgatan och Östervärn exploaterades och förvandlades till en enorm rangerbangård. Nya järnvägsspår drogs fram i rasande fart, nya kvarter skapades och några nya smågator såg dagens ljus. En av dessa var Bödkersgatan som löpte parallellt med och norr om Fredsgatan, längs kvarteren 21 Valter och 20 Uno. Norr om den lilla gatan löpte det nyanlagda järnvägsspåret från Östervärn till centralstationen. Gatunamnet uppträder först 1904 i stadens protokoll.

Namnet Bödker var inget ovanligt efternamn i det gamla danska Malmö; det betyder tunnbindare, vilket i äldre tider var ett vanligt yrke. En borgmästare i staden mellan 1658 och 1669 hette Jörgen Bödker, och det är denne som lånat sitt namn till gatan. Han bodde i en gård vid Strandporten, nära den nuvarande statyn av Frans Suell.

Bödkersgatan finns ännu utsatt på stadskartan för 1955, men i och med omregleringen av trafiklederna från Norra Vall- och Hornsgatorna mot den blivande norra motorvägsinfarten till Malmö i slutet av 1950-talet försvann gatan.

Bild detalj av Pharoskartan 1914.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Omgestaltningen av Rådmansvången inom Södra Förstaden under 1940-talets slut och 1950-talets början resulterade i några gators försvinnande. En av dessa var Portgatan, som var en kort liten gata som gick in i kvarter 32 Kaninen från Södra Förstadsgatan, där numera köpcentret Triangeln ligger. Gatan hade bara adresserna 1 och 2. Den lades ut 1889 och försvann inför ombildningen av kvarteret i november 1956, då bygget av dåvarande Domus startade.

Bild detalj av karta 1890

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Den omgestaltning av Rådmansvången inom Södra Förstaden som skedde under 1940-talets slut och 1950-talets början resulterade i några gators försvinnande. En av dessa var Kämnersgatan, som anlades 1904 och löpte parallellt med Rådmansgatan från S:t Johannesgatan söderut till Möllevångsgatans utmynning i Carl Gustafs väg. Gatan försvann 1943, då omgivande kvarter sammanslogs.

En kämnär var i äldre tid en slags kamrer eller räkenskapsförare, men också beteckningen på en ledamot av kämnärsrätten, vilken tidigare var en lägre domstol i Sveriges städer.

Bild: Detalj ur Pharuskartan 1914.

Rickard Bengtsson Inläggsförfattare

Rådmansvången inom Södra Förstaden genomgick under 1940-talets slut och 1950-talets början en omgestaltning som väl inte ska jämföras med Lugnets och Caroliområdets, men som ändå resulterade i några gators försvinnande. En av dessa var Hans Stehnsgatan, som löpte söderut från S:t Johannes kyrka till Carl Gustafs väg, parallellt med och mellan Rådmans- och Kapellgatorna. Den lades ut 1904 och fick sitt namn efter Hans Christensen Stehn, som var kyrkoherde i S:t Petri församling 1583-1607. Han ansågs vara en framstående och vältalig prästman.

Gatan försvann 1947, när kvarteren mellan Rådmans- och Kapellgatorna slogs samman till nuvarande kvarteren 40 Dekanen och 53 Klerken.

Bild: Detalj av Pharoskartan 1914 Rickard Bengtsson Inläggsförfattare

Östra Förstadsgatan har sedan gammalt varit den östra huvudleden in till Malmö från öster, kantad av små, mer eller mindre fristående envåningshus. Området benämndes Östra Förstadsjorden. Först under 1870-talet började det bebyggas med riktiga stadskvarter ända ut till nuvarande Värnhemstorget, och fick namnet Östra Förstaden. På gatans södra sida skapades, från Östra Förstadskanalen räknat, bland andra kvarteren Axel, Bror, Carl och David, vilka i tur och ordning åtskildes av Porslins-, Viktoria- och Korsgatorna.

Området utgjordes av sankmarker som var utlöpare av Östra Rörsjön, vilket gjorde det olämpligt att bygga ordentliga bostäder på. Dräneringen av marken var länge obefintlig, vilket medförde att kvaliteten på husen, och framför allt dess grundstommar, snabbt blev undermålig redan från början. De blev en ohälsosam miljö att bo i, varför bostäderna bara kunde locka de allra fattigaste. De ”riktiga” Malmöborna, som bodde innanför kanalerna, såg ner på människor som bodde i Östra Förstaden.

Kring förra sekelskiftet revs fastigheterna närmast Östra Förstadsgatan och ersattes av nyare, men småhusen i kvarteren söder om dem, längs de ovannämnda tvärgatorna, moderniserades inte i motsvarande grad. Misär präglade under lång tid framöver dessa ”bakgator”. Vinjettfoto denna gång föreställer östra sidan av Viktoriagatan 1972. Denna gata försvann totalt i samband med 1980-talets omgestaltning av de ovannämnda kvarteren. Kvarteren Bror och Carl byggdes då samman och fick det gemensamma namnet Bror. Namnet Viktoriagatan existerar sedan 1983 inte längre i denna del av Malmö.

Foto Rickard Bengtsson 1972
Inläggsförfattare Rickard Bengtsson