Kategoriarkiv: Försvunna gator och gränder

Försvunna gator Flintgatan

1746S-R1

Detta foto togs från Lundavägen i november 1973 och visar Flintgatan på Östervärn. Fastigheterna ligger i kvarteret Thor norr om Fredsgatan, vars mynning i Lundavägen anas till vänster i bild. Kvarteren norr om Fredsgatan utvidgades på 1880-talet, och Flintgatan uppträder första gången på en Malmökarta från 1881. Det var den östligaste av de nya gator som då uppstod. År 1904 förlängdes den norrut.

I samband med att området norr om Fredsgatan med början i mitten av 1970-talet “sanerades” bort och i årtionden ersattes med ödetomter, försvann Flintgatan. Under 2000-talets början uppfördes köpcentret Entré på platsen, och där fastigheterna på bilden en gång låg byggdes Entrés parkeringsavdelning. Köpcentret kommer snart att döpas om till “Malmö Plaza”.

Rickard Bengtsson Inläggsförfattare

Försvunna gator Västra och Östra Dalgatorna

Foto Östra Dalgatan 1956 2

Redan 1877 hade kvarteren norr om Östra Förstadsgatan mot nuvarande Värnhemstorget fått fast form, även om området ytterligare norr därom fortfarande utgjordes av husarernas exercisfält, gårdejordar och annan oexploaterad mark. Dessa områden kom inte förrän i slutet av 1890-talet att förvandlas till rangerbangårdar. Närmast Värnhemstorget lades två gator ut 1877, benämnda Västra och Östra Dalgatorna. De löpte från Östra Förstadsgatan norrut.

De båda gatorna fick sina namn efter en ängsmark i Östra Förstaden som kallades Sumpadal. Mellan dem gick kvarteret 14 Olof. När den norra infarten till Malmö omgestaltades vid 1950-talets slut, varvid Drottninggatan breddades och förlängdes för att sammanbindas med Hornsgatan och motorvägens infart från norr, raserades kvarteret Olof och de båda Dalgatorna försvann. Omgestaltningen av denna del av Malmö var slutförd 1961. Vinjettbilden föreställer Östra Dalgatan 1956. Att notera är den livliga kommersen i dessa kvarter ända till slutet. Rosanders Skor och Göta Herrekipering  ger syn för sägen.

Bild Östra Dalgatan 1956.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Försvunna gator Bödkersgatan

bödkersgatan

På 1890-talet utvidgades järnvägsområdet i Malmös nordöstra delar snabbt och genomgripande. Husarernas exercisplats, gårdejordarna mot sundet, Skjutstallslyckan och liknande områden norr om Östra Förstadsgatan och Östervärn exploaterades och förvandlades till en enorm rangerbangård. Nya järnvägsspår drogs fram i rasande fart, nya kvarter skapades och några nya smågator såg dagens ljus. En av dessa var Bödkersgatan som löpte parallellt med och norr om Fredsgatan, längs kvarteren 21 Valter och 20 Uno. Norr om den lilla gatan löpte det nyanlagda järnvägsspåret från Östervärn till centralstationen. Gatunamnet uppträder först 1904 i stadens protokoll.

Namnet Bödker var inget ovanligt efternamn i det gamla danska Malmö; det betyder tunnbindare, vilket i äldre tider var ett vanligt yrke. En borgmästare i staden mellan 1658 och 1669 hette Jörgen Bödker, och det är denne som lånat sitt namn till gatan. Han bodde i en gård vid Strandporten, nära den nuvarande statyn av Frans Suell.

Bödkersgatan finns ännu utsatt på stadskartan för 1955, men i och med omregleringen av trafiklederna från Norra Vall- och Hornsgatorna mot den blivande norra motorvägsinfarten till Malmö i slutet av 1950-talet försvann gatan.

Bild detalj av Pharoskartan 1914.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Försvunna gator Portgatan

Karta 1890

Omgestaltningen av Rådmansvången inom Södra Förstaden under 1940-talets slut och 1950-talets början resulterade i några gators försvinnande. En av dessa var Portgatan, som var en kort liten gata som gick in i kvarter 32 Kaninen från Södra Förstadsgatan, där numera köpcentret Triangeln ligger. Gatan hade bara adresserna 1 och 2. Den lades ut 1889 och försvann inför ombildningen av kvarteret i november 1956, då bygget av dåvarande Domus startade.

Bild detalj av karta 1890

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Försvunna gator Kämnersgatan

kämnersgatan 2

Den omgestaltning av Rådmansvången inom Södra Förstaden som skedde under 1940-talets slut och 1950-talets början resulterade i några gators försvinnande. En av dessa var Kämnersgatan, som anlades 1904 och löpte parallellt med Rådmansgatan från S:t Johannesgatan söderut till Möllevångsgatans utmynning i Carl Gustafs väg. Gatan försvann 1943, då omgivande kvarter sammanslogs.

En kämnär var i äldre tid en slags kamrer eller räkenskapsförare, men också beteckningen på en ledamot av kämnärsrätten, vilken tidigare var en lägre domstol i Sveriges städer.

Bild: Detalj ur Pharuskartan 1914.

Rickard Bengtsson Inläggsförfattare

Försvunna gator Hans Stehnsgatan

hans stehnsgatan-2

Rådmansvången inom Södra Förstaden genomgick under 1940-talets slut och 1950-talets början en omgestaltning som väl inte ska jämföras med Lugnets och Caroliområdets, men som ändå resulterade i några gators försvinnande. En av dessa var Hans Stehnsgatan, som löpte söderut från S:t Johannes kyrka till Carl Gustafs väg, parallellt med och mellan Rådmans- och Kapellgatorna. Den lades ut 1904 och fick sitt namn efter Hans Christensen Stehn, som var kyrkoherde i S:t Petri församling 1583-1607. Han ansågs vara en framstående och vältalig prästman.

Gatan försvann 1947, när kvarteren mellan Rådmans- och Kapellgatorna slogs samman till nuvarande kvarteren 40 Dekanen och 53 Klerken.

Bild: Detalj av Pharoskartan 1914 Rickard Bengtsson Inläggsförfattare

Lugnet Försvunnen gata Stålgatan

Lugnet Stålgatan

Här visas ytterligare en försvunnen gata från den sedan 1976 omgestaltade stadsdelen Lugnet, som skapades vid 1800-talets mitt öster om Södra Förstadsgatan för att hysa arbetarna vid Kockums Mekaniska Verkstad, vilken låg på nuvarande Davidshall. Området uppdelades i ”långgator” – med i huvudsak envånings hus – i nordlig, östlig, sydlig och västlig riktning, med smågator däremellan. I takt med industrialiseringens framväxt och den därmed ökade inflyttningen till Malmö, blev Lugnet också snabbt överbefolkat och trångboddheten enorm. Vid 1970-talets omgestaltning av stadsdelen försvann de flesta gatorna.

En sådan smågata var Stålgatan som här är ses något av åren 1967 eller 1968 från den likaledes försvunna Rörgatan västerut mot Västra Långgatan så att Stålgatans norra sida fyller upp bilden. Även Västra Långgatan är numera borta. Stålgatan lades ut först 1879, varför det är rimligt att anta att byggnaderna på bilden härrör från den tiden. Med tanke på att Kockums Mekaniska Verkstad disponerade området, låg det nära till hands att man gav gatan det namn den fick. Stål utgörs ju av smidbart järn som utvunnits ur tackjärn och ingick i verkstadens produktion.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Bilden är ett skärmklipp ur Mitt hjärtas Malmö volym 3 – Livet på Lugnet 1967-68. Produktion Auto Images AB.

Försvunnen gata Viktoriagatan

2969F-Ret påbörjad

Östra Förstadsgatan har sedan gammalt varit den östra huvudleden in till Malmö från öster, kantad av små, mer eller mindre fristående envåningshus. Området benämndes Östra Förstadsjorden. Först under 1870-talet började det bebyggas med riktiga stadskvarter ända ut till nuvarande Värnhemstorget, och fick namnet Östra Förstaden. På gatans södra sida skapades, från Östra Förstadskanalen räknat, bland andra kvarteren Axel, Bror, Carl och David, vilka i tur och ordning åtskildes av Porslins-, Viktoria- och Korsgatorna.

Området utgjordes av sankmarker som var utlöpare av Östra Rörsjön, vilket gjorde det olämpligt att bygga ordentliga bostäder på. Dräneringen av marken var länge obefintlig, vilket medförde att kvaliteten på husen, och framför allt dess grundstommar, snabbt blev undermålig redan från början. De blev en ohälsosam miljö att bo i, varför bostäderna bara kunde locka de allra fattigaste. De “riktiga” Malmöborna, som bodde innanför kanalerna, såg ner på människor som bodde i Östra Förstaden.

Kring förra sekelskiftet revs fastigheterna närmast Östra Förstadsgatan och ersattes av nyare, men småhusen i kvarteren söder om dem, längs de ovannämnda tvärgatorna, moderniserades inte i motsvarande grad. Misär präglade under lång tid framöver dessa “bakgator”. Vinjettfoto denna gång föreställer östra sidan av Viktoriagatan 1972. Denna gata försvann totalt i samband med 1980-talets omgestaltning av de ovannämnda kvarteren. Kvarteren Bror och Carl byggdes då samman och fick det gemensamma namnet Bror. Namnet Viktoriagatan existerar sedan 1983 inte längre i denna del av Malmö.

Foto Rickard Bengtsson 1972
Inläggsförfattare Rickard Bengtsson

Lugnet Försvunna gator Flodgatan-Rörgatan

2777S-R

Här visas ytterligare en försvunnen gata från den sedan 1976 omgestaltade stadsdelen Lugnet. Den hade skapats vid 1800-talets mitt öster om Södra Förstadsgatan för att hysa arbetarna vid Kockums Mekaniska Verkstad, vilken låg på nuvarande Davidshall. Området uppdelades i ”långgator” – med i huvudsak envåningshus – i nordlig, sydlig och västlig riktning, med smågator däremellan. I takt med industrialiseringens framväxt och den därmed ökade inflyttningen till Malmö, blev Lugnet också snabbt överbefolkat och trångboddheten enorm.

Denna gång visas ett foto som jag tog 1974. det år då de sista av Lugnets gator och fastigheter utraderades. Grävskopan härjar frenetiskt i rivningshögarna. Flodgatan löper till höger i bild. De närmaste tomterna har redan förvandlats till provisoriska parkeringsplatser men gatan fungerar fortfarande som körbana. Till höger ses också Södra Saluhallen, vilken skonades. Flodgatan lades ut 1879 och försvann ur rullorna 1976 för att delvis i ny skepnad ingå i Diskontogången.

Precis framför rivningsmassorna och mellan de låga staketen skymtar resterna av Rörgatan, även den utlagd 1879 och borttagen ur stadsplanen, då stadsdellen Lugnet omgestaltades. En liten del av gatans sträckning kom att inlemmas in nuvarande Lugna gatan.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Lugnet – Försvunnen gata Västra Långgatan

2940S-R

Här visas ytterligare en försvunnen gata från den sedan 1976 omgestaltade stadsdelen Lugnet. Den hade skapats vid 1800-talets mitt öster om Södra Förstadsgatan för att hysa arbetarna vid Kockums Mekaniska Verkstad, vilken låg på nuvarande Davidshall. Området uppdelades i ”långgator” – med i huvudsak envåningshus – i nordlig, sydlig och västlig riktning, med smågator däremellan. I takt med industrialiseringens framväxt och den därmed ökade inflyttningen till Malmö, blev Lugnet också snabbt överbefolkat och trångboddheten enorm.

Vinjettbilden ovan är ett icke avsänt vykort, taget av fotografen Rudolf Mauritz Bardach 1906 (verksam i Malmö 1903-1911) över Västra Långgatan, vilken var en av de längre gator som gick från söder till norr i västra delen av Lugnet. Den fick sitt namn 1864 och försvann 1976 vid omgestaltningen av Lugnet under 1970-talets första hälft. Här har fotografen riktat sin kamera mot norr. St Petri kyrkas torn syns i fonden. Lägg märke till låghusbebyggelsen. Här tittar Västra Långgatans barn ut för att se vad fotografen hittar på.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare