De stadsområden i Malmö som har fått mest fokus på sig för att de under 1970-talets första år omgestaltades med resultat att flera äldre gator på platsen skoningslöst försvann, är området kring Caroli kyrka samt Lugnet. Runt kyrkan försvann Jerusalems-, Gröne- och Mårtensgatorna, medan Lugnet berövades exempelvis Västra och Östra Långgatorna, Gottfridsgatan och Lorentzgatan. Att det samtidigt försvann gator på även andra håll i Malmö och av samma anledning – omgestaltning genom sanering av undermåliga bostadshus – är mindre uppmärksammat.

Ett sådant område ser vi på fotot ovan, taget 1973. Det ligger strax söder om Möllevångstorget och omfattade kvarteren Hagen, Konrad, Abel och Blenda. De skildes åt av Sofielundsvägen, Hagagatan och Fricksgatan, och ingick i de bostadskvarter som raskt byggdes vid Södervärn när Malmö expanderade söderut i slutet av 1800-talet. Fotografen har stått på Bergsgatan och riktat kameran mot kvarter Konrad och Hagagatans mynning. Till vänster i bild ses kvarteret Hagen och Sofielundsvägens mynning. Utanför bild till höger mynnade Fricksgatan ut i Bergsgatan.

Genom saneringen 1973-1974 utraderades kvarteren Konrad, Abel och Blenda samt Hagagatan, men det nya komplexet fick behålla kvartersnamnet Abel. Sofielundsvägen och Fricksgatan förvandlades till återvändsgator.

Hagagatan lades ut cirka 1897. Den nästan bortglömde proletärförfattaren Gösta Larsson föddes i Malmö 1898 och växte upp i ett av stadens fattigkvarter. Han emigrerade till USA och skrev en rad romaner på engelska. I boken Our Daily Bread (Livets nödtorft; 1934) skildras arbetarnas misär på Hagagatan under storstrejken 1909. Denna misär medförde att namnet Hagagatan fick så dåligt rykte att 194 boende vid gatan ville ha en ändring av gatunamnet. Denna begäran avslogs av magistraten 1911. I denna miljö växte Torsten Nilsson (1905-1997) upp. Han var Sveriges kommunikations-, försvars-, social- och slutligen utrikesminister under perioden 1945 till 1971.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare