– Förlåt, vad sa du?

– Jo, jag frågade hur jag hittar jag till Södra Promenaden?
– Låt mig tänka …  
(kunde hon inte frågat någon annan för jag vet knappt själv var jag är, men vänta nu, vad står det på skylten?)
– Du är nästan där, men vrid nu ner till vänster och fortsätt rakt fram så kommer du rakt på Södra Promenaden. 
– Tack så hjärtligt!
– You’re welcome! ; )


Okända fotografer hade ofta en annan ingång när de fotade stan och det gör bilderna spännande. Nu hade jag ju hjälp av skylten Lilla Nygatan och förstod att Katolska kyrkan måste ligga där bakom och så såg jag David Lenanders (Davidshalls-David) hus längst ner i Kanalgatan. Nu tänker ni nog att jag bara kunde vänt mig om så hade saken varit klar, men man blir en del av bilden och får stå kvar där man stod när man blev tilltalad … ; ) 

Kanalgatan och Gustav Adolfs torg sett från Södra Promenaden.

Översta bilden som finns i  Malmö Museers bildarkiv togs 1918, ett historiskt betydelsefullt år. Året finns med i ett par programpunkter i Malmö Stadsarkivs vårprogram som du hittar här:  Malmö Stadsarkiv

Det här är Maj-Etel

… och hon lär vara fotografen Frans Weyers dotter. Någon närmre fotodatum finns inte, men eftersom Frans var född 1883 så kan väl fotot vara taget cirka 1910. (Det visade sig senare att Maj-Etel var född 1917 så jag ändrar till 1922-23 nånting …) Tittar jag närmare på bilden så tror jag att den togs för att dokumentera att hon fått mässling eller kanske vattkoppor. Hon är rätt påbyltad med filt och sjal som inte kan ha varit direkt febernedsättande, men bilden nedan visar att hon trots det piggnade till.

Bilderna kommer från Malmö Museers arkiv och det kommer fler och lite mer om och av fotograf Weyer.

Frans Persson Weijer senare Weyer (1883 – 1963)  som var född i Hammarlöv på Söderslätt lär ha arbetat som fotograf i Hörby kommun omkring 1900 och startade 1903 egen fotoateljé i Sölvesborg som han drev i fem år. År 1908 kom han till Malmö och satte upp ateljé på Möllevångstorget 6 som han innehade till 1915. Mellan 1914 och 1915 drev han även Atelier Baltia (Baltiska utställningen!) på Stortorget.

Utöver att vara porträttfotograf förevigade Frans Malmöhem, Folkets Park, skolor, fester och sammankomster för föreningar och sällskap och så familjen förstås. Icke minst Maj-Etel! Frans ateljé hittar jag sedan mellan åren 1929 och 1945 på Drottninggatan 12 i Malmö. Det finns många uppgifter om dåtida fotografer, men problemet är att uppgifterna oftast skiljer sig åt, men jag rättar mig efter Nordiska Museets fotografregister. Det behöver i och för sig inte vara en garanti, men det brukar stämma på ett ungefär i alla fall. Om man får tro nedanstående bild verkar det som om Frans på senare år slog ihop boende och ateljé i närheten av Stjärnplan och bilden blev kanske till någon form av reklamkort.

Då blev Weyers nästan granne med Ida Malmström och hennes Café Dala. Världen är liten! Jag spånar vidare …

 

Jo, nu minns jag

… (med hjälp av nätet) att Barn i stan, skriven av Eva Lis Bjurman och Helena Henschen med flera,  var en bok som byggde på en utställning i Stockholm 1977 med samma namn och boken ingick i min kurslitteratur på Lärarhögskolan i början av 80-talet. Utgångspunkten var 70-talets brist på barnomsorg som man ville undersöka den historiska bakgrunden till. Det kom ut en reviderad upplaga av boken 1983. Hur var det förr i tiden, för barnen och för de föräldrar som arbetade? 

Vid sekelskiftet, när många människor flyttat från sina hemtrakter in till städerna för att få ett arbete, rådde stor brist på barntillsyn. Man kunde inte längre få hjälp av mor- och farföräldrar eller andra släktingar. Så vad gjorde barnen medan mamma och pappa arbetade? Om man var fattig kunde man få plats för barnet på en barnkrubba, som det kallades då. Att få barn som ogift kvinna var svårt, ofta tvingades hon lämna bort sitt barn till ett barnhem eller fosterhem. 

Boken beskriver bakgrunden till dagens daghem och fritidshem och det berättas om arbetarrörelsen barn, om arbetsstugorna, föregångare till dagens fritidshem och om trettiotalets brist på barntillsyn då situationen för många barn fortfarande levde i trångboddhet och fattigdom. 

Jag förstår inte varför jag inte har kvar boken, men lyckligtvis finns den både på Bokbörsen och Stadsbiblioteket. Ämnet känns knappast inaktuellt så jag vill nog känna på den här boken igen, men tar den reviderade upplagan. 

Undrar hur det går för ungarna vid sandlådan? ; )

Barn i stan

… på samma gata, men med nästan hundra år emellan.

Jag funderar över vad som hänt om de mötts och tror att de kvickt hade samlats kring den lilla sandlådan i ett gemensamt projekt om att gräva sig fram till Kina eller nåt … Den där sandlådan är nog spännande för nuet. Det kommer att bli trångt och dant, men jag håller ett öga på dem.

Tror faktiskt jag läst en bok som hette just Barn i stan och det känns som om jag behöver den nu. Jag får leta …

Visste ni

… att det ibland har påståtts att kung Adolf Fredrik dog av för många hetväggar fettisdagen den 12 februari 1771 och att bakverket ensamt blev beskyllt för kungamord? Skalden Johan Gabriel Oxenstierna lär enligt påståendet ha gått så långt att han ansåg att hetväggen borde drivas i landsflykt. I verkligheten lär Adolfs Fredrik ha dött av slaganfall efter en enorm måltid, så någon landsflykt för hetväggen blev det inget av med.

I dag är det fettisdagen 2018 och jag har ännu inte hunnit med årets första bulle, men det kommer. På bilden, signerad Frans Weyer, ser vi en familj  runt ett kaffebord med fastlagsbullar och det är tidigt 1900-tal. Det ser trevligt ut och ser ni hur fönstret avtecknas på bordet och väggen med hjälp av solen? Det sätter ju bilden! : )