Baltiska Jubileumsutställningen 1914 – 2014 har varit en spännande och lärorik resa i den vita sommarstaden. Historiska föredrag, vandringar på platsen där det hände och intressanta utställningar av olika slag har jag kunnat ta del av. Själva utställningstiden är snart till ända och idag är det dagen efter stormen och tornet svajar lite fortfarande, men än är det inte slut …

I höst, med start den 11 oktober, visar Malmö Konstmuseum sin ryska samling i dialog med nordisk sekelskifteskonst. Mer om detta kan du läsa här: Baltiska speglingar

Samtidigt låter Malmö Museer en fiktiv 14-årig flicka berätta och kommentera händelserna i staden och vi får en inblick i de mindre priviligierade malmöbornas liv utifrån hennes perspektiv och upplevelser. Mer om denna utställning hittar du här: Sommarsol och mörka moln – Malmö 1914

Jag funderar över vad som hittills gjort starkast intryck på mig av sommarens jubileumsutställning och vad som fått mig att komma nära. Baltiska hav är nog en sådan upplevelse och dagen efter konserten skrev jag så här:

En mycket speciell känsla att exakt på dagen 100 år efter invigningen av Baltiska utställningen i Malmö, uppleva delar av den konsert som gavs vid invigningen, ikväll framförd av Malmö Akademiska Kör och Orkester. Huvudnumret, Hugo Alvéns kantat ”Baltiska hav” som skrevs speciellt för detta tillfälle, har inte framförts sedan dess – inte förrän ikväll. Det infann sig en märklig känsla av gemenskap med människor som för länge sedan är borta.

Jag är övertygad om att kommande utställningar ger mig fler intressanta och nära upplevelser av Baltiskan och den tidens Malmö. Ser fram emot detta!