månadsarkiv: mars 2014

”I’ve grown accustomed …”

Kran

När kranen vid Kaptensbrobygget kom upp tyckte jag att måttet var rågat – ännu en kran över stan! Den stod där länge och väl och vändes och vreds åt alla håll kanter och levde sitt liv. Ibland blänkte den till i solen och på kvällarna kikade den in i mitt sovrumsfönster som en extra måne. En vacker dag var den borta och tro det eller ej, jag saknade den!  Nu tröstar jag mig med kranarna vid Malmö live och de där rödvita är riktigt nice … : ) Jobbar på att komma upp i en av dem!

”I’ve grown accustomed to the trace of something in the air; Accustomed to her face …”  

Baltiskans kyrkliga konstutställning

Detta foto, taget 1914 en vindstilla sommardag (med tanke på att flaggorna slokar), är ovanligt på flera sätt. Fotografen har stått mitt på Regementsgatan med stor risk att bli påkörd av någon av de spårvagnar som trafikerade linje 4 som gick mellan Möllevången och Limhamn. Till vänster har han fångat Fersens väg som iordningställdes som infartsväg till Baltiska utställningen, vilken här dock skyms av en av de trädrader som planterades på den nyanlagda vägen. Längst till vänster skymtar de gamla kvarter som omgav det redan då nerlagda Kockums mekaniska Verkstad (nuvarande Davidshall) och som revs några år efter det bilden togs. Det finns inte alltför många foton som återger den bebyggelsen. Mitt i bild ses det nyinvigda Grand Hotel Fersen, ritat av arkitekterna August Ewe och Carl Melin och avsett att hysa alla de utställningsbesökare till Baltiskan, som förväntades komma från dels landsorten, dels från utlandet. Byggnaden blev bostadshus efter att Baltiska utställningen avslutats. Den fick adress Fersens väg 3. Det som är mest ovanligt på fotot är centralmotivet – kyrkogårdsportalen, som leder in till skolgården till dåvarande Malmö Realskola, numera S:t Petri skola, uppförd 1904-1908 efter ritningar av John Smedberg. Bakom portalen skymtar skolans gymnastiksal. Portalen är försedd med texten ”Kyrklig konst”, och man kan ju undra vad en sådan genre har med realskoleutbildning att göra. Det har det inte alls. Bakgrunden är följande. De erfarenheter som Malmö Industriförening gjorde av anordnandet 1896 av den Nordiska Industri- och slöjdutställningen i Malmö var så goda, att föreningen 1908 kastade fram tanken att anordna en större, liknande utställning i större skala och som omfattade staterna kring Östersjön. Tanken förankrades hos regeringarna, myndigheterna och näringslivet i Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland, och den 15 maj 1914 invigdes Baltiska utställningen med representanter från dessa länder som deltagare. Utställningens uppbyggnad ägde rum under de tre föregående åren, men när endast ett år återstod till invigningen beslöts ”mellan intresserade personer från Malmö och Lund” att en utställning av äldre kyrklig konst också skulle anordnas, samtidigt med Baltiska utställningen. En utställningsstyrelse bildades med landshövdingen och greven Robert de la Gardie i spetsen och med bland andra den sedermera så ryktbare konstdocenten Otto Rydbeck, stadsarkitekten Salomon Sörensen och domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin som ledamöter. Styrelsen startade 1913 med att förverkliga utställningen av kyrklig konst. Baltiska utställningens arkitekt, Ferdinand Boberg, föreslog att den kyrkliga utställningen skulle förläggas till Baltiska utställningens område, men detta var redan inmutat av de Baltiska ländernas deltagare. Därför togs Malmö Realskolas gymnastiksal i anspråk sedan dess interiör förvandlats till bland annat en stor kyrksal efter Theodor Wåhlins ritningar. Under den korta tid som återstod till invigningen, vilken ägde rum den 11 juni 1914, inventerades Skånes 400 kyrkor på föremål under ledning av de främsta konsthistorikerna i Malmö och Lund. Tidsbristen medförde att katalogiseringen av utställningsföremålen blev ofullständig. Detta tillsammans med andra utställningstekniska olägenheter, skulle visa sig resultera i att alltför få personer besökte den kyrkliga utställningen, trots sitt utmärkta läge vid stråkvägen rakt fram mot Baltiska utställningen.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare  

Förälskad …

syltfat2

… i ett syltfat!

Det här fatet är tillverkat av Malmö Porslinsfabrik 1876. Jodå, det har funnit en porslinsfabrik i Malmö, om än kortvarigt. Bolaget startade 1873 och tillverkningen kom igång hösten 1874, men 1876 lär konkursen ha varit ett faktum. Fatet har en vacker Malmöstämpel och tillverkningsåret är 1876. Priset på fatet var då cirka 50 öre och jag tycker att det är småklumpigt vackert, på Malmövis … Porslin från den gamla fabriken dyker då och då upp  på loppisar och liknande platser, så håll ögonen öppna. Det kommer  mera om Malmö Porslinsfabrik i i senare inlägg.

Då och Nu Adelgatan 21

Dåbilden är sannolikt tagen någon gång under 1914, eftersom Gleerups pappershandel har ställt ut en modell av Baltiska utställningens ståtliga torn med centralgården i sitt skyltfönster. Adressen är Adelgatan 21 och fastigheten har anor från 1520-talets sista år då Katrin, änka efter tyghandlaren Lauritz Hattemager, lät uppföra ett hus i två våningar här. Pappershandeln grundades 340 år senare.

Nubild Adelgatan 21

Då och Nu Östra Förstadsgatan 20

Östra Förstadsgatan 20

Dåbilden visar Viktoriagatans mynning i Östra Förstadsgatan 1912. Viktoriagatan utplånades nästan helt då kvarteren 2 Bror och 3 Carl sammanbyggdes till ett modernt hyreskomplex. År 1912 hade emellertid den kände Malmöslaktaren Magnus Bengtsson en av sina många filialer på hörnan Östra Förstadsgatan 20, idag nr 19, där han sålde kött, fläsk och charkuterier. En av hans söner poserar myndigt i dörren och en av hans anställda sitter på kuskbocken.

Nubild 2425S bl