månadsarkiv: november 2014

Annorlunda Malmöhistoria – vykortsvittnen berättar

Annorlunda Malmöhistoria - Vykortsvittnen berättar Rickard Bengtsson

Kära Mamma! Så här ser tornet ut med sitt afblåsta tak. Vi står just och ser på hur det sviktar, så det faller nog alldeles i kväll.

Malmös historia har skildrats av forskare och skönlitterära författare i väldigt många sammanhang – i monografier, flerbandsverk, arkeologiska specialstudier och memoarer. Gemensamt för framställningarna är bland annat att de är bakåtblickande – författarna har haft facit i handen. I denna bok låter Rickard Bengtsson historien tala för sig själv genom personer som en gång levt och verkat i staden under 1900-talets första hälft. Dessa har inte skrivit ner sina intryck i form av memoarer eller annan tryckt litteratur, utan har förmedlat dem genom att skriva och skicka vykort som föreställer det de har sett eller upplevt. Avsändarna är i många fall ögonvittnen, men mer eller mindre anonyma – de framträder bara med förnamn.
Vissa kort har karaktär av reportagevykort.

Rickard Bengtsson har sedan 1979 publicerat en rad artiklar och böcker med Malmöhistorisk anknytning, främst rörande äldre förhållanden inom tullväsendet ur ett såväl lokalt perspektiv som på riksnivå. Denna bok baserar sig på hans omfattande Malmötopografiska vykortssamling.

Annorlunda Malmöhistoria – vykortsvittnen berättar finns nu i Den Bildens bokgalleri!

Psst!

Göta glas och porslin Amiralsgatan Malmö

Göta är på gång med att julskylta!
Orrefors, Royal Copenhagen och Kosta Boda trängs med Lisa Larsson, Hummel och andra kändisar. Allt toppat med lite pynt från ingenstans!
Trendigt, flådigt och sparsmakat finns inte här – detta fönster skyltas med kärlek till varenda liten pryl. Här kan man stå hur länge som helst …
November 2014

Hagagatan

De stadsområden i Malmö som har fått mest fokus på sig för att de under 1970-talets första år omgestaltades med resultat att flera äldre gator på platsen skoningslöst försvann, är området kring Caroli kyrka samt Lugnet. Runt kyrkan försvann Jerusalems-, Gröne- och Mårtensgatorna, medan Lugnet berövades exempelvis Västra och Östra Långgatorna, Gottfridsgatan och Lorentzgatan. Att det samtidigt försvann gator på även andra håll i Malmö och av samma anledning – omgestaltning genom sanering av undermåliga bostadshus – är mindre uppmärksammat.

Ett sådant område ser vi på fotot ovan, taget 1973. Det ligger strax söder om Möllevångstorget och omfattade kvarteren Hagen, Konrad, Abel och Blenda. De skildes åt av Sofielundsvägen, Hagagatan och Fricksgatan, och ingick i de bostadskvarter som raskt byggdes vid Södervärn när Malmö expanderade söderut i slutet av 1800-talet. Fotografen har stått på Bergsgatan och riktat kameran mot kvarter Konrad och Hagagatans mynning. Till vänster i bild ses kvarteret Hagen och Sofielundsvägens mynning. Utanför bild till höger mynnade Fricksgatan ut i Bergsgatan.

Genom saneringen 1973-1974 utraderades kvarteren Konrad, Abel och Blenda samt Hagagatan, men det nya komplexet fick behålla kvartersnamnet Abel. Sofielundsvägen och Fricksgatan förvandlades till återvändsgator.

Hagagatan lades ut cirka 1897. Den nästan bortglömde proletärförfattaren Gösta Larsson föddes i Malmö 1898 och växte upp i ett av stadens fattigkvarter. Han emigrerade till USA och skrev en rad romaner på engelska. I boken Our Daily Bread (Livets nödtorft; 1934) skildras arbetarnas misär på Hagagatan under storstrejken 1909. Denna misär medförde att namnet Hagagatan fick så dåligt rykte att 194 boende vid gatan ville ha en ändring av gatunamnet. Denna begäran avslogs av magistraten 1911. I denna miljö växte Torsten Nilsson (1905-1997) upp. Han var Sveriges kommunikations-, försvars-, social- och slutligen utrikesminister under perioden 1945 till 1971.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Ina Herslow, Werna Callmer och Eva Berg von Linde!

Barnbiblioteket i Malmö 100 år

År 1913 anhöll styrelsen för Biblioteks- och föreläsningsföreningen att få upprätta ett barnbibliotek i lokaler som låg  anslutna till huvudbiblioteket i Tunneln på Adelgatan i Malmö. Drätselkammaren sade nej till detta eftersom de hade en tanke om att flytta både huvudbibliotek och ett tilltänkt barnbibliotek till stadens ytterområden.

Samtidigt med detta hade Ina, Werna och Eva bedrivit bokutlåning i samband med skolbespisning och kunde i februari 1914 meddela biblioteksstyrelsen att de av kommittén för Barnens dag fått anslag för att upprätta ett barnbibliotek. Nu hade de gått i författning om ett sådant att ställas ut på den Baltiska utställningen sommaren samma år. Barnbiblioteket byggdes upp efter samma principer som barnbiblioteket i Stockholm och Valfrid Palmgren som var en  svensk bibliotekspionjär  bidrog med idéer och råd till de tre Malmökvinnorna. Valfrid Palmgren tog initiativ till och startade det första svenska barnbiblioteket i Stockholm 1912.

De tre Malmökvinnorna erbjöd Malmö stad att efter utställningens slut överta biblioteket med inredning och böcker. Ina Herslow erbjöd  en lokal för ändamålet under fem år – en lägenhet på  Södra Förstadsgatan 38 i Centralpalatset, men förutsättningen var att stadsfullmäktige beviljade medel för underhåll. Både biblioteksstyrelsen och stadsfullmäktige accepterade erbjudandet och den 6 november 1914 kunde biblioteket slå upp sina portar. Den först anställda assistenten var Helja Jacobson – Malmös första barnbibliotekarie.

Malmö barnbibliotek blev en omedelbar succé. Redan efter två månader kunde Helja Jacobson och hennes kolleger — två assistenter och ett tiotal frivilliga — räkna till 500 inskrivna låntagare. Antalet lån uppgick till cirka 4000. Vid april månads utgång 1915, hade 23 525 barn besökt läsesalen. År 1915 kunde man räkna sammanlagt cirka 31 500 lån.

Barnbiblioteket blev kvar på Södra Förstadsgatan i tio år och flyttade sedan först till Jöns Filsgatan och därefter, 1927, till Södra Vallgatan 3. Där blev man kvar ända till 1946 då de tillsammans med huvudbiblioteket i Tunneln flyttade in i museets tidigare byggnad på Regementsgatan.

Det här ska firas!

Livets skörhet …

Alltings skörhet ...

… borde man kanske kalla denna minnesplats vid Föreningsgatan nära Triangeln. Cykeln, som verkar ha kommit till platsen på ett privat initiativ, vittnar om en händelse 2012 som innebar att en man aldrig mer kom hem.  Den tragiska olyckan innebar också en fara för många och de som fanns i närheten vid tillfället glömmer den nog aldrig. Jag minns den där sena eftermiddagen mycket väl eftersom jag satt på en trevlig gårdsfest mitt i stan och tänkte: ska aldrig de där sirenerna tystna …

Omständigheterna kring händelsen är för länge sedan utredda och att väcka dem igen är inte mitt syfte med inlägget.

Jag ser gående stanna till ibland och då och då ligger det en blomma på pakethållaren. Varken Malmö stad eller någon annan verkar att  opponera sig mot att cykeln står där och Malmös bus håller fingrarna i styr. De tycker väl alla som jag – en påminnelse om livets skörhet måste få ta plats och jag blir berörd.

 

Trångt om saligheten?

Alice Lyttkens 2

Så här presenterar Malmö museers bildarkiv den här unga damen – Porträtt i halvfigur av herr Cronquists dotter med rosett i nacken.

Om man skrivit ’doktor’ Cronquists dotter så hade nog en del kommit fram till vem det är. Man kunde ju också tänka sig  Antoine och Johan Cronquists dotter Alice.

Den bästa presentationen vore väl ändå –  Barnporträtt av författaren Alice Lyttkens!

Alice Lyttkens (1897–1991) har främst ihågkommits som en av den svenska litteraturens mest produktiva författare av lättare underhållningslitteratur. Från debuten 1932 till 1992 publicerade hon drygt femtio böcker varav ett fyrtiotal historiskt-romantiska berättelser, som tryckts sammanlagt i mellan två och tre miljoner exemplar. Hon startade sin litterära karriär med romaner som ställde den samtida kvinnans svåra val mellan kärleken och yrkeslivet i fokus. Under sin sextioåriga författarkarriär publicerade hon också ett antal böcker om den svenska kvinnans historia och i slutet av sitt liv sina memoarer i sex delar.

Foto: Axel Sjöberg