månadsarkiv: januari 2015

Från Sture till Inga-Lisa

I-L Telegram2 -30

Det är den 19 juli 1930 och Sture från Malmö är på Stockholmsutställningen. Jag tror mig veta att Sture är en ung man och sinnelaget är säkert öppet. Han går nog storögt omkring bland kubistiska byggnader med platta tak och stora fönsterytor. En ny fysisk omgivning skulle ju skapas för den moderna människan. Den svenska modernistiska möbeldesignen och konsthantverket fick här sitt genombrott för att med tiden bli världsberömt. Inte ens utställarna 1930 kunde ana att Sverige genom Ikea under nästa sekel skulle möblera världen.  På den stora utställningen fanns också mer traditionellt konsthantverk och hemslöjd, men detta har man historiskt kommit att bortse från i bilden av utställningen som funkisens stora genombrott i Sverige.

På Stockholmsutställningen introducerades en amerikansk nyhet: Hot Dogs. Korvståndet och funkishusen blev nog för många bestående minnen av utställningen och det är klart att Sture provar en hot dog. Medan han äter står han kanske och studerar den höga reklammasten och tänker ”det här skulle Inga-Lisa sett, syster Inga-Lisa som fyller 12 idag!” Han vill säkert så gärna förmedla något av det stora och kommande han upplever och bestämmer sig för att hon ska få ett telegram just från Stockholmsutställningen. Han går mot telegrambyrån och klockan är strax 14.15.

Vad Sture inte visste var att hans telegram skulle skickas ännu en gång och det gör jag nu, den 30 januari 2015, 12.01.

Lugnet – Försvunnen gata Norra Långgatan

1766S-R

Här visas ytterligare en försvunnen gata från den sedan 1976 omgestaltade stadsdelen Lugnet. Den hade skapats vid 1800-talets mitt öster om Södra Förstadsgatan för att hysa arbetarna vid Kockums Mekaniska Verkstad, vilken låg på nuvarande Davidshall. Området uppdelades i ”långgator” – med i huvudsak envåningshus – i nordlig, sydlig och västlig riktning, med smågator däremellan. I takt med industrialiseringens framväxt och den därmed ökade inflyttningen till Malmö, blev Lugnet också snabbt överbefolkat och trångboddheten enorm.

Vinjettbilden ovan är ett icke avsänt vykort, taget av fotografen Rudolf Mauritz Bardach 1906 (verksam i Malmö 1903-1911) över Norra Långgatan, vilken var en av de längre gator som gick från väster till öster i norra delen av Lugnet. Den fick sitt namn 1864 och försvann bitvis åren 1962 och 1953 för att efter omgestaltningen av Lugnet under 1970-talets första hälft bara bestå av en återvändsgata mot Kaptensgatan i öster. Tvärgatorna Östra och Västra Kanalgatorna, vilka fortfarande existerar, ses i mitten av kortet.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

På begäran – Restaurang Stranden!

 
Limhamns Badhotell 1921- Okänd fotograf

Hösten 1893 beviljades byggnadstillstånd för anläggandet av ett hotell vid Strandgatan 46 i/på Limhamn. Maria Palm som då även svarade för driften av Järnvägshotellet där blev första innehavare av det nya hotellet på Strandgatan. Hotellets namn blev Öresund, men ändrades senare till Limhamns Badhotell. Så småningom lades hotellverksamheten ner och fastigheten omgjordes i slutet av 1920-talet till restaurang Stranden. En restaurang som snabbt blev favoritkrog för bröllop och andra större eller mindre gillen. Under senare delen av 1930-talet och fram till 1947 drevs restaurangen av folkparksdirektören Anders Hellqvist och därefter tog hans dotter och svärson, Harry Persson, över verksamheten och Stranden fick nu sina verkliga glansdagar.


Restaurang Stranden troligtvis 1940-tal – Okänd fotograf

Efter Harry Perssons död 1961 drevs restaurangen vidare i nästan 30 år, men blev efterhand alltmera tynande och det före detta Badhotellet fick aldrig uppleva sitt hundraårsjubileum. Byggnaden revs 1990 och tomten stod obebyggd några år, men gav sedan plats åt vårdboendet Vittlingen vars verksamhet pågår än idag.

Restaurang Stranden Nu Vårdboendet Vittlingen 2015 – Foto: Leif Larsson

Då och snart …

1578F

Den gamla Hamnförvaltningen vid Bagers plats som ritades av Harald Boklund och stod färdig omkring 1910 har snart fått sina ”urbana hängsel”. Dessa hängsel, som knappast kan kallas hus i vanlig bemärkelse, är ritade av den danske arkitekten Kim Utzon och har tillkommit för att byggnaden, ”Tornhuset”, ska räcka till för både högskolans förvaltning och WMU – World Maritime University. Högskolans förvaltning har funnits i huset sedan 1997 och WMU flyttar in så snart hängseln är på plats. Boklunds livrem och Utzons hängsel – ett dyrt, men enligt mitt sätt att se, spännande möte!

Urbana hängsel
Övre bild: Hamnförvaltningen omkring 1910

Lugnet – Försvunnen gata Lorentzgatan

Lorentzgatan 3

Här visas ytterligare en försvunnen gata från den sedan 1976 omgestaltade stadsdelen Lugnet. Den hade skapats vid 1800-talets mitt öster om Södra Förstadsgatan för att hysa arbetarna vid Kockums Mekaniska Verkstad, vilken låg på nuvarande Davidshall. Området uppdelades i ”långgator” – med i huvudsak envåningshus – i nordlig, sydlig och västlig riktning, med smågator däremellan. I takt med industrialiseringens framväxt och den därmed ökade inflyttningen till Malmö, blev Lugnet också snabbt överbefolkat och trångboddheten enorm.

Vinjettbilden ovan är ett vykort, avsänt 1912 men taget någon gång i slutet av 1890-talet över Lorentzgatan, vilken var en av de tvärgående smågator som gick mellan Västra och Östra Långgatorna. Den fick sitt namn 1867 och försvann 1976 vid omgestaltningen av Lugnet under 1970-talets första hälft. Här har fotografen riktat sin kamera åt öster. Kuriöst är att gatunamnet stavats lite fel på kortet.

Gatan är uppkallad efter en av Frans Henrik Kockums söner, Lorentz (1834-1899), som liksom brodern Gottfrid var direktör vid faderns verkstadsanläggning.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare