månadsarkiv: april 2017

Barnmodet kommer och går


Foto Atelier Jonn/Ida Ekelund Kulturen Lund

… men sjömansdressen består. 

Barn, både flickor och pojkar, kläddes ofta i sjömansdress inför fotografering hos ateljéfotografen vid tiden kring förra sekelskiftet och framåt. Även på gamla stadsbilder och i hemmiljö är små sjömän/kvinnor vanligt förekommande. Det är lite förvånande att även flickor blev sjömansklädda eftersom det inte fanns kvinnor på sjön vid tiden kring förra sekelskiftet, mer än möjligen som kökspersonal, uppasserskor eller liknande. Kvinnor blev heller inte registrerade hos sjömanshusen förrän 1934, men fanns däremot med i sjömansrullor för respektive fartyg. Varför just sjömansdressen blev mode och varför modet fortfarande består kan man ju fundera över. Nedan ett bildexempel på detta från Little Fairies i Stockholm barnkollektion för sommaren 2017. De internationella modehusen kommer ständigt med nya variationer på sjömanstemat, men nu har sjömansflickan blivit vanligare än sjömansgossen. 

Eftersom jag säkerligen inte är ensam om denna fundering har jag sökt runt på nätet och fastnade för en artikel i Ny Teknik om just Sjömanskostymen skriven av Kaianders Sempler. Sempler har ingen teori om varför man klädde flickor i sjömanskläder, men har däremot en teori om varför dressen blev- och fortfarande är så populär. Artikeln är visserligen daterad år 2000, men jag hittar ingen senare, bättre eller roligare förklaring och bifogar för enkelhetens skull hela artikeln här: Sjömanskostymen.

Bilden överst, daterad 1925, är ett av de många fotografier som hittades under golvet vid en renovering av Ida Ekelunds ateljé/vindsvåning i Lund 2012.

Till Erinran

… om vad, tänker jag när jag studerar den här skulpturen som står mitt emot Stadsbiblioteket på östra sidan av Fersens väg. Hur verkets skapare, konstnären Axel Wallenberg, tänkte när han namngav skulpturen ”Till Erinran” hittar jag inga uppgifter om. En erinran bör väl vara en påminnelse om något och är skulpturen tillkommen 1951 kan man fundera över om namnet kan ha något med andra världskriget att göra. Eller, kan skulpturen vilja erinra något om platsen den står på? Sträcker kvinnan ut sina armar i sorg, vrede, frustration eller annat? Malmö stad som är ägare till skulpturen kan ju knappast ha köpt en erinran utan att veta vad den står för. Det där lär jag kanske aldrig få veta, så får mig får verket bli en erinran om alla de kvinnor som aldrig fått ta plats i historien.

Axel Wallenberg (1898-1996) började relativt sent med konststudier. Han studerade vid Tekniska skolan, Ahltins målarskola, Edward Berggrens målarskola och under fem år vid Kungliga Konsthögskolan där hans lärare var Carl Milles. De båda blev nära vänner och utvecklade ett intensivt samarbete. Efter Carl Milles död 1955 övertog Wallenberg ansvaret som intendent och konstnärlig ledare på Millesgården fram till pensioneringen 1983. Axel Wallenberg gjorde även medaljer och fick uppdraget att göra minnesmedaljen ”Gustaf VI Adolf 90 år”.

Lille Gunnar

… på en bänk i Kungsparken får mig bland annat att fundera över när bananer egentligen kom till Sverige. Enligt Dick Harrison tyder arkeologiska fynd på att frukten förekom i England på 1500-talet, (troligtvis mycket exklusiv) men ännu i början av 1800-talet var bananen okänd för de flesta nord-och västeuropéer. En världsomspännande popularitet blev bananen först när amerikanska bananbolag anlagt plantager i länder som Guatemala och Honduras och börjat massexportera frukten. Nordeuropéer började äta bananer först i början av 1900-talet och den första bananlasten till Sverige lär ha kommit till Göteborg 1909. Sitt latinska namn, Musa Paradisiaca, fick bananen av Carl von Linné.

Nog om bananer och tillbaka till Gunnar på bänken. En rofylld stund i kvällssol framför parkens liljeplantering. Det är tidigt 1920-tal och man kan nästan höra ett svagt dåtida brus från Slottsgatan som skyms av staketet. 

Bild ur Gunnar Sixtenssons bildsamling 

I Pildammsparken


Ännu en bild ur den Sixtenssonska samlingen

Det är säkert söndag och efter middagen tar sällskapet en promenad i Pildammsparken. Vädret är fint och kameran är med! Det är sent 20-tal, jag tror rent av att det är 1929. Yngsta damen i sällskapet kanske protesterar, men nix, det har inte hunnit bli trettiotal. ; )

Funderar över var i parken bilden kan vara tagen. Det är fortfarande tidigt i parkens historia och det gör det lite svårare att orientera sig, men så mycket intressantare.Tänker lite på Galatheas hage, men stämmer det med trappan? Kanske svaret finns i Ulla Hårdes bok: Pildammsparken 1914 – 2014 … En bild att njuta av medan jag letar upp trappan.

Bra gjort!

En text sökte sin bild och lyckades till slut! Tack vare den vet vi nu att Malmöpolisens gymnastiktrupp blev tvåa bland elitgymnaster våren 1910. Textförfattaren, tillika polis och elitgymnast, Carl David Sixtensson står som andre man i bakre ledet sett från fr höger.

Gymnastiktruppen utanför S:t Petri läroverk våren 1910.

Foto ur Gunnar Sixtenssons bildsamling