Författararkiv: Karin Lövgren Nilsson

Vem var Anna Margareta?

2 svar


Jerusalemsgatan år 1901. Fotograf C. V. Roikjer.

Med hjälp av fotot ovan, daterat 1901, befinner vi oss på Jerusalemsgatan som låg i de gamla Carolikvarteren. Det första jag noterar är skylten, ”Anna Margaretas stiftelse”, på första huset till höger och funderar klart över vem hon var. Enligt Wikipedia var Anna Margareta mor till bokhandlaren Niclas Hansson Thomson i Malmö. ”Thomson köpte 1872 en tomt vid den dåvarande Jerusalemsgatan i Malmö där han byggde ett bostadshus. Vid Thomsons död donerades fastigheten, en stiftelse bildadad med syfte att bland annat bereda så kallade pauvres honteux fri bostad. Stiftelsen fick namn efter Thomsons mamma.” 

Jag letar vidare och hittar en artikel ”Storstadens stiftelser – Äldre enskild välgörenhet i Malmö” införd i ”Elbogen 1991” som utvecklar bilden något mer. ”Där Caroli City idag brer ut sig låg vid slutet av 1800-talet Jerusalemsgatan med enklare hyreshus, småhantverkare, hökerier och Ebenezerkapellet. År 1872 köpte bokhandlaren Niclas Hansson Thomson en tomt där av Carl Lyxdorph — båda filantroper. Bokhandlaren Thomson ville med sin donation skapa en stiftelse som skulle ’utgöra en tarflig men anständig bostad för så kallade ’Pauvres Honteux’. Så formulerar sig donatorn i sitt testamente från 1867 och möjligen är det inte en tillfällighet att testamentets tillkomstår sammanfaller med ett av de svåraste nödåren i rikets historia. Anna Margarethas stiftelse fick namn efter stiftarens moder.” 

Då har jag samstämmiga uppgifter från Wikipedia och Elbogen 1991 och utgår från att Anna Margareta var bokhandlaren Niclas Hansson Thomsons mor, men jag tänker att hon var mer än så och försöker därför hitta henne i församlingsböckerna. Stöter nu på motstånd!

Letar efter Niclas och kan väl inte annat än att anta att jag hittat rätt bokhandlare som enligt församlingsboken var son till handlanden Hans Thomson, men någon Anna Margareta syns inte till. Makan till fadern Hans, Serena Nicolina Lovisa, född 1808, kom till Malmö från Köpenhamn först 1827 och kan med tanke på sin ålder inte vara mor till Niclas, född 1820. Här är något som inte stämmer … Fortsätter letandet och återkommer i frågan!

Där och då!

Lämna ett svar

Texter på gamla vykort är ofta relaterade till motiven och ger oss glimtar av enskilda människors liv och upplevelser i Malmö. Här visar Hilda sin arbetsplats, Malmö Bomullsspinneri, och två vänner/arbetskamrater till henne. 

De mörka tumavtrycken får mig att tänka på olja och har nog  tillkommit när Hilda visat det färdiga kortet för arbetskamraterna. Hildas hälsning, postad år 1912 är så tydlig att jag inte behöver ”översätta” den. 

Eftersom kortet är postat 1912 måste vi befinna oss i den då nya fabriksanläggningen vid Trelleborgsvägen (nuvarande Mobila). Undrar om jag inte har foton just därifrån? Återkommer till detta!

Om vännen G

Lämna ett svar

… fick en vy med svar på om hen var förlåten får vi retfullt nog aldrig veta, men varför be om ursäkt om man är utan skuld? ; ) 

”Löjtnantsgatan och Tekniska skolan, Malmö. 9/2 02
G…. sänder de hjertligaste hälsningar, ber så mycket om ursäkt därför att jag ej var bestämd men skulden var ej min hoppas att du förlåter mig och ej är mera förtretad än du svarar mig med vy hoppas att du uppfyller mina önskningar beder Vännen G….”

”Lone – en liten tösabit”

2 svar

… som fick följa med hem från bibblan blev en ny och värdefull bekantskap. Lone, författaren Lilian Gimnell, berättar om mellankrigstidens Malmö och den oro människor kände inför morgondagen. Hon låter oss möta de människor som stod henne nära och vi får ta del av folklivet på Möllevången. Vi får känna doften från godisaffären Pallas, känna på tyger i Hilma Lundbergs affär, mata fåglarna i Pildammsparken och då höra om det sorgliga öde som drabbade hennes morfar vid anläggandet av Baltiska utställningen. Ofta sitter vi i mormors kök i solskenshuset på Falkenbergsgatan som är den trygga världen för Lone, en värld som helt plötsligt hotas. Lone berättar direkt från hjärtat om den delen av sin barndom också och när jag nu läst färdigt vill jag nog kalla henne – en redig liten tösabit! 

Tyvärr är boken slutsåld, men det finns inom kort ett tillbakalämnat exemplar på Malmö stadsbibliotek. Lämnar när jag satt punkt.

I min strandkorg

Lämna ett svar

… platsar nya numret av magasinet om Malmös olika stadsdelar, producerat av Malmö Förskönings- och Planteringsförening i samverkan med Kulturförvaltningen i Malmö stad.

Denna gång avhandlas Slottsstaden och Kronprinsen och delas ut till boende i nämnda stadsdel. Vi andra blir inte utan eftersom magasinet finns att hämta på biblioteken i Malmö så länge lagret räcker. Magasinet kan också beställas från Bilder i Syd till en kostnad för porto och administration.

Ett stycke Malmöhistoria — i Degeberga!

4 svar

Nej, sväng vänster!, hojtade jag när det här slottet dök upp på Tingsvägen i Degeberga.

Efter att ha snokat runt ett tag, kikat in genom fönstren och gått upp och ned för trappan

… var jag övertygad om att byggnaden stått på den Baltiska utställningen i Malmö 1914.

Googlade och fick veta att ”det är det gamla äggpackeriet, en gång Degebergas förnämsta industri, som också var bostad åt entreprenören Enoch Flygare. Huset med de stora grå trappstensgavlarna är ett av få kvarvarande minnen av 1914 års Baltiska utställning i Malmö, där det fungerade som restaurang tills utställningen slog igen på grund av första världskriget. Enoch Flygare köpte det och lät bygga upp det på nytt i Degeberga.”

Hör Bo Svensson, bygdeupptecknare och författare i Degeberga, berätta historien bakom det baltiska huset. Ljudfilen slutar lite abrupt, men det viktigaste hinner ni höra.

Husets nuvarande ägare som jag tror är Kristianstad kommun borde faktiskt pyssla om och ge kärlek till detta stycke misskötta Malmöhistoria. Om inte, tar vi tillbaka det! 😉