Baltiska utställningen – ett lotteri?

Lott

Redan 1715 beviljade den svenska regeringen ett riksomfattande, särskilt penninglotteri, men vinsten av detta gick till en grundplåt för att uppföra statyn av Gustav II Adolf på det torg i Stockholm som bär hans namn. Flera typer av lotterier för särskilda ändamål och med kontanta medel som vinster såg dagens ljus de följande århundradena. Det första egentliga penninglotteriet med regelbundet återkommande dragningar startades 1897, men fortfarande bara för särskilda ändamål, framför allt kulturella sådana. Ett sådant var Baltiska utställningens verksamhet (Först 1938 startade det Svenska Penninglotteriet AB i statlig regi).

Den 19 maj 1911 gav regeringen Baltiska utställningens styrelse tillstånd att starta ett penninglotteri till förmån för utställningen. Det administrerades från Stockholm. Lotterna såldes över hela landet under utställningstiden för 10 kronor stycket. I dagens penningvärde motsvarar detta belopp, enligt forskarna i svensk ekonomisk historia, vad man kan köpa för 496 kronor. Man ska då ha i minnet att en metallarbetares genomsnittliga daglön vid denna tid uppgick till 4 kronor – i dagens köpkraftsvärde 188 kronor.

Dragningarna skedde i 6 omgångar efter utställningens slut: den 15 december 1914, den 15 april, 15 juni och 15 september 1915 samt den 15 januari och 15 mars 1916. Till varje dragning såldes samtliga lotter samma dag försäljningen startade! Lotternas antal uppgick till inte mindre än 100 000 stycken – till varje dragning. Vinstbeloppen vid varje dragning bestämdes till 700 000 kronor! De fördelades så här: 1 vinst på 50 000 – 5 vinster på 10 000 – 10 på 5000 – 100 på 1000 – 150 på 500 – 1000 på 100 – 3300 på 50 – 5500 på 20 –

Av behållningen i varje dragning fick utställningen 260 000 kronor varav 40 000 kronor gick åt för arrangemanget av lotteriet.

Alla vinnare tog inte ut sina vinster. Om skälen därtill kan det spekuleras till ingen nytta. Det totala beloppet på de outtagna vinsterna uppgick till 64 670 kronor (varav en vinst var på 10 000 kronor!). Detta belopp tillfördes utställningens verksamhetsbudget. När alla bokföringstekniska operationer var avklarade 1916 uppgick det kontanta belopp som överlämnades från lotteriverksamheten till utställningen till inte mindre än 1 758 472 kronor och 8 öre. Det motsvarar 79,9 miljoner kronor i dagens köpkraftsvärde! Bara på lotteriet! Inte att undra på att Baltiskan gick med vinst, om än inte med astronomiska belopp…..

Som om detta penninglotteri inte var nog, fick utställningsstyrelsen i april 1913 regeringens godkännande till att under utställningstiden anordna ett tombolalotteri. I utställningsstyrelsens budget togs ett belopp på 100 000 kronor upp som en beräknad vinst av tombolalotteriet.  På fyra ställen inom utställningsområdet sattes inhägnade diskar upp med varsin tombolatrumma. Dessa fylldes dagligen med 2 000 lotter, varav 165 stycken var vinstgivande. Lotterna kostade 1 krona stycket. De vinstgivande lotterna utgjorde värdebevis och betalningsmedel för vilka man kunde köpa föremål ur de utställda alstren på utställningen. De fördelade sig så här: 1 vinstlott betecknade ett värde av 100 kronor, 4 av vinstlotterna gav 50 kronor, 10 av dem gav 20 kronor, 30 av dem gav 10 kronor, och 120 av dem gav 5 kronors inköpsvärden. Utställarna instruerades att meddela den presumtive vinnaren att i det fall det åtråvärda föremålet bara fanns på utställningen i ett exemplar kunde han/hon hämta det på vederbörande firma efter utställningens slut mot uppvisande av vinstlotten.

Varje dag förnyades lotterna i tombolatrummorna. Föreskrifterna om hur dessa skulle hanteras var osedvanligt detaljrika; till och med hur stor inhägnaden kring diskarna skulle vara (fler än tre personer fick inte befinna sig nära disken) angavs noga, liksom hur trummorna skulle vara beskaffade. Varje dag skulle en lotteribokföring upprättas vid disken med angivande av antalet dragna vinster och niter samt med uppgifter om beloppet på varje vinst – liten som stor.

Under månaderna juni och juli köptes flest tombolalotter. I början av augusti sjönk besökarantalet på utställningen drastiskt, och därmed lottköpandet – världskriget hade ju börjat. Lottförsäljningen satte fart under september för att under de sista utställningsdagarna i början av oktober nå rekordsiffror. Vinsten blev ändå inte den förväntade. När alla omkostnader och andra ekonomiska beräkningar var klara, redovisade utställningsstyrelsen en nettobehållning på bara 48 775 kronor och 33 öre – mindre än hälften av den budgeterade. Men det fanns ju att ta av….

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.