Det snöar …

Stora Nygatan Harald Boklunds hus

… på Boklunds hus, det vackra tegelröda som ligger på Stora Nygatan, intill Pandurohuset. Detta hus som stod färdigt omkring 1900 byggdes åt grosshandlaren Sigurd Hedberg. Sockelvåning i granit, sedan förbländertegel och både rundbågiga och spetsbågiga fönster i grupper på två eller tre med kolonetter mellan. Därtill mönstermurningar, blinderingar, vapensköldar och ankarslut. Och som kulmen ett fyrverkeri av rytmiskt fördelade gavlar och torn, alla olika. Det största tornet försågs med  ’skyttebalkong’ och en spira som slutade fyrtio meter över gatan.

I september 1939 signerade stadsarkitekt Carl-Axel Stoltz  en förändring av Hedbergs hus. En förändring som kan beskrivas som en halshuggning. Allt ovanför fjärde våningen (torn, frontespis och valmtak) avlägsnades och ersattes med horisontal taklinje och en låg båtruff’ på tornets plats. En av motiveringarna till mordet lär ha varit att huset bättre skulle passa in till Stoltz ritning av nybygget på hörnet Djäknegatan och Stora Nygatan.

Vem var då Harald Boklund vars verk utsattes för detta?
Harald Boklund (1868 – 1924)  föddes  in i Stockholms kulturelit 1868. Fadern var professor i måleri och Konstakademiens direktör, modern en förmögen och bildad tyska. Barnen Boklund växte upp i paradvåningen över akademien. Efter ett par år på KTH fortsatte Boklund sina studier på Bauakademie i Berlin och därefter praktiserade han några år i Berlin. År 1894 etablerade han sig i Malmö tillsammans med August Lindvall. Firman Lindvall & Boklund hade under några år mängder av uppdrag i hela södra Sverige. Samarbetet fick ett snöpligt slut med en rättsprocess. Byggandet av Apoteket Lejonet följdes av en konflikt med byggherren apotekare Tesch, en brytning mellan arkitektkompanjonerna och personlig konkurs för Harald Boklund. Bakom pärlan på Stortorget döljer sig alltså en bitter historia.

Sekelskiftet 1900 blev en brytpunkt både för  Harald Boklund och för arkitekturidealen. 1890-talets fantasifulla stilblandningar dömdes ut – och allra mest föraktades överlastade varianter från Berlin. Jugend och nationalromantik stod för dörren. Under 1910-talet realiserades få av Boklunds projekt och han ägnade istället mycket energi åt Byggnadstidningen som han började ge ut 1908. Han deltog dessutom intensivt i förberedelserna för Baltiska utställningen 1914.

Av Haralds Boklunds egna byggnader i Malmö kan nämnas Hamnförvaltningen, Vattentornet i Pildammsparken, Petribron och Mälarbron. Boklund har även ritat flera bostadshus, bland annat i Rörsjöstaden.

Tillbaka till Stora Nygatan. Det kapade huset är trots avsaknaden av torn och tinnar fortfarande mycket vackert och kikar ni upp mot fasaden får ni se mönstermurningar, dekorativa försänkningar, vapensköldar och ankarslut. Kan lova att insidan inte heller gör en besviken, men det tar vi en annan gång.

2 tankar kring ”Det snöar …

  1. Louise Hedberg

    Hej, jag skriver ner släkthistoria om familjen Hedberg. Huset på Nygatan 27 som Sigurd Hedberg lät ark Boklund rita i Malmö har likheter med vännen textilfabrikanten Brucks i Norrköping. Kuriosa är att fadern Anders Magnus Hedberg lät bygga ett ståtligt hus i Gävle på Nygatan 37. Finns det några interiörbilder från huset på Nygatan i Malmö? Ark August Stoltz som tydligen lät hugga av torn taken, fick uppdraget att rita Siguds son Ragnar Hedbergs Berittehus på Fridhem. Jag känner till Villa Marina i Limhamn. Klagshamn, Sverige-Tyskland ångbåtslinje, kongressuppdrag inför Baltiskautställningen. Scholanders kolimport…Finns det mer att berätta om Sigurd och sonen Ragnars framfart i Malmö?

    Svara
    1. Karin Lövgren Nilsson Inläggsförfattare

      Hej! Det finns bilder från Sigurd Hedbergs våning på Stora Nygatan 27B eftersom jag själv bott i våningen. Dessvärre är de bilderna inte från dåtid, men jag vet att jag har bild av takmålningen varit med från byggåret. Har sett en del information om familjen Hedberg, men låt mig fundera över var jag läst det. Skickar vad jag hittar till din mailadress. Antar att du redan sett det här, men för säkerhets skull får du länken https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/12685

      Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.