Elina Carolina /2

… som enligt församlingsboken var dotter till okänd moder – och fader om ni frågar mig – placerades omgående efter födseln som fosterdotter hos en familj boende i en nybyggd fastighet i kvarteret Lärkan på Lugnet. Det är alldeles i närheten av södra Saluhallen på Föreningsgatan som då ännu inte var uppförd. I fosterfamiljen fanns två barn varav det yngsta var två och det äldsta sex år. Det ser stabilt ut i kyrkboken och det ger hopp, men inte längre än till november 1884 för då är Elina tillbaka hos barnmorskan i kvarteret Höken. Hon var då nästan ett och ett halvt år. Självklart kan vi fundera över varför och på hur det gick till och hur Elina reagerade, men skälen och själen var inget man skrev om i församlingsboken i en tid då det primära för de flesta människor i Malmö var att få tak över huvudet och mat för dagen, men sett med dagens ögon är den hanteringen svår att ta in.

Eugenia hette barnmorskan i Höken. Hon var en fyrtioårig änka som hade två egna söner, en äkta och en oäkta. Utöver dessa två hade hon när Elina återkom tio andra barn som hon tog hand om. De benämns som fosterbarn eller barn till okända mödrar och vissa av dem skickar hon vidare till andra hem. Fyra avlider före sin ettårsdag och ytterligare ett barn kort efter det att barnet fått ett nytt hem i Ystad. Till sin hjälp i verksamheten har Eugenia pigan Karna. Det var här hos Eugenia, Karna och tio barn, levande och döende, i kvarteret Höken som Elina hamnade. Jag borde titta närmare på Eugenia lite längre fram i tiden, men jag lägger energin på Elina (fortfarande utan efternamn) istället. Efter nästan ett år hos Eugenia, på lilla julafton 1885, förflyttades Elina till Svedala och jag pustar ut ett tag innan jag följer henne vidare. 

Tidigare inlägg om Elina hittar du här: Elina Carolina.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.