Kommendanthuset

Kommendanthuset

Här var det glatt! Vi ser en vinterdag 1950 då isen i vallgraven utanför Malmöhus bar. Tittar man noga på bilden så kan man nog anta att det åkts en del skridsko här. Tror inte att något liknande blir möjligt den här vintern, men man vet ju aldrig …

I bakgrunden ser vi Kommendanthuset som ursprungligen byggdes på uppdrag av Gustav lll som ett förråd för Södra Skånska Kavalleriregementet och kallades Nya Tyghuset. Byggnaden, i klassicistisk stil, låg helt i linje med Gustavs smak och han lär personligen ha inspekterat huset. Byggnaden har två våningar, granitsockel och koppartak och fasaderna  är putsade och målade i rött. I början av 1800-talet byggdes ovanvåningen om till ett sjukhus, medan undervåningen fortsatte att användas som förråd. Efter hand blev hela huset förråd på nytt. När Malmöhus gjordes om till fängelse användes huset av fängelsets personal och delar av huset gjordes till bostäder. År 1847 blev huset bostad åt fängelsekommendanten och det var då det fick sitt nuvarande namn, När fängelset upphörde under mellankrigstiden blev Kommendanthuset och resten av slottet nödbostäder för bostadslösa. År 1965 renoverades huset till sitt gamla utseende och blev en del av Malmö Museer. Kommendanthuset blev byggnadsminne 1993.

Den 19 november 2005 invigdes Fotografins rum, ett permanent utställningsrum på andra våningen i Kommendanthuset. Här erbjöds besökaren fotoutställningar, seminarier och workshops. Arbetet med fotografi lär nu gå in i en ny fas och den 26 november 2014 fattade Kulturnämnden i Malmö beslut om att en Arena – Lärande för hållbar utveckling – ska förverkligas i Kommendanthuset under 2015.  Det innebär just nu att Fotografins rums utställningslokaler i Kommendanthuset upphör efter utställningen ”Flykt” som visas till den 6 januari 2015. Efter detta ska arbetet med att utreda formerna för ett nytt kompetenscentra för hela förvaltningens fotografiska arbete ta vid.

Foto: Gunnar Sixtensson

 

2 tankar kring ”Kommendanthuset

  1. Karin Sixtensson

    Min mamma och jag på kanalen! En nära släkting till mig bodde en period i en av lägenheterna här. Det var strax efter 2:a världskriget. Hon kom hit, med sin mamma och två bröder, som flykting från Berlin. Mamman var svenska, men hade bott hela sitt vuxna liv i Berlin. Pappan var borta i kriget och ingen visste var han fanns. Mirakulöst överlevde han och kom något år senare till Malmö.

    Svara
    1. Karin Lövgren Nilsson Inläggsförfattare

      Tack för att du vidgade mitt inlägg! Skönt att höra att alla till sist kunde återförenas!

      Svara

Lämna ett svar till Karin Sixtensson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.