Kategoriarkiv: Gamla foton, vykort eller annat som berättar …

Barnens lycka och Lucia

Ett bildminne från en Luciafest den 16 december 1923 ställer frågor. Vad var Barnens Lycka? Eftersom fotografen Nils Jönssonanställd på Malmö Yllefabrik, var fackligt aktiv så kan det här vara en Luciafest anordnad av en barnverksamhet som drevs i facklig regi och kallades Barnens Lycka. Eller så var det något helt annat … Kanske någon läsare vet? Här syns inga stjärngossar, men det är ganska tidigt på 1920-talet så hela processionen hade kanske inte trätt in i städernas luciatåg än. Det var förresten först vid den här tiden som de svenska textvarianterna till den neapolitanska Luciasången skrevs. Att Luciahögtiden bygger på legenden om Sankta Lucia från Syracusa vet vi nog alla och att namnet Lucia kommer av latinets lux som betyder ljus. Välkommen Lucia!

När Oscar ll fyllde sextio

Eftersom dagens namn är Oscar (grattis!) tar jag tillfället i akt att som utlovat visa något av det som kom som en hälsning från Cecilias tid. Det är ett minnesblad som utgavs  med anledning av Oscar lls sextioårsdag den 21 januari 1889. På födelsedagen gav kungen en soupé på Stockholms slott för hela kungliga familjen, samtliga ministrar, diplomatiska kåren, de fyra talmännen i och medlemmar av riksdagens kamrar, ärkebiskopen, högre militärer med flera, tillsammans 1 100 personer. Ett litet nätt gille! 

Kungen fick en massa telegram från furstliga personer, bland andra kejsarna av Japan, Ryssland, Österrike och Tyskland, kejsarinnan Augusta av Tyskland, kungarna av Portugal, Italien och Danmark, storhertigen av Nassau och Baden samt drottningen av Holland.

Folket hyllade kung Oscar vid en kortege som utgick från Kungliga slottet och passerade Norrbro, Nybron, Hamngatan, Regeringsgatan söderut, Fredsgatan till Drottninggatan, Kungsgatan, Vasagatan, Stora Nygatan, Slussplan, Skeppsbron och åter till slottet under ljudliga hurrarop av de enorma massorna som fyllde gatorna. Troligen fanns drottning Sophia vid hans sida och hjälpte till med vinkandet. Det finns mycket mer att berätta om Oscar ll, men det är sånt som det inte står något i minnesbladet om. Det tar vi en annan gång …

 

Gunnar och Sonja

… vid Triangeln år 1925.

Ibland är det som om att bilderna kallar på  mig och säger att nu vill vi synas på bloggen. Eller är det så att jag av okänd anledning kommer att tänka på en viss bild och tycker att den kallar på mig? Ibland vet jag inte. Oavsett vem som kallar på vem är vi nu på Södra Förstadsgatan alldeles invid Triangeln och Idoffs skor. Ser ni fotografens skugga? Pojken till vänster är Gunnar Sixtensson vars egna foton och släktfoton förgyller bildgalleriet. Bredvid honom står Sonja, en vän till honom och hans familj. Titta på brevlådorna! En För korsband och större brev och lådan längst till höger troligtvis för vanliga brev och så en frimärksautomat alldeles intill. Inte fel!  Märker att jag skriver om sånt ni själv kan se, men jag är rädd att ni ska missa detaljerna. ; ) 

Ännu ett

… kabinettsfoto taget av Otto Pettersson född i Lund år 1831. Otto hade fotoateljé i både Lund och Malmö. I Lund lär han ha varit verksam mellan åren 1865 till 1880 och därefter i Malmö fram till sin död år 1888. Jag har för mig att även Ottos fru var verksam som fotograf i Malmö, men kan i skrivande stund inte minnas var jag läst det. Det kommer helt säkert …

Jo, nu minns jag! I en diskussion på Sveriges Släktforskarförbunds hemsida Rötter framkom att fotografen Elise Pettersson (1839-1911) efter maken Ottos död år 1888 drev fotoateljén i Malmö vidare och att hon även var verksam i Hässleholm. Tyvärr finns inga fotografier som bär Elises namn, men hon kan mycket väl ha stått bakom kameran på foton märkta O Pettersson.

Vi kan väl anta att kvinnan som Otto eller Elise förevigade var skådespelerska, skridskoprinsessa! ; ) eller något ditåt, för det kan väl knappast vara fråga om en vardagsstass?

Ja, så var även Otto och Elise välkomnade bland Malmöfotograferna. 

Alldeles stilla

… sa fotograf Otto Pettersson till kvinnan på bilden som nog knappt vågade andas. Det är en intressant bild som jag tror kan dateras cirka 1875. Frisyren och kläderna talar för det och dessutom var Otto Pettersson verksam som fotograf i Lund och Malmö mellan åren 1865 och 1888. Kvinnans smycken är intressanta och stämmer väl med tiden. Eftersom hon har hål i öronen, eller är piercad om ni så vill, funderar jag över när öronclipset kom till Sverige. En googling berättar att det var först på 1930-talet och att det på 50-talet fick sällskap av skruvörhänget. Fick också veta att  Nordiska museet just nu har sitt smyckeskrin öppet. Ett skrin som visar och berättar om smycken genom tiderna. Skrinet hittar du här: Smycken.

Jag säger nä!

Jag är kvar “i hissen” eftersom det kom ett bud om att Malmös första hiss fanns/finns på Hipp och jag stegrade mig direkt.

Den 17 januari 1898 registrerades Aktiebolaget Hippodromen hos Patentverket av byggmästare Müller, grosshandlare Hjorth, konsul Hörstedt, källarmästare Törnqvist och apotekare Tesch. Tre dagar senare åkte hela gänget på studieresa i Europa. Herrarna skulle studera hippodromerna i Berlin, Leipzig och Dresden. Arkitekten Teodor Wåhlin som ritade Hippodromen var också med på resan. Ännu var inte det gamla ridhuset som låg på tomten där Hipp skulle byggas ens rivet, men hissen på Regementsgatan 10 hade då gått både upp och ner ett bra tag. Det hade förresten även hissen i Wienska palatset gjort om än inte så många gånger. 

Det står faktiskt i Hipp – Cirkusen som blev teater, som blev kyrka, som blev teater skriven av Jan Richter, Björn Vinberg, Ragnar Gustafson och Marianne Dahlbäck och Göran Månsson att  Malmös första hiss fanns där, men de höftade väl lite grann. De tyckte nog inte att det var så himla petigt med vilken hiss som först och det gör inte jag heller, men under själva jakten på fakta stöter jag oftast på något oväntat eller spännande som ger mersmak. Så maila gärna in ett nytt hissbud och jag lovar att ta hand om det.

Förresten, boken jag nämnde ovan är väldigt trevlig och rikt illustrerad från början till slut och kan hittas på bokborsen.se.

Tack vare protesten fick jag en tur till gamla (då nya) Hipp som Passepartout i Skånska Dagbladet daterad 2 november 1899 beskrev på detta sätt: … och öfver det hela hvilar en elegans och stilfullhet som står i harmoni med den prägtiga, verkligen storstadsmessiga lokalen. Vi hörde också en åskådarinna efter föreställningens slut vid utträdet ur cirkusen utbrista: ‘Kors, att vi verkligen äro kvar i Malmö!’ Ja, man kunde sannerligen under gårdagens föreställning tro sig försatt till ett af kontinentens största cirkusetablissement …