Kategoriarkiv: Gamla foton, vykort eller annat som berättar …

Som utlovat

… bjuder jag på en förhandstitt på några av kommande vykort. 

Ett kort av en högt uppsatt Malmötös kan väl ingen motstå?

Och heller inte en titt in i Maria Cronquists fotoaffär på Södergatan. 

Ångfärjan Malmö som här lagt till vid Skeppsbron kan man väl aldrig se sig mätt på?

Sist skålar vi med ett gäng Malmökvinnor från förr.

Nu är det slut på förhandstittandet, men jag meddelar när alla vykorten, härstammande från Bertil Widerbergs bildsamling, är klara.

 

Vid Grottan

… som lär vara en av de tidigaste byggnaderna i Kungsparken har ett gäng Malmöbor stått i över hundra år och de anser nu att de också bör finnas på vykort. Jag kan bara hålla med och har satt igång. De kommer inte ensamma och ni ska snart få se fler exempel. 

Fotot, taget någon kring förra sekelskiftet, kommer ur Bertil Widerbergs bildsamling.

Här är Ida

… som år 1914 var en av utställarna på Jubileumslantbruksmötet i Malmö. Bilden ovan som tillhör Eva Larsson, född Jacobsson, togs 55 år efter utställningen. Det visar sig att Ida i hela sitt liv arbetade som kokerska, bland annat på hotell Mollberg i Helsingborg. Det var på sin fritid hon sydde och vävde verken som hon sedan ställde ut och fick sitt vackra diplom/minnespris för. Ida är sedan länge borta, men berättelsen om hennes insats på lantbruksutställningen i Malmö lever kvar.  

Ögonblick


… och i steget!

På Södergatan en septemberdag runt 1930 går fyra damer som ännu är helt ovetande om att det står en gatufotograf vid gamla Wesselshuset. Fjärde damen försvinner efterhand ur bild …
Ur Torgil Larssons bildsamling. 

Det är skylten Sjögren&Komstadius som skvallrar om att damerna just passerat hörnet Söder- och Per Wiejersgatorna. Lyckligtvis köper de en stund senare bildserien så att jag  nu kan förmedla ögonblicket och som av en händelse råkar jag faktiskt ha en gammal kartong som spikar adressen. : )

 

På Jubileumslandtbruksmötet 1914

… fanns också Ida Jacobsson från Hemmestorp och hon var där som utställare ”af äldre hemslöjd”. Kanske fanns Idas alster i den Historiska utställningen eller i någon av ryggåsstugorna. Vore roligt att se vad hon ställde ut, men som jag tidigare sagt finns inte så mycket bilder från lantbruksmötet 1914. Jag har däremot gott hopp om att få reda på lite mer om Ida och kanske kan jag till och med visa en bild av henne. Vi får se …

Oavsett vilket så får vi väl så här i efterskott gratulera Ida till detta vackra pris, ett diplom, undertecknat på bestyrelsens vägnar av G Sonnerhjelm och C Leuvenius. 

Om året vore 1914

… och jag ville se Trädgårdsfilmen på Calciums biograf vart skulle jag då gå? Vänster eller höger? För jag ”böra” ju se den! Med tanke på att jag aldrig hört talas om denna biograf i samband med Baltiska utställningen så väljer jag höger.

Egentligen vet jag alldeles för lite om Lantbruksmötet/Jubileumslandtbruksmötet som hölls alldeles intill Baltiskan och som öppnades den 15 juni  under högtidliga former i närvaro av kronprins Gustaf Adolf och kronprinsessan Margareta – som därmed återvänt till Malmö efter att ha invigt Baltiska utställningen en månad tidigare. Ett skäl till att Lantbruksmötet har kommit så i skymundan är säkerligen att Baltiskan tog ett stort utrymme, men även på att det är brist på bilder därifrån. Jag har letat och letat efter biografen som visade Trädgårdsfilmen på diverse kartor och bilder och till slut hittade jag Calciumpaviljongen med biograf och i övrigt bra information om mötet med hjälp av Martin Anderssons Försvunna Malmö: Bilder från Lantbruksmötet och Det glömda mötet bakom Baltiskan. 

Väl framme och bänkad undrar jag nu var sjutton filmen tagit vägen …

År 1944 stod det klart

… vårt älskade musikhus, Malmö Stadsteater, idag Malmö Opera och Musikteater. I jämförelse med den gamla stadsteatern på Gustav Adolfs torg var den stor, imponerande och tekniskt hypermodern. Ingmar Bergman som hade sin sejour på Malmö stadsteater på femtiotalet lär en gång ha sagt att dess vridscen var så stor att den nådde halvvägs till Ystad. Det var också han som kallade Stadsteaterns stora scen för Stora Bu och Intimans scen för Lilla Pip.

Det var inte bara Malmöbor som var närvarande vid invigningen den 23 september 1944 då man gav Shakespeares En midsommarnattsdröm i regi av Sandro Malmqvist. Självaste kronprins Gustaf Adolf med kronprinsessan Louise var där och med sig hade de prinsarna Wilhelm och Eugen. Hjalmar Gullberg framförde sin berömda prolog framför galapubliken vars inledande strof lyder: 

Jag är det första ordet som förklingar,
ett rop som hastigt dör i detta rum.
Jag kommer ej ur skyn på änglavingar
– jag stiger ur din ande som låg stum.
På gatan där du lekte är jag hemma;
det var med dig jag sörjde och var glad.
Jag är blott ekot av din egen stämma:
jag är prologen, född i denna stad.

På teatern har rader av skådespelande kändisar och dito regissörer synts och hörts och inom teaterhuset samlades från början alla de sceniska konsterna: dramatiken, operan, baletten och operetten. Innan Malmö symfoniorkester fick egen lokal, Konserthuset på hörnet Föreningsgatan och Amiralsgatan, hade de sin hemvist på stadsteatern.  I avsaknad av konsertlokal fungerade även Storan som gästspelsscen för jazzens stora och det är här mina minnen av börjar. Väldigt ung fick jag möjlighet att gå med på en konsert med Duke Ellington. Vid den tiden hade jag just börjat lyssna på diverse popmusik och hade inga speciella förväntningar, men var efter konserten helt tagen. Med tiden har det blivit många besök  och numera räcker det nästan att jag går in i foajén på Malmö Opera för att jag ska tjusas av husets atmosfär och känna förväntningar … Vi firar en vital 75-åring!

Malmö Operas föreställningskalender

Bilden ovan, en diktad omskrivning med mångeliga närvarande vilka uppvaktade Thalia före premiären 1944, som tecknades av Ludvig Jonsson på tidningen Arbetet hänger på Teatermuseet i Malmö.