månadsarkiv: januari 2018

Gerda

… tänkte åka hem en helg i augusti 1903 och ville så gärna gå till parken med Anna och jag tror att hon menade Folkets Park. Hon arbetade nog en bit utanför stan och med tanke på hennes val av kort tror jag att hon var så där lagom förtjust i sin tillvaro och drömde sig bort, i detta fall ända till Malmö Folkets Park …

Gerda hade inte tid med någon inledning utan gick rakt på sak:
vi kan ju gå på lördag kväll i parken om du har lust för det
så träffas vi utanför
kommer jag till på söndag
skrif då om du kan komma eller ej

Många kära helsningar till eder alla där hemma mest är du hälsad
af din trogna Gerda

Hoppas att Gerda fick ett positivt svar från Anna och att de hade en helkväll i parken.

Magda Molin & Alice Stridh

Teatermuseet i Malmö visar upp en ny utställning som visar originalfoton av två fotografer, Magda Molin & Alice Stridh, som båda var verksamma som teaterfotografer på Malmö Stadsteater (nuvarande Malmö Opera), Magda under 40-talet och Alice under 50-och 60-talen.

Magda Molin utbildade sig till fotograf i Borås och Stockholm. Hon öppnade sin första fotoateljé i Malmö 1938 men när andra världskriget drog med sig allmän otrygghet tackade hon ja till erbjudandet att bli chef för Polyfoto. Magda undervisade personalen i teknik och belysning och höll kurser för Polyfoto-fotografer från hela landet. 1945 blev hon Malmö Stadsteaters fotograf och hade en ateljé ovanför stora scenen. Efter fyra år, mer än 600 bilder från över 40 uppsättningar, slutade hon på grund av dålig hälsa. Teaterfototekniken präglas av Magdas uttrycksfulla foton av hög teknisk kvalitet.

Alice Stridh arbetade som påkläderska på Malmö Stadsteater men hade i källaren en liten skrubb där hon mer eller mindre i hemlighet framkallade foton hon tagit av skådespelare och dansare. Teaterns konstnärlige ledare Ingmar Bergman fick syn på ett av hennes skådespelarporträtt och gjorde henne till teaterns officiella fotograf. I början av 60-talet startade hon en ny karriär som frilansfotograf med egen ateljé i Malmö. Många modereportage, hemma-hos reportage och äventyrliga resereportage blev det.

Utställningen startar den 20 januari och pågår till och med den 8 april 2018.

Samtidigt visas i museets galleria De gyllene åren på Kronprinsen, klassiska affischer från varité- och showtiden på Kronprinsen i början av 70-talet.

Teatermuseet som ligger på Kalendegatan 5C har öppet torsdag till och med söndag mellan 13.00 och 16.00.

Mer om Malmös teatermuseum hittar du här: Teatermuseet – Scen- och manegekonst.

Allt ljus på Mörck

… i senaste avsnittet av Stjärnorna på slottet och här kommer mera ljus:
 

Marianne Mörck kom till Malmö 1977 och har arbetat i många olika sammanhang, men mestadels på Malmö Stadsteater/Malmö Opera. Hon har medverkat i 40 uppsättningar och ofta haft huvudroller. Allt från dramatiska talpjäser och komedier till stora musikaler och operor. Hon har bland annat gjort titelroller i Carmen, My fair lady, Cabaret och Sound of Music, men även haft roller i Les Miserables och Rigoletto. Rollen som Fina-Kajsa i Kristina från Duvemåla icke att förglömma. Vidare gjorde hon en bejublad insats i Moliéres komedi Lärda fruntimmer. I Arlövsrevyn och på Fredriksdalsteatern har Marianne också bjudit på sin spelglädje.  På Malmö Opera gjorde hon senast rollen som mormodern i Billy Elliot och i Kinky Boots gestaltade hon Trish. 

Marianne debuterade som regissör i Malmö Stadsteaters uppsättning av Shirley Valentine och senare till exempel Fordringsägare och Fröken Julie. Därefter tog hon steget fullt ut och regisserade stora uppsättningar av Turandot, Aida, Eugen Onegin och Don Giovanni. Hon har även regisserat uppsättningar på Drottningsholmsteatern, GöteborgsOperan, NorrlandsOperan, Stockholms Stadsteater, Savonlinna Operafestival samt i Estland och Sydkorea. 

Självklart är Marianne flerfaldigt prisbelönad med bland annat Thaliapriset, Guldmasken, Malmö Stads Kulturpris, Årets skåning, Sydvenskans Kulturpris och Litteris et Artibus. 

Ja, jag vet, Ystad har också fått vara med på hörn … ; )

Nyligen såg jag en utställning om Marianne Mörck sammanställd av Teatermuseet som byggde på texter, trycksaker och bilder från Malmö Stadsteater och Malmö Opera som välvilligt även lånade ut kostymer till utställningen. Det är från Teatermuseet jag hämtat de flesta uppgifterna om Mariannes karriär i Malmö. Dessvärre varade utställningen bara till den 10 december, men jag kan visa ett smakprov från utställningen i form av  Mariannes/Eliza Dolittles kreationer i My fair lady på Malmö Stadsteater 1987. Jag minns att det var med professor Higgins/Lars Humble hon då ville dansa hela natten … 

För övrigt är det ett härligt stjärngäng i årets upplaga av tv-serien Stjärnorna på slottet, de lyser så starkt i en sympatisk lågmäldhet och jag ser fram emot kommande program.

Det går trögt

… i sökandet efter Ida Malmström och hennes caférörelse, men det står ändå inte helt still:

Det verkar som om Ida hade problem med skorsten ett. Det kan väl knappast ha ha rört sig om en skorsten på taket? Nej, jag tippar att det rör sig om en av lokalens öppna spisar. Det är för tiden mycket pengar och inte skulle väl Ida betala det själv? Jag hoppas att dåvarande fastighetsägare Sigurd Hedberg attesterade så att alla jernband, vinkeljärn och hakar blev tilltäppta med omgående. Jag funderar över vem Ida egentligen vänder sig till och skulle vilja se baksidan av kortet. 

Jag kom kanske inte så mycket längre i mina efterforskningar kring Ida och hennes verksamhet, men kortet är ju ändå ett livstecken. ; )

Tidigare inlägg om Ida hittar du här och här!

Vykortet ovan kommer från Stadsarkivets bildsamling.

Så här såg det ut

… det första numret av Kvällsposten som kom ut för exakt sjuttio år sedan. Tidningen som kom ut på en söndag förblev en söndagstidning fram till 1950 då den blev en daglig tidning. Exemplaret ovan har tillhört Gunnar Sixtenssonen man som i allra högsta grad var involverad i Kvp och dess annonsavdelning. Ja, samme Gunnar vars bilder pryder Den Bildens galleri! Han lär också ha varit med om att starta 4-januariklubben, en klubb vars medlemmar var födda på samma dag som tidningen. Klubben träffades första gången 1958 och sedan 1963 och den var även inbjuden till tidningens fyrtioårsjubileum på Konserthuset.

Önskar Kvällsposten lycka till med dagen och framtiden och sätter mig nu och läser om Mora-Nisse och skiduttagningen …

 

Erinran!

Så här i början av året är det lämpligt att ta tag i lösa trådar och jag tänker då på obesvarade funderingar i kategorin Vet du var, vad, vem, när eller varför? Det känns naturligt att börja med inlägget Till Erinran.

 

Mycket sökande har inte gett resultat och jag ställde därför frågan till gatukontoret Malmö stad. Jag tror inte att jag hamnade i Malmö stads kundtjänst, det kändes som om jag var långt norrut!? I vilket fall som helst gjordes det ett ärendenummer av min fråga: Till erinran om vad? Fick nyligen svaret: Till erinran betyder Till minne av/ in memorian. Det tackar jag för, men vad en erinran betyder vet jag! Ringde igen och talade om vad jag redan visste och att man missuppfattat min fråga. Vet inte var i Sverige jag hamnade denna gång … Tänkte mig att jag istället kunde få ett namn på den som skrivit svaret, men så enkelt fick det inte vara. Nej, min reaktion skulle gå tillbaka på samma ärendenummer med korrigering av frågan och ansökan om namn på den som har hand omet. Irriterat bad jag en god vän om sökhjälp och det gav slutligen en träff på nätet. Det visar sig att Till Erinran är ett flyktingmonument! En tävlan om ett flyktingmonument har nu avgjorts av Malmö stads konstnämnd. Man beslöt sig för skulptören Axel Wallenbergs ‘Erinran’ under mottot ‘Skånes kvinna välkomnar till Sverige’. Verket erinrar alltså om Skånekvinnans öppna famn vid flyktingmottagandet efter andra världskriget och det måste väl få plats i Malmö stads historia. 

Det är inte min avsikt att göra ett stort nummer av detta ärende, men självklart tycker jag att det är en trist respons på nyfikenhet. Jag vet ju att det finns engagerade och kunniga människor på gatukontoret och inväntar, trots att jag nu vet, därför intresserat ett svar på min erinran i ärendenummer 676223.

God fortsättning

… på det nya året!
Allt verkar sig likt tycker jag, men Malmö är ännu inte riktigt vaket. Själv känner jag att det är dags för ställtid. Att avsluta och börja om/fortsätta med det gamla i det nya året. 

Nyss, i förrgår, skrev jag om sist ut på Malmö allmänna sjukhus för hundra år sedan så det kan väl vara lämpligt att börja med vem som kom först ut året efter.

Först ut år 1918 på Malmö Allmänna sjukhus var också en flicka, Margit Ester Cecilia, dotter till Milda och Ernst  i kvarteret Rapphönan, kvarteret där i dag Stadshuset huserar. Hon levde större delen av sitt liv i Småland och jag misstänker att det var kärleken som förde henne dit. Liksom Margit Linnéa Frideborg, sist ut 1917, fick hon ett långt liv och självklart skulle det vara intressant att veta mer om båda dessa kvinnors liv och leverne. Det skulle inte alls förvåna mig om någon som vet mer om dem kommer att snubbla över de här inläggen i framtiden och delge oss något.

Under 1918, det år då första världskriget äntligen gick mot sitt slut, skulle det komma att födas färre barn än året tidigare på MAS, sammanlagt 1070, men hur många som föddes i hemmen under de två åren vet jag inget.

Vem som blev först ut i Malmö 2018 har nättidningen ännu inte berättat om, men hen har kanske inte så bråttom … ; )

Bilden som visar barnbördsavdelningens dagrum kommer från Medicinhistoriska Sällskapet i Lund.