månadsarkiv: juli 2015

Hamnfestivalen på Limhamn

2567F

… startar idag den 30 juli och varar till och med den 2 augusti.  Malmö Museer finns på plats i Fiskehamnen med sina gamla sillabåtar Gunhild och Kalle. Du kan prova på repslagning och vattenexperiment och lyssna till föreläsning om Limhamn i ett historiskt perspektiv och Öresunds marina värld. Dessutom blir det turer med Naturbåten.

Föreläsningsprogram på Limhamns Konsthall:
Torsdag 30 juli kl. 13.00 Limhamn i ett historiskt perspektiv – Stadsantikvarie Anders Reisnert
Fredag   31 juli kl. 13.00 Limhamn i ett historiskt perspektiv – Stadsantikvarie Anders Reisnert
Lördag     1 augusti kl. 14.00 Öresunds marina värld – Michael Palmgren från SEA-U
Söndag    2 augusti kl. 14.00 Öresunds marina värld – Michael Palmgren från SEA-U

“Forna” tiders havslaxar som hörde Limhamns Hamnfest till lär vi nog inte få se och kanske är det lugnast så, men dagens hamnfest bjuder på så mycket annat och om hela detta program kan du läsa här: Hamnfestivalen på Limhamn.

Foto: Thomas Lövkvist 1970-tal

Vad tänker han

3060S-R 

… mannen från televerket när han “klipper kablarna”. Kanske som jag, att här faller delar av mången Malmöbos historia till marken. Här kan man ännu skönja det som en gång måste ha varit nytapetserade väggar och mot dem stod väl någons soffa och någon annan satte kanske sin allra första TV-apparat där.  Jag är inte helt säker på när dessa hus byggdes, men troligtvis ganska tidigt på 1900-talet och lägenheterna var med dagens mått små, men rymde många ändå. Jag kan föreställa mig en mattebom på gården, höra ungars stoj och spårvägslarmet från Östra Förstadsgatan.

Tänk om någon kom med sitt album och sa: Se här! I det huset bodde jag på fyrtio- och femtiotalen och här sitter vi julafton 1953. På den här bilden visar mor de blommiga kaffekopparna som hon fick i julklapp av mig, Den julklappen köpte jag hos Dagmar Svenssons på Föreningsgatan för min allra första lön. De kopparna har jag själv nu …

Rivning av husen mellan Hermansgatan och Drottninggatan i maj 1973. Foto Rickard Bengtsson

En kort paus

Horn
Hotell Horns matsal i slutet av 1890-talet. Okänd fotograf

I sommartid och på lagom avstånd från Malmö är det klokt att ta en paus och sysselsätta sig med helt andra ting än de vanliga. Att titta åt ett annat håll ger energi och nya infallsvinklar och jag plockade därför ned en dammig Bock i örtagård från min sommarhylla. Piraten är ju aldrig fel och i synnerhet som jag nästan befinner mig i Piratens “händelsecentrum”, Färs- och Albo härad. Insåg snabbt att det var många år sedan jag läste Bock i örtagård för var tror ni jag hamnade? Rätt! I Malmö och dessutom framför det allmänna smörgåsbordet på Hotell Horn.

Först hördes buller i förstugan, skrap av fötter, käppar som stöttes i stengolv, ljud av grova röster. Hovmästaren skyndade till, slog upp dörren och tog ställning som en fallrepspost vid krönet av halvtrappan, som ledde från förstuga till matsal. Där hälsade han kunderna välkomna. Icke med stereotypa bugningar utan med ett minspel så skickligt, så snabbt växlande att var och en fick sin individuella tribut: raljant insinuation, familjär förtrolighet, beskyddande vänlighet, förbindlighet, vördnad. Till svar fick han förtroligt leende, fryntlig nick, tacksam blick, butter nick eller kall nonchalans.

Det sällskap som äntrade trappan och tog matsalen i besittning, var förbluffande homogent sammansatt. Det kunde ha varit De Fetas Klubb, De Solbrändas Förening (sektion Sol på flaskor) eller Cyanotiska Sällskapet, Mäktiga bukar, valkiga nackar, ansiktsfärger där blått och rött i alla tänkbara variationer dominerade.

Entrén gick ingalunda i förlägenhetens tecken; dessa gentlemän rörde sig hemvant som i egen stuga; ingen vred sina händer, ingen slätade håret, ingen kontrollerade sina julpknappar. Målmedvetet slöto de upp kring smörgåsbordet, som var prisgivet till skövling. Golvplankorna gungade under deras tunga steg, ålen darrade i sin gelé, aladåberna skälvde, rödbetstärningarna lossnade och gledo utför sidan på sillsallatens stympade kon. Hovmästaren gjorde tecknet som betydde småvarmt och flickorna skyndade ut genom svängdörren för att snabbt återvända med ångande fat och kastruller, pytt i panna, fläskkorv, impotatis, skinkomelett, sillgratin.

Den kryddstarka doften från varmrätterna utlöste ett otal häst- och koflugor ur gästernas kläder, skägg och mustascher. I ett surrande moln stego flugorna mot takkronans bländade ljus och kastade sig sedan över smörgåsbordet, där mången funno en bråd död mellan smörkniv och bröd. Det var medlemmarna ur kreatursbörsen, slaktare och hästhandlare från Malmö, uppköpare från skånska landsbygden, som omgåvo bordet. Varje måndagskväll kommo de till Hotell Horn från Hushållningssällskapets stallar. På tisdagen hölls veckomarknaden.

Det var den Malmöpausen och nu sitter jag här, kanske inte direkt hungrig men inte utan en viss hemlängtan … : )

Framkörd

taxi-2

… när ni stiger av tåget på Malmö Centralstation för vidare transport till Malmö Ångfärjestation. Bussen är “SJ:s första försök med busstrafik mellan Tanum – Grebbestad nedlagt 1915” och bussen rullar nu vidare i Malmö 1916. Bussen är av fabrikatet: Büssing vars 32 hästkrafter transporterar 12 passagerare. Att gummiringarna är massiva kan kanske också vara av intresse liksom att den här trafiken kommer att läggas ner 1919, så det gäller att stå på …

 Trevlig resa!
; )

Foto: Järnvägens bildarkiv

Ljusskyggt

1196S Pildammsparken
Pildammsparken omkring 1930

Parker har väl i alla tider inte bara haft betydelse för aktiviteter som stämt med de syften som arkitekter och stadsplanerare haft. Ofta har parker och liknande områden förknippats med ljusskygga aktiviteter och vissa av Malmös parker var därför från början inhägnade och till och med bevakade. Efter mörkrets inbrott sågs parken som ett ställe farligt att vistas i för här rörde sig individer som av en eller annan anledning ville undslippa samhällets kontroll. Nu förstår ni vart jag vill komma … Senast kända ljusskygga “individ” är väl, dag såväl som natt, för en vuxen tämligen harmlös, men frågar du mig så är den riktigt pyton!

Det var på Royal

doktor zjivago

 … jag såg den – Doktor Zjivago – och året var 1965! Första världskriget, ryska revolutionen och ryska inbördeskriget hängde jag nog inte riktigt med på då, men Jurij Zjivagos (Omar Sharif) och Lara Antipovas (Julie Christie) kärlekshistoria den förstod jag.  Jurij dog i slutet av filmen, men återuppstod i Funny girl med Barbra Streisand …Idag dog på doktor Zjivago på riktigt, men det är i alla fall en tröst att Royalbiografen finns kvar.

Royalbiografen på Södra Tullgatan invigdes den 15 mars 1961 och var då Sveriges mest avancerade biograf med största filmduken som kunde visa alla system av film från normalbildsformat till Cinemascope, 70 mm Todd-AO, Cinerama och Cinemiracle. Förstår knappt vad allt detta betyder, men jag minns vilken upplevelse det var och det räcker länge. Royal var ett stort och dyrt projekt som Göta Film efter 20 års planer förverkligade på Södra Tullgatan. Salongen var verkligen publikvänlig. Bänkraderna stod trappstegsvis med brant sluttning och sikten var perfekt från alla platser. Om jag förstått det rätt är salongen numera uppdelad på flera mindre salonger,  men entrén är i alla fall oförändrad sedan invigningen. Vill du veta mer om Malmös biografer kan jag rekommendera Uffe Stauslunds bok “Bio i Malmö“.

Nej, vi kan ju inte avsluta så här … vi lutar oss tillbaka och låter året bli 1965 igen. Var la du choklat? Schhh!