månadsarkiv: mars 2016

Ur albumet – Tidlöst tema

ksix

En 68 år gammal vårbild från Pildammsparken med ett tema som är lika aktuellt nu som då. Mamma med barn och ankor (änder om ni så vill) som hoppas på en brödbit eller två. Här har ankorna ännu inte kommit riktigt nära, men de lurar i vassen och lär snart komma simmande i full fart. Brödet syns inte heller till. Fotografen tyckte nog att det störde kompositionen, så det kom säkert fram efter det att bilden var tagen.

Mycket har förändras i vår värld på dessa år, men små barns fascination för att mata ankorna i dammen består, det behöver man bara ta en promenad i parken en söndag för att konstatera.

Vid albumet: Karin Sixtensson inläggsförfattare
Foto: Gunnar Sixtensson

Förra inlägget

3250F-R-2

…  blev i grevens tid för här kommer Stadsbudsföreningen No 1 och hämtar annonskontoret, då beläget ovanför möbelaffären på Själbodgatan, för transport till det splitternya Sydsvenskanhuset på Segevång (Stockholmsvägen).

Nästa inlägg kommer att ”hämta upp” Sydsvenskan på Östergatan för leverans till samma adress …

Foto: Gunnar Sixtensson daterat 1964

Malmö Konstguide

Offentlig konst i staden har nu kommit så vi kan ha konstrunda året om!

ida

 Den första konstguiden som publicerades för femton år sedan innehöll 274 verk som redovisades i bild med några kortfattade undertexter. Fem år senare kom nästa guide som beskrev 280 verk. Dessa guider är slutsålda sedan länge, men nu har den tredje kommit och den innehåller 359 verk, vilket innebär 90 nya verk sedan 2006. Intresset för och önskan om att få veta mer om stadens utsmyckningar är stort och nya konstguiden med sitt fina upplägg är ett bra redskap vid kunskapstörst.

Om ni inte har haft barn med på konstjakt tidigare så kan jag varmt rekommendera det. Barn är mer intresserade av konstverken än man skulle kunna tro. En jakt på ett begränsat område och ungarna går igång med tyckande och tänkande kring verket och sedan är de jättenyfikna på vad konstnären tycker att det ”liknar”. Det ökar barnens medvetenhet och intresse samtidigt som man har kul tillsammans. Testa!

Mer om Malmö Konstguide kan du läsa i bokgalleriet där guiden kan beställas från och med idag och levereras omgående om så önskas.

Författare till Konstguiden är Gunnar Ericson och Jacob Faxe och huvudmän för projektet är ABF Malmö, Malmö Förskönings- och Planteringsförening, Malmö stad och Kira förlag.

Konstrunda i Malmö 2016

ml ö
Långfredag, påskafton och påskdagen anordnar Malmö stads gatukontor en runda bland stadens offentliga konstverk kring Malmö Live. Kunniga guider möter upp på Dag Hammarskjölds torg utanför Malmö Live och tar oss med på en tur som gissningsvis går över en spelande bro, frihet i takt och rytm, ett hav av minnen och andra intressanta verk. Tiden, klockan 12.00 och 14.00, är perfekt och kommer inte att kollidera med påskbordets läckerheter. Som om inte allt detta vore nog är guidningen helt gratis. : )

Jag har gått här förr …

Nygift och kommen från landet (Limhamn) : ) blev Andréegatan i Rörsjöstaden första egna adressen. Boendet var inte stort och utsikt inåt gården, men vad gjorde det? Precis som idag var det då väldigt ont om lägenhter i de större städerna. Jag hade som ung en ambition att komma så nära Gustav Adolfs torg som möjligt och då kan man inte säga att detta var en tokig början. Lyckades i det närmaste, men det var längre fram i tiden.

Andreegatan för bloggen

 Sedan några år är jag tillbaka i Rörsjöstaden och mina 70-talskvarter och det förvånar mig hur lite av bebyggelsen jag registrerade då, men nu funderar jag jämt över när, var och hur. Ändå har jag nog omedvetet lagt märke till bebyggelsen eftersom jag, som då bodde på nubildens vänstra sida, nu har ett så starkt minne av husen på högra sidan. Jag hade väl mycket annat för mig då ; ) och husen puttades väl in i en någon fil för framtida bruk. Idag kan jag ju se skillnad på vänster och höger och ser att husen till vänster vittnar om tiden före första världskriget och de till höger därefter. Byggboomen i Rörsjöstaden, såväl som på andra ställen, avstannade klart under denna tid och tog fart igen på 1920-talet, men då med nya och stramare arkitekturideal som stod i kontrast till de äldre jugendhusen med sina rikt ornamenterade fasader. Just här, på Andréegatan är detta väldigt tydligt. Bilden nedan visar Andréegatan omkring 1910 och vi ser en bit av tomten, i kvarteret Thora, som fick ligga obebyggd fram till slutet av 1920-talet.

2340S-R Andreegatan för bloggen

 När jag nu ändå är personlig kan jag ju också passa på att erkänna att jag inte har något minne alls av Dahlgrenska stiftelsen, det vackra huset till höger i bilden ovan, som låg på hörnet Kungsgatan och Exercisgatan. Stiftelsen revs 1978 så det går inte att prata bort och nu när jag äntligen ser den, så är den borta, men staketet finns kvar …

En känsla av fest,

jj 2

… barndom och ska de va, ska de va Johannas uppfyller mig alltid i hörnet av Föreningsgatan och Ehrensvärdsgatan. Igår gick jag in i butiken och kom ut med en liten spettkaka i kassen. Min mamma som älskade spettkaka och alltid berättade om Johanna ler nog i sin himmel …

Johanna

Johanna Jeppsson startade sitt första bageri 1928 (okänt var) efter att dessförinnan ha bakat spettkaka tillsammans med sin mor och farmor i Häckeberga. På bilden ovan, daterad 1917, ses hon baka tillsammans med sin farmor Ida Håkansson. År 1937 öppnade Johanna ett spettkaksbageri på Spångatan i Malmö och där arbetade hon fram till sin död 1952. Sonen Helmer tog sedan över bageriet och flyttade 1970 verksamheten till Föreningsgatan 85. Där ligger den än i dag och säger: spettkakebutiken för Malmö – i tiden … Där lånade jag lite av kungens valspråk, men det var den känslan jag fick i butiken. : )

spettkakor
Förr bakades spettkakan över öppen eld, men idag bakas den med elektrisk uppvärmning och formarna snurras runt maskinellt. Smeten spritsas på i lager efter lager på de koniska formarna och när kakorna är färdiggräddade och torra, spritsar man på den vita glasyren. Ett hantverk som kan ta timmar beroende på spettkakans storlek. Spettkakan kommer ursprungligen från Tyskland/Österrike och uppfanns inte, som man skulle kunna tro, av skåningarna. Den nämns första gången i Sverige 1644 och under 1800-talet skulle det finnas en spettkaka vid varje festligt tillfälle. Av någon anledning stannade denna kaka just i Skåne där den har bevarats och utvecklats och den läckraste och sprödaste spiddekagan kommer självklart från Johanna Jeppssons i Malmö. ; )