… och 60-talet för den här gången, men inte utan att ta en snabb titt på gården som en gång gav namn åt området.

Sofielundsgårdens västra gavel, nu Matteuskyrkan.

Sofielundsgården som uppfördes runt 1790 av landshövding Tage Thott köptes 1792 (årtalet varierar lite beronde på var man läser) av handelsman Hans Bauert och hans hustru Sofia af Trolle som namngav gården. Om gårdens huvudbyggnad kan man läsa följande i brandförsäkringsvillkoren från tiden: En twå vånings byggnad, uppförd år 1795 af Ekekorsverk, i yttrewäggarna, utom gaflarne, inmurade med brändt Tegel, inre wäggar af furutimmer med brändt tegel emellan timmret. 
’Allmänna brandförsäkringsverket för byggnader å landet.’

Bauert avled 1802, men änkan behöll gården tills hon 1805 slutade sina dagar. År 1815 gick gården över i handelsmannen Per Jacobssons ägo som i sin tur avyttrade den 1823. Sedan bytte gården ägare ett flertal gånger och snart började avstyckning av byggnadstomter och efter hand växte det upp ett samhälle, Sofielund, som år 1896 blev municipalsamhälle. År 1911 inkorporerades Sofielund och hela Västra Skrävlinge med Malmö.

Sofielundsgården, södra fasaden, hörnan Lantmannagatan och Ystadsgatan.

Sofielundsgårdens huvudbyggnad revs 1953, långt efter det att lantbruket lagts ner. Malmö Museum tillvaratog då en del inredningsdetaljer därifrån och brandförsäkringsmärket nedan är en av dessa detaljer. Lyckligtvis behövdes aldrig brandförsäkringen utnyttjas för den här gården. 

Detta om Sofielund för den här gången. Nu har jag lärt ytterligare lite nytt om gammalt. 

Samtliga bilder från Malmö Museers bildarkiv

… att berätta att kaffet till slut kom fram vid mitt besök på Sofielund för några inlägg sedan. Frun i huset uppenbarade sig med både kaffebricka och transistor och från den senare lät bland annat som följer, för det var ju sommaren 1968 … Jag sa ju att det skulle bli svårt att lämna den här trädgården. ; )