Syns man inte så finns man inte, resonerade nog Cecilia och såg till att synas lite här och där, bland annat på Slottsgatan. Vad rätt hon tänkte! Troligtvis är bilden tagen omkring förra sekelskiftet och som vi ser på väggen fanns verksamheten fortfarande på Kungsgatan 3, men Cecilia hade planer. Dagligen sneglade hon från sin bostad på det nybyggda huset på Amiralsgatan 6, och tog till slut kontakt med ägaren, byggmästare Frans Andersson som själv bodde i huset.

Frans hade inget emot familjen Ahlström och år 1907 flyttade de dit. Ungefär samtidigt flyttade Cecilia även butiken som nu var en välsorterad garn, trikå- och manufakturaffär från Kungsgatan 3 till Amiralsgatan 17. Hon hade även börjat importera stickmaskiner och behövde en större lokal. Från den nya bostaden hade hon utsikt/uppsikt över butiken.

Samtidigt bytte butiken namn till Malmö Trikåmagasin – Cecilia Ahlström och enligt handelsregistret startade hon cirka 1910 även upp Rörsjöstadens nya garnhandel på Södra Förstadsgatan 25 (Kasino). Det fanns en anställd stickerska och handelsbiträden i butikerna var bland andra döttrarna Anna och Ester. Fortfarande tog Cecilia emot elever i maskinstickning. Jag kan tänka mig att det där med maskinstickning ökade garnförsäljningen.

Det gick sannerligen undan, men Cecilia var inte ”bara” företagare. Som jag förstår det nu var hon också på något sätt engagerad i Frälsningsarmén samtidigt som hon hade ett politiskt intresse och gjorde sin röst hörd i pressen.

Tillbaka till församlingsboken …

Fortsättning följer.

Tidigare inlägg om Cecilia hittar du här: Cecilia Ahlström.

Vi är kvar på Kungsgatan 3 och året är fortfarande 1892. Det visade sig med hjälp av gamla adresskalendrar vara det år då Cecilia registrerade sin garnhandel och tricotstickning på adressen. Som ni ser fick hon upp en rejäl skylt ovanför markiserna. Ingen skulle missa henne! Hon pinnade på och i adresskalendern två år senare visar sig verksamheten ha vuxit:

Jag undrar hur  hon fick vardagslivet att fungera. Hon var som sagt fembarnsmor, fostersonen Anton inräknad, och jag kan inte se att hon hade något biträde i butiken förrän dottern Anna Sofia långt senare trädde in som anställd. Jag återgår till församlingsböckerna för att se om det tillkommit någon eller något nytt.

Jag funderar över hur det kan vara att en gift kvinna kunde teckna firma eftersom hon var ställd under sin mans målsmanskap. Det var först 1921 som kvinnan blev fullmyndig, samma år som hon fick rösta i riksdagsvalet för allra första gången. Om vi tittar i handelsregistret nedan ser det ju ut som om Cecilia och andra kvinnor själv tecknade firma, men jag undrar hur själva registreringshandlingen ser ut och om Jöns Ahlström fick skriva under. Kan den handlingen finnas? Får undersökas!

Fortsättning följer.

Tidigare inlägg om Cecilia hittar du här: Cecilia Ahlström.