Kategoriarkiv: Cecilia Ahlström

Cecilia Ahlström /5


Okänd plats i Svalöv Fotograf Otto Ohm

Så kom Cecilia till Svalöv och blev sysselsatt från morgon till kväll. Mjölka, baka, reda till mat, diska, lappa, laga och vara behjälplig vid slakt och höskörd var säkert bara en del av det som var hennes arbetsuppgifter det år hon tjänade som piga på ett jordbruk i Svalöv. På hösten året därpå, 1874,  gav hon sig av till Lund. Jag funderar över hur folk på landsorten fick nys om nya arbetstillfällen, men det gick säkerligen ryktesvägen. Att garvare Lundbom i Lund behövde en piga kan Cecilia ha läst i en dagstidning för det var vanligare att stadsbor annonserade efter tjänstefolk. Garvare Lundbom och hans familj bodde i centrala Lund vid Krafts rote, ungefär vid det gamla magasinet som ligger på Norra Vallgatan 4. Det framgår inte om Cecilia också hjälpte till i garveriet, men det är inte otänkbart. Cecilia stannade hos Lundboms ett år och flyttade hösten 1875 till Mellanmöllan i Håstad som fungerade som kvarn och läderfabrik och ägdes av bolag i Malmö. Läder och garveri hänger för mig ihop och jag kan därför tänka mig att det var så att garvare Lundbom var inblandad i möllan och kanske visade det sig i garveriet i Lund att Cecilia  var en arbetskraft Mellanmöllan kunde ha nytta av. Här stannade hon i två år.

På hösten år 1877 anlände Cecilia till Malmö. Eftersom det är något kladdigt i Håstads församlingsbok är det oklart var hon först bosatte sig i Malmö, men det kommer att klarna. Jag funderar över hur det rent praktiskt gick till när man registrerade in- eller utflyttning i församlingarna. Det fanns väl inget annat sätt än att gå till respektive församling/hus och anmäla det, men med tanke på att invandringen till Malmö vid denna tid var stor, och större skulle den bli, måste det ha varit en tålamodskrävande procedur. Att cirka 15 till 20 personer och- eller familjer inskrevs på en dag var inget ovanligt och så tillkom de som hade andra ärenden att anmäla. Så for väl prästerskapet på sina förrättningar och det var säkert inte direkt överbemannat på församlingarnas expeditioner. Jag kan väl knappast tänka mig att man endast fyllde i en blankett som lämnades in … Nej! Sånt här löser vi med ett enkelt knapptryck idag, men då var det säkerligen allt annat än enkelt. 

Nu är Cecilia 22 år och jag tror att självförtroendet är större än när hon för första gången lämnade hemmet i Tirup och for till Reslöv.  Jag funderar över om hon har kontakter i Malmö och i så fall vilka. Det kommer kanske att visa sig när jag får kläm på hennes  “ingång” till Caroli församling i Malmö.


Östergatan och Caroli gamla kyrka 1866.

Tidigare inlägg hittar du här: Cecilia Ahlström

Cecilia Ahlström /4

Kan ni föreställa er Cecilia, 16 år gammal, stiga av hästskjutsen i Reslöv? Jag förmodar att det ombesörjdes med skjuts till henne mellan Tirup och Reslöv för det var för långt att gå. Med sig hade hon det hon gick och stod i och förmodligen något ombyte och kanske några personliga saker. Hon hade gått de då obligatoriska fyra skolåren, blivit konfirmerad och ansågs nu som vuxen nog att försörja sig. Nu skulle hon tjäna som piga i ett lantbruk och för det arbetet erhålla mat, husrum och en mindre slant. Hennes arbetsdag skulle börja tidigt och inte sluta förrän sena kvällen då hon skulle dela säng med en eller flera andra pigor. Hon var säkert införstådd med en del, men långt ifrån allt om vad det innebar att tjäna som piga.

Självklart längtade hon hem när hon lagt sig på kvällen och säkert funderade hon över hur far och syskon hade det. Hon kunde inte ringa, eller sms:a, men skrev nog ett eller annat brev och berättade och förhörde sig om hur det var i hemmet. Om Anders var läs- och skrivkunnig vet jag inte, men om inte fick han säkert breven upplästa för sig av något av Annas syskon och hälsade genom dem till henne. 

Jag försöker sätta mig in i hennes situation och funderar över vad som skiljer henne från mig själv i samma ålder. Bortsett från att vi talar om två olika tider så tror jag ändå att skillnaden mellan oss inte är så stor. Hon måste ha haft samma behov, funderingar och frågor som jag hade som ung kvinna, men för att kunna leva sitt liv fick hon ta itu med de utmaningar som hennes liv och tid medförde och där skiljer vi oss åt. Jag fick växa upp i den “moderna” tiden, men jag tror egentligen inte att det föds några moderna människor. Det är en snarare en fråga om tid och omständigheter. 

Vi vet ju lite grann om Cecilia redan och kan väl ana att hon efter att en tid av mycket hårt arbete som varje kväll slutade med att hon stupade i säng av trötthet snart sökte sig vidare. Detta är inget jag absolut vet om Cecilias arbetsförhållanden, men det är så dåtida pigors liv och arbete beskrivits för mig. De flesta pigor flyttade redan efter ett års tjänst till nästa ställe. Ibland kunde det bli bättre, men oftast inte. Själva flyttandet i sig ingav i alla fall hopp om något bättre. Cecilia tog efter nästan exakt ett år sitt pick och pack och begav sig till Svalöv och jag följde med …

Tidigare inlägg om Cecilia hittar du här: Cecilia Ahlström

Cecilia Ahlström /3

Året är 1855 och jag befinner mig med arkivens hjälp i Tirup, en liten kyrkby i Skåne vars närmaste större orter är Svalöv och Billeberga. Om Tirup står att läsa i Historiskt-geografiskt lexikon öfver Sverige att Tirup var en annexsocken till Billeberga pastorat belägen uti Rönnebergs härad af Malmöhus län 1 mil från Landskrona … Jordmånen fruktbar … Folkskola sedan 1822 … Småbarnsskola i Tarstads by sedan 1859; sockenbibliotek finnes. Smeden Anders Lundqvist och hans hustru Johanna Olsdotter på Tirups mönsterboställe fick i mars detta år en dotter som döptes till Cecilia och det är henne jag letar efter. Samma Cecilia som med tiden kom att bli hustru, mor och driven affärskvinna i Malmö. Dessutom bodde och verkade hon en stor del av sin tid alldeles i närheten av min bostad. Cecilia var i viss mån även politiskt aktiv och gjorde sin röst hörd, bland annat i Sydsvenska Dagbladet. 

En felaktig siffra i befolkningregistret ledde mig först till en annan Cecilia, född samma år och månad i Tirup. Jag följde fel Cecilia en bit på hennes väg, men vid Sireköpinge insåg jag att det var något fel. Lite slöseri med tid, men tack vare det fick jag veta lite om en annan Cecilia också och dessutom lite om  Sireköpinge. Kanske återupptar jag den bekantskapen någon gång i framtiden, men nu tillbaka till rätt Cecilia.

Cecilias far, Anders Lundqvist, som tidigt i livet blev änkeman gifte år1848 om sig med Johanna Olsdotter som var född i Tirup. Anders hade i sitt tidigare äktenskap tre barn, men två av dem dog tidigt i livet. Johanna och Anders fick sju barn och Cecilia som kom i mars 1855 blev nummer fyra i syskonskaran. Hon fick bära samma namn som parets äldsta dotter som avled i späd ålder. Barnadödligheten på den tiden var som bekant hög och det var inget ovanligt att kommande barn fick “överta” ett bortgånget barns namn. Paret Lundqvist fick fler döttrar, men det visar sig senare att Cecilia var den enda dottern som, med dåtida mått mätt, fick ett långt liv.

År 1865 avled Johanna Olsdotter, endast fyrtio år gammal. Cecilia var då tio år och Anders stod ensam med sju barn varav ett från hans första äktenskap. Anders levde enligt församlingsboken ensam de år Cecilia bodde kvar i hemmet och troligtvis fick hon tidigt ta ansvar för sina yngre syskon. Dåtida barndom var oftast kort. Sexton år gammal lämnade hon hemmet och tog plats som piga i Reslöv. Samma år lämnade också hennes tre år äldre bror Peter hemmet och for till Amerika. Själv följer jag Cecilia till Reslöv, men återkommer och berättar. Tidigare inlägg om Cecilia hittar du här: Cecilia Ahlström.


Cecilias far, Anders Lundqvist, på äldre dar.
Foton ur Eric von Gerttens bildarkiv.

Cecilia Ahlström /2

Det fanns en tidning då som hette kvinnlig rösträtt i vilken hon annonserade.
Visst gjorde hon det!



Detta är inte det sista vi hör från Cecilia och ni kommer därför att hitta henne under kategori Cecilia Ahlström. Nu gäller det hennes annons/artikel i Sydsvenskan ‘om min make Jöns sätter sig i skuld betalar jag inte denna’. Med ledning av vad jag nu läst så bör artikeln ha varit införd i Sydsvenskan 1915, men även det året hade 365 dagar…  Det lär alltså ta lite tid, men hitta den det ska jag!

Cecilia Ahlström

Så många gånger jag beundrat dessa reklamväggar från förr och funderat kring annonsörerna, men aldrig hade jag drömt om att via Malmöblickar få ett så kraftfullt och trevligt svar. Via mitt tidigare inlägg om Predikande kvinnor kom denna kommentar som jag citerar i sin helhet: 

I Hurva är vädret växlande mellan snö och sol. Jag är från Malmö – det var min mormor Cecilia som fick in mig på denna blogg. Hon hade med Frälsningsarmén att göra i en lokal på Södra Förstadsgatan i Malmö mittför Kasinogatan. Hon startade en rörelse som gällde trikåframställning och viss försäljning kring 1900 -det var före kvinnlig rösträtt. Det fanns en tidning då som hette kvinnlig rösträtt i vilken hon annonserade. Foto av butikens skyltfönster på Amiralsgatan 17 finns bland dina bilder liksom en reklamskylt på Slottsgatan.
Det fanns en lag som föregick kvinnlig rösträtt från 1874 ”Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst” Det gjorde att hon satte in en annons i Sydsvenskan ”om min make Jöns sätter sig i skuld betalar jag inte denna” Detta var kort ock gott om min fantastiska mormor som föddes på Tirups Mönsterskrivarboställe vid Svalöv.
Hon var den enda av 3 systrar som nådde vuxen ålder men fick med sin Jöns 4 döttrar.
Hon hade en inneboende som 1900 blev ingenjör på Malmös tekniska skola. Den ädsta dottern blev vän med honom så när han gav sig iväg till Amerika blev de överens om att
han skulle höra av sig när han var etablerad. Det tog 11 år då kom brevet – kom nu – hon reste – de gifte sig vid gränsen så att hon fick inresetillstånd. Hennes barnbarn
är nu pensionerad distriktsåklagare i Californien. Underbart med internet tycker jag 90 år gammal som den 10 mars hade en fest som hette ‘En historisk dag med historier’
Det fanns mycket att berätta. Eric 90 år

Jag är tacksam, glad och berörd!


Foto Ragnar Küller cirka 1920