Kategoriarkiv: Cecilia Ahlström

Cecilia Ahlström /10

Vi är kvar på Djäknegatan och 1880 har gått över till 1881, men Cecilia arbetar fortfarande som piga hos Richters och jag gissar att hon alternerar mellan att vara piga i bryggeriet och i Richters hem där hon också bor. Hon springer fram och tillbaka över gården. Jag har länge letat efter en bild på Djäknegatan från den här tiden, men får ge mig och tar Skomakaregatan istället.

Här gick säkert Cecilia på sin väg till marknaden på Stortorget där hon utöver att förrätta inköp till familjen Richter kanske träffade sin syster Sofia som lämnade familjen Crafoord på Drottningtorget samtidigt med Cecilia. Sofia fick plats hos änkan Sofia Ulrika Silow född Wästfelt och hennes familj som bodde på Stortorget. Hon var änka efter handlanden Sven Henrik Silow som dog 1875. Familjen bodde i huset till höger i bilden nedan. Sofias början i detta hus blev tung. Änkan Silows nittonåriga dotter låg i det närmaste för döden i en kronisk lunginflammation när Sofia anlände. Jag tror inte att Sofia blev anställd för att ta hand om dottern, men sjukdomen bör ha påverkat hennes arbetsuppgifter i det Silowska hemmet. Dottern dog då Sofia varit anställd i nästan två månader. Självklart funderar jag över om kronisk lunginflammation kan ha haft med tbc att göra, men det får jag aldrig svar på. Jag funderar också över hur man såg på smittrisken i samband med tbc och hur upplyst kring sjukdomen man egentligen var då?  Jag hoppas att få veta lite mer om detta eftersom jag tror mig få skäl att återkomma till frågan i senare inlägg. 

Om jag minns rätt var det en storbrand i huset intill Silows hus, det så kallade Odd Fellow-ordens hus. Jo, jag mindes rätt och vet nu att jag läst det i Annorlunda Malmöhistoria. Enligt Sydsvenska Dagbladet Snällposten lär det ha varit ett storartat skådespel, hela taket i rök och lågor och eldsflammorna lyste samtidigt upp fönstren i alla fyra våningarna. Lyckligtvis gick inga människoliv till spillo vid branden, men i Annorlunda Malmöhistoria redogörs händelseförloppet väldigt ingående, men inte utan en viss humor. Den här branden uppstod långt efter det att Sofia lämnat familjen Silow och Stortorget. Bilden ovan är daterad 1880 och Rundningen bör finnas där, men syns inte i bild. Om jag vänder mig om ska jag kunna se Hotell Kramer som stod färdigt 1878 …

Det stämde och dessutom var torgkommersen i full gång! Här träffades säkert systrarna Lundqvist och pratade bort en stund medan de handlade åt änkan Silow, respektive fru Richter. Systrarna umgicks säkert också på den lilla fritid de hade och tog kanske små turer runt i stan. Om de någon gång åkte spårvagn drogs den då, och ända fram till 1906 av hästen. Hästspårvagn! Tänk så längesedan, men ändå känns det inte riktigt så …

Fortfarande hade Petri kyrka kvar den Hårlemanska huven som tio år senare ersattes med våra dagars tornspira. Några kvarter bort, på Östergatan, ståtade den nybyggda Caroli kyrka. Då Cecilia kom till Malmö tre år tidigare var det den tidigare kyrkan hon såg på ungefär samma plats.

Det hände mycket i Malmö vid den här tiden och detta år, 1881, hölls Industri- och Slöjdutställningen här. Nedan en interiörbild från en del av utställningen som hölls på Ridhuset. Detta evenemang missade säkert inte systrarna Lundqvist.


Fotograf C V Roikjer.

För övrigt gick det rykten om att vagnsmörjare Jöns Ahlström ofta synts på Richters gård och att Richters ölkärror då var de tystaste i stan. Det sades till och med att Jöns Ahlström och Richters piga Cecilia synts på Hulda Browns konditori på Södergatan. Ahlström lär ha fått dra åt svångremmen efter det konditoribesöket som Cecilia dessutom tyckte var alldeles för dyrt. Lite smickrad lär hon ändå ha varit. Mhm …

Hulda Browns konditori på Södergatan 9 (nuv. nr 3). Fotograf C V Roikjer.

Fortsättning följer …

Cecilia Ahlström /9

Det är november 1880 och Cecilia och hennes syster Sofia lämnar efter två års anställning sina platser hos familjen Crafoord. Cecilia skrivs in som piga hos  bryggarfamiljen Carolina och Axel Richter på Djäknegatan och Sofia skrivs in i S:t Petri församling. Richters bryggeri tänker jag mig borde finnas någonstans på Möllevången, men det visade sig att Richters första egna bryggeri låg i kvarteret Ellenbogen med adress Djäknegatan 36. Handlanden Carl August Richter startade 1858 Richters bryggeri på Djäknegatan, men sålde det 1864 till sin bror, Axel Richter. Enligt uppgifter i Malmö stads historia del 3 startade omkring 1850 flera bryggerier i innerstaden. De flesta växte så att de inte rymdes inom ursprungslokalerna och flyttade i samband med en kraftig bryggeriexpansion vid tiden kring förra sekelskiftet ut till förstäderna. 

Ovan ett klipp ur Isbergs karta daterad 1875 som visar kvarteret 17 Ellenbogen. Som jag uppfattar det ägde Axel sju fastigheter inom området märkt “39” och bostaden låg säkert utmed Djäknegatan. När den “nya” Baltzarsgatan som lades ut 1908 klöv kvarteret hamnade Richters på södra sidan om de inte redan flyttat verksamheten. I vilket fall som helst låg byggnaderna kvar och då i det “nya” kvarteret på södra sidan som fick heta Concordia. Den norra delen av kvarteret förblev Ellenbogen. Texten Concordia i bild syftar inte på kvarter utan på textilfabriken Concordia. 

Ovan ett klipp över byggnaderna hämtat ur Malmö Brandförsäkringskommittés arkiv (1860-1861) och nedan ur samma arkiv efter det att Baltzarsgatan förlängts.

Jag tror faktiskt att jag kan ha bilder från några av dessa byggnader tagna strax före rivningarna och medan jag letar fram dem kan ni bekanta er med Axel Richter nedan.


Vem lilla Joppe var förtäljer inte historien,
men mannen på bilden är i alla fall Axel Richter
(1837 – 1904).

Tänker jag nu rätt så måste bilden ovan vara byggnad nummer 3 som enligt brandförsäkringsbreven efter 1908 vetter åt Baltzarsgatan och bilden nedan byggnaderna 1 (mot Djäknegatan) och 3 som då skattas åt förgängelsen. 

De två bilderna ovan är tagna någon gång på 30-talet av Max E Ohlsson, men Richters bryggeri var då sedan länge borta från Djäknegatan och förenade med andra bryggerier.

Det här blev mycket byggnader, kartor, gator och Richters så nästa inlägg blir funderingar kring Cecilia och hennes liv och leverne på Djäknegatan. 

Tidigare inlägg om Cecilia hittar du här: Cecilia Ahlström.

Cecilia Ahlström /8


Drottningtorget cirka 1890. Okänd fotograf.

Det är november 1878 och Cecilia som varit städslat ett år hos Laurentius och Maria Sofia Petersson på Majorsgatan slutar sin anställning. Precis som jag trodde har brevkontakten med nära och kära varit livlig, i synnerhet med den två år äldre systern Sofia som den 22 november 1878 skrivs in i Malmö garnisonsförsamling. Sofia kommer direkt från en anställning som piga i Landskrona. Två veckor senare skrivs även Cecilia in i samma församling och de två systrarna står i givakt framför löjtnanten, blivande majoren, Maximilian Emilius Fredrik Crafoord i Kronprinsens husarregemente, (då,1860-1882, husarregementet Konung Karl XV) hans unga hustru Thora Helena född von Mentzer och deras nyfödda dotter Beatrice. 

  
Fredrik Crafoord i slutet av 1880-talet. Okänd fotograf.

Med Cecilia blir det sannerligen åka av och regementet vid Drottningtorget känns för mig väldigt suddigt och avlägset. Eller rättare sagt, det hade varit mycket enklare om vi befunnit oss på det senare regementet vid Kronprinsen. Men då var då och när det kostar på att “gräva” ger det mig mest. Dyker nu ner i gamla stadskartor och annat och fyller på inlägget efterhand. 

Tittar på Isbergs Malmökarta från 1875 och funderar över om familjen Crafoord och andra höga militärfamiljer egentligen bodde inom området. Jag är osäker på det och hittar inte svar på min fundering. Den får ligga och verka …

Fredrik Crafoord tillhörde l Sqv vilket betyder Livskvadron och en sådan genomför beriden vaktparad, beriden eskort & annan statsceremoniell verksamhet samt högvakt till fots. Vid sidan av den statsceremoniella tjänsten övar soldaterna strid i bebyggelse, skyddsvakttjänst och fortlöpande ridutbildning. Hilda Kockum född 1862 i Husie berättade om sina minnesbilder av husarerna (Röster från förr) att … kronprinsens husarer kallades de innan Karl XV blev kung. På Karl XV:s födelsedag var det parad på Stortorget. De var paradklädda. De stannade på residenset. Det kallades aldrig annat är paraden. Det var en riktig folkfest. – När de kungliga skulle komma var alltid husarerna nere om mötte. När Karl XlV skulle komma på besök till Malmö red borgerskapet i vita byxor och västar för att möta honom. Borgare var köpmännen och de finare. Rådmän kallades illitterata. Officerare hade adelsmans rang. 

För Cecilia och hennes syster Sofia betydde allt ovan säkert ingenting annat än stövelputsning utöver det vanliga. Systrarna var anställda för att sköta i ett hem vanligt förekommande sysslor. Kanske någon av dem hade ett större ansvar för familjens nyfödda. Det är ändå lite svårt att föreställa sig hur livet för en piga i stan såg ut, men naturligtvis skiljer det sig en del från livet som piga på landet. I städerna tjänade pigorna mer vilket var en av anledningarna till att så många valde att söka arbete i städerna. Tjänstefolket löd under legostadgan, en gammal institution som reglerade förhållandet mellan husbonden och tjänstefolket från 1600-talet fram till 1926, och den var skriven på arbetsgivarens villkor. Han förfogade över tjänstefolkets tid. Piglördagen då pigan skulle var ledig fick hon förhandla sig till med husbonden. En vecka på hösten kring Mikaelsmäss i slutet av september hade tjänstefolket en vecka på sig att leta efter en ny och kanske bättre plats. Cecilia och Sofia stannade hos familjen Crafoord i två år och jag vill tolka det som att deras arbetsförhållanden var rimliga och kanske att de till och med trivdes.

Mer om pigor och deras arbetsförhållanden hittar du i Sveriges Radios serie Släktband: De osynligas historia. Tyvärr är själva programmet borttaget, men det finns lite mer att läsa i ämnet och Släktband kommer med nya program under hösten 2018.

Fortsättning följer …

Tidigare inlägg hittar du här: Cecilia Ahlström

Cecilia Ahlström /7

Stannar hos Cecilia på Majorsgatan 8 ett tag till. Hon är säkert städslad/anställd på ett år så det är ingen brådska. Studerar nu Majorsgatan från Drottninggatan eller rättare sagt från Södra Promenaden för det var på andra sidan kanalen som fotograf Sharengrad stod när han tog bilden. Ser att det ännu finns en obebyggd tomt på Majorsgatan och det måste vara nummer 4. Tittade lite i brandförsäkringsvillkoren gällande nummer 8 och det stämmer att huset var nybyggt när Cecilia anlände till Malmö. Det byggdes 1875-76 och försäkrades i januari 1877. Tomten No Xl inom qvarteret No 2 uti f.k. Rörsjömarken … En trevånings-byggnad sammanstötande till grannarnas hur i norr och söder. 

Med den bakgrund i lanthushåll som Cecilia hade var det nog lätt för henne att få arbete i stan. Fru Petersson visste nog vad hon gjorde …  Trots att huset var nytt fanns ännu inget vatten indraget, men i bästa fall fanns det en pump på gården. Om inte, fick Cecilia ta spannarna och gå till Södra Förstadsgatan eller Gustav Adolfs torg där närmast belägna pumpar fanns. Förbättringar gällande vattenfrågan för den växande Malmöbefolkningen var i full gång, men ännu var man inte framme och det skulle dröja innan alla hushåll kunde få vatten till potatiskoket eller annat genom att skruva på en kran. I köket fanns enligt försäkringsvillkoren en järnspis och det var där Cecilia tillredde maten för elva personer, sig själv inkluderad. Hur järnspisen såg ut vet jag inte, men troligtvis bakades det också i den. Sedan måste det ju diskas och för det krävdes varmt vatten på järnspisen. Jag tror inte att gas fanns indragen och då gällde det ju att det fanns ved, kol eller koks till hands. Redan nu kan vi ju förstå att Cecilia och andra Malmöpigor vid denna tid inte sprang med stärkt vitt förkläde och dammvippa hela dagarna och neg hit och dit. Nej, fru Petersson fick nog också ta ett tag såvida det inte fanns någon springflicka att tillkalla då och då. Så har vi tvätten, oftast stortvätt antar jag, och det står faktiskt inget om tvättstuga i försäkringsvillkoren, men jag har svårt att tänka mig att det inte fanns en tvättstuga på husets gård. Om inte fru Petersson hjälpte till med tvätten kom förmodligen en tvättgumma till Cecilias hjälp, vilket inte alls var ovanligt i de bättre bemedlade hushållen. 

Jag undrar vilket utrymme Cecilia hade för sig själv i bostaden. Kanske låg hon i köket eller i en liten pigkammare intill köket. Jag har en känsla av att hon ofta skrev hem till Tirup och berättade om sin vardag i Malmö. Hon skrev nog om hur hon mådde, om sitt arbete, om familjen och om vad som hände i Malmö. Det fanns ännu ingen hästspårvagn att berätta om, men om Latinskolan på Amiralsgatan som färdigställdes 1878 skrev hon säkert. Tänk att varken S:t Pauli kyrka eller Tekniska läroverket (Pauliskolan) fanns då och ändå känns Cecilia så nära i tiden. De flesta hus i kvarteret Brita byggdes vid samma tid så trots att bilden nedan är tagen senare (runt 1890),  så bör det ha varit ungefär så det såg ut när Cecilia betraktade sitt bostadskvarter från byggarbetsplatsen vid Latinskolan.


Kvarteret Brita på hörnet Amiralsgatan och Kungsgatan. Fotograf C.V. Roikjer

Att följa Cecilia och hennes liv väcker hela tiden nya frågor. Frågor som låter mig förstå hur lite jag egentligen vet om hur det var att leva på hennes tid. Idag har jag letat i Vattenledningsverkets historia 1858-1980, men även fräschat upp mina kunskaper kring belysningen i Malmö stad runt 1880. Jag kan tala om att det fortfarande var ganska mörkt … Cecilia gör mig klokare!

Fortsättning följer …
Tidigare inlägg om Cecilia hittar du här: Cecilia Ahlström

Cecilia Ahlström /6


Majorsgatans södra del sedd från Föreningsgatan cirka 1900.

Året är 1877 och Cecilia första adress i Malmö blev Majorsgatan 8 där hon också fick sin första anställning som piga hos mejeribokhållare Laurentius Petersson och hans fru Maria Sofia och deras åtta barn. Huset låg i kvarteret Brita och det ligger ungefär mitt i husraden på höger sida i bild … eller är bilden tagen från Föreningsgatan? Jo, den är faktiskt tagen från Föreningsgatan och därmed är huset svårare att se. Letar fram ännu en bild och nu blir beskrivningen om husets läge rätt.


Majorsgatans norra del i vintertid sedd från Kungsgatan cirka 1900.

Enligt församlingsboken var huset byggt 1876 så hon kom till ett nybyggt hus. Bilden ovan är tagen cirka 1900, men det skedde inga stora förändringar i gatubilden mellan åren 1877 och 1900. I bildfonden ser vi Doffeln, Malmö Yllefabrik, men den hade förstås både hunnit brinna och byggas upp på nytt under de här åren, men det påverkade inte Majorsgatan.

Jag tror inte att arbetet som piga i stan skilde sig nämnvärt från Cecilias tidigare anställningar som piga. Hon fick säkert arbeta hårt från tidig morgon till sena kväll och någon regelbunden ledighet var det oftast inte tal om på den tiden. Hon kom till Majorsgatan i slutet av november 1877 och den första morgonen började hon säkert med att elda i kakelugnarna … 

Det tog tid att hitta Cecilias första boende i Malmö eftersom Caroli församling inte noterade var i Malmö hon bosatte sig, men jag hade lite tur.

Jag tittar ut genom fönstret och ser att Cecilia nu kom väldigt nära mig, men det är ändå 141 år emellan oss. 

Fortsättning följer …

Tidigare inlägg hittar du här: Cecilia Ahlström

Cecilia Ahlström /5


Okänd plats i Svalöv Fotograf Otto Ohm

Så kom Cecilia till Svalöv och blev sysselsatt från morgon till kväll. Mjölka, baka, reda till mat, diska, lappa, laga och vara behjälplig vid slakt och höskörd var säkert bara en del av det som var hennes arbetsuppgifter det år hon tjänade som piga på ett jordbruk i Svalöv. På hösten året därpå, 1874,  gav hon sig av till Lund. Jag funderar över hur folk på landsorten fick nys om nya arbetstillfällen, men det gick säkerligen ryktesvägen. Att garvare Lundbom i Lund behövde en piga kan Cecilia ha läst i en dagstidning för det var vanligare att stadsbor annonserade efter tjänstefolk. Garvare Lundbom och hans familj bodde i centrala Lund vid Krafts rote, ungefär vid det gamla magasinet som ligger på Norra Vallgatan 4. Det framgår inte om Cecilia också hjälpte till i garveriet, men det är inte otänkbart. Cecilia stannade hos Lundboms ett år och flyttade hösten 1875 till Mellanmöllan i Håstad som fungerade som kvarn och läderfabrik och ägdes av bolag i Malmö. Läder och garveri hänger för mig ihop och jag kan därför tänka mig att det var så att garvare Lundbom var inblandad i möllan och kanske visade det sig i garveriet i Lund att Cecilia  var en arbetskraft Mellanmöllan kunde ha nytta av. Här stannade hon i två år.

På hösten år 1877 anlände Cecilia till Malmö. Eftersom det är något kladdigt i Håstads församlingsbok är det oklart var hon först bosatte sig i Malmö, men det kommer att klarna. Jag funderar över hur det rent praktiskt gick till när man registrerade in- eller utflyttning i församlingarna. Det fanns väl inget annat sätt än att gå till respektive församling/hus och anmäla det, men med tanke på att invandringen till Malmö vid denna tid var stor, och större skulle den bli, måste det ha varit en tålamodskrävande procedur. Att cirka 15 till 20 personer och- eller familjer inskrevs på en dag var inget ovanligt och så tillkom de som hade andra ärenden att anmäla. Så for väl prästerskapet på sina förrättningar och det var säkert inte direkt överbemannat på församlingarnas expeditioner. Jag kan väl knappast tänka mig att man endast fyllde i en blankett som lämnades in … Nej! Sånt här löser vi med ett enkelt knapptryck idag, men då var det säkerligen allt annat än enkelt. 

Nu är Cecilia 22 år och jag tror att självförtroendet är större än när hon för första gången lämnade hemmet i Tirup och for till Reslöv.  Jag funderar över om hon har kontakter i Malmö och i så fall vilka. Det kommer kanske att visa sig när jag får kläm på hennes  “ingång” till Caroli församling i Malmö.


Östergatan och Caroli gamla kyrka 1866.

Tidigare inlägg hittar du här: Cecilia Ahlström

Cecilia Ahlström /4

Kan ni föreställa er Cecilia, 16 år gammal, stiga av hästskjutsen i Reslöv? Jag förmodar att det ombesörjdes med skjuts till henne mellan Tirup och Reslöv för det var för långt att gå. Med sig hade hon det hon gick och stod i och förmodligen något ombyte och kanske några personliga saker. Hon hade gått de då obligatoriska fyra skolåren, blivit konfirmerad och ansågs nu som vuxen nog att försörja sig. Nu skulle hon tjäna som piga i ett lantbruk och för det arbetet erhålla mat, husrum och en mindre slant. Hennes arbetsdag skulle börja tidigt och inte sluta förrän sena kvällen då hon skulle dela säng med en eller flera andra pigor. Hon var säkert införstådd med en del, men långt ifrån allt om vad det innebar att tjäna som piga.

Självklart längtade hon hem när hon lagt sig på kvällen och säkert funderade hon över hur far och syskon hade det. Hon kunde inte ringa, eller sms:a, men skrev nog ett eller annat brev och berättade och förhörde sig om hur det var i hemmet. Om Anders var läs- och skrivkunnig vet jag inte, men om inte fick han säkert breven upplästa för sig av något av Annas syskon och hälsade genom dem till henne. 

Jag försöker sätta mig in i hennes situation och funderar över vad som skiljer henne från mig själv i samma ålder. Bortsett från att vi talar om två olika tider så tror jag ändå att skillnaden mellan oss inte är så stor. Hon måste ha haft samma behov, funderingar och frågor som jag hade som ung kvinna, men för att kunna leva sitt liv fick hon ta itu med de utmaningar som hennes liv och tid medförde och där skiljer vi oss åt. Jag fick växa upp i den “moderna” tiden, men jag tror egentligen inte att det föds några moderna människor. Det är en snarare en fråga om tid och omständigheter. 

Vi vet ju lite grann om Cecilia redan och kan väl ana att hon efter att en tid av mycket hårt arbete som varje kväll slutade med att hon stupade i säng av trötthet snart sökte sig vidare. Detta är inget jag absolut vet om Cecilias arbetsförhållanden, men det är så dåtida pigors liv och arbete beskrivits för mig. De flesta pigor flyttade redan efter ett års tjänst till nästa ställe. Ibland kunde det bli bättre, men oftast inte. Själva flyttandet i sig ingav i alla fall hopp om något bättre. Cecilia tog efter nästan exakt ett år sitt pick och pack och begav sig till Svalöv och jag följde med …

Tidigare inlägg om Cecilia hittar du här: Cecilia Ahlström

Cecilia Ahlström /3

Året är 1855 och jag befinner mig med arkivens hjälp i Tirup, en liten kyrkby i Skåne vars närmaste större orter är Svalöv och Billeberga. Om Tirup står att läsa i Historiskt-geografiskt lexikon öfver Sverige att Tirup var en annexsocken till Billeberga pastorat belägen uti Rönnebergs härad af Malmöhus län 1 mil från Landskrona … Jordmånen fruktbar … Folkskola sedan 1822 … Småbarnsskola i Tarstads by sedan 1859; sockenbibliotek finnes. Smeden Anders Lundqvist och hans hustru Johanna Olsdotter på Tirups mönsterboställe fick i mars detta år en dotter som döptes till Cecilia och det är henne jag letar efter. Samma Cecilia som med tiden kom att bli hustru, mor och driven affärskvinna i Malmö. Dessutom bodde och verkade hon en stor del av sin tid alldeles i närheten av min bostad. Cecilia var i viss mån även politiskt aktiv och gjorde sin röst hörd, bland annat i Sydsvenska Dagbladet. 

En felaktig siffra i befolkningregistret ledde mig först till en annan Cecilia, född samma år och månad i Tirup. Jag följde fel Cecilia en bit på hennes väg, men vid Sireköpinge insåg jag att det var något fel. Lite slöseri med tid, men tack vare det fick jag veta lite om en annan Cecilia också och dessutom lite om  Sireköpinge. Kanske återupptar jag den bekantskapen någon gång i framtiden, men nu tillbaka till rätt Cecilia.

Cecilias far, Anders Lundqvist, som tidigt i livet blev änkeman gifte år1848 om sig med Johanna Olsdotter som var född i Tirup. Anders hade i sitt tidigare äktenskap tre barn, men två av dem dog tidigt i livet. Johanna och Anders fick sju barn och Cecilia som kom i mars 1855 blev nummer fyra i syskonskaran. Hon fick bära samma namn som parets äldsta dotter som avled i späd ålder. Barnadödligheten på den tiden var som bekant hög och det var inget ovanligt att kommande barn fick “överta” ett bortgånget barns namn. Paret Lundqvist fick fler döttrar, men det visar sig senare att Cecilia var den enda dottern som, med dåtida mått mätt, fick ett långt liv.

År 1865 avled Johanna Olsdotter, endast fyrtio år gammal. Cecilia var då tio år och Anders stod ensam med sju barn varav ett från hans första äktenskap. Anders levde enligt församlingsboken ensam de år Cecilia bodde kvar i hemmet och troligtvis fick hon tidigt ta ansvar för sina yngre syskon. Dåtida barndom var oftast kort. Sexton år gammal lämnade hon hemmet och tog plats som piga i Reslöv. Samma år lämnade också hennes tre år äldre bror Peter hemmet och for till Amerika. Själv följer jag Cecilia till Reslöv, men återkommer och berättar. Tidigare inlägg om Cecilia hittar du här: Cecilia Ahlström.


Cecilias far, Anders Lundqvist, på äldre dar.
Foton ur Eric von Gerttens bildarkiv.

Cecilia Ahlström /2

Det fanns en tidning då som hette kvinnlig rösträtt i vilken hon annonserade.
Visst gjorde hon det!



Detta är inte det sista vi hör från Cecilia och ni kommer därför att hitta henne under kategori Cecilia Ahlström. Nu gäller det hennes annons/artikel i Sydsvenskan ‘om min make Jöns sätter sig i skuld betalar jag inte denna’. Med ledning av vad jag nu läst så bör artikeln ha varit införd i Sydsvenskan 1915, men även det året hade 365 dagar…  Det lär alltså ta lite tid, men hitta den det ska jag!

Cecilia Ahlström

Så många gånger jag beundrat dessa reklamväggar från förr och funderat kring annonsörerna, men aldrig hade jag drömt om att via Malmöblickar få ett så kraftfullt och trevligt svar. Via mitt tidigare inlägg om Predikande kvinnor kom denna kommentar som jag citerar i sin helhet: 

I Hurva är vädret växlande mellan snö och sol. Jag är från Malmö – det var min mormor Cecilia som fick in mig på denna blogg. Hon hade med Frälsningsarmén att göra i en lokal på Södra Förstadsgatan i Malmö mittför Kasinogatan. Hon startade en rörelse som gällde trikåframställning och viss försäljning kring 1900 -det var före kvinnlig rösträtt. Det fanns en tidning då som hette kvinnlig rösträtt i vilken hon annonserade. Foto av butikens skyltfönster på Amiralsgatan 17 finns bland dina bilder liksom en reklamskylt på Slottsgatan.
Det fanns en lag som föregick kvinnlig rösträtt från 1874 ”Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst” Det gjorde att hon satte in en annons i Sydsvenskan ”om min make Jöns sätter sig i skuld betalar jag inte denna” Detta var kort ock gott om min fantastiska mormor som föddes på Tirups Mönsterskrivarboställe vid Svalöv.
Hon var den enda av 3 systrar som nådde vuxen ålder men fick med sin Jöns 4 döttrar.
Hon hade en inneboende som 1900 blev ingenjör på Malmös tekniska skola. Den ädsta dottern blev vän med honom så när han gav sig iväg till Amerika blev de överens om att
han skulle höra av sig när han var etablerad. Det tog 11 år då kom brevet – kom nu – hon reste – de gifte sig vid gränsen så att hon fick inresetillstånd. Hennes barnbarn
är nu pensionerad distriktsåklagare i Californien. Underbart med internet tycker jag 90 år gammal som den 10 mars hade en fest som hette ‘En historisk dag med historier’
Det fanns mycket att berätta. Eric 90 år

Jag är tacksam, glad och berörd!


Foto Ragnar Küller cirka 1920