Baltiska brandstationen

Baltiskastationen1914

Detta foto tillhör kategorin ”ovanliga bilder från Baltiska utställningen”. Det är med all sannolikhet hovfotografen Albert Wilhelm Rahmn som tagit det – han hade ensamrätt på all fotografering på utställningsområdet, utom på de platser i staden där Baltiska spelen ägde rum (där var fotografen C W Roikjer allenarådande). Fotot föreställer utställningens brandstation med tillhörande personal från Malmö brandkår. Brandstationen låg i den norra delen av utställningsområdet på gränsen till Lantbruksutställningens område (denna ägde rum bara några veckor samtidigt med Baltiskan) Fotografen har stått i nordväst och riktat kameran mot sydväst. I ryggen har fotografen alltså Baltiskans norra gräns, vilken löpte längs nuvarande Carl Gustavs väg och tangerade järnvägsspåren på Malmö-Ystad-linjen (nedan M-Y-linjen), som gick där då.

Jag börjar med det mest i ögonfallande, nämligen järnvägsspåret nederst i bild. Det är allmänt bekant att många av de föremål som visades på utställningen fraktades dit på M-Y-linjens spår från Centralstationen. I höjd med Husarkasernen vid Erik Dahlbergsgatans mynning i väster anlades ett stickspår parallellt med M-Y-spåret söderut på det så kallade Pildammsdiket. Från detta parallellstickspår anlades flera korta stickspår in till de olika utställningshallarna. Det spår som ses på denna bild är ett av dessa. Det passerade brandstationen och ledde in till de danska och tyska paviljongerna samt den svenska maskinhallen. Andra spår gick bland annat ända till Baltiska Konsthallen längst i söder på utställningsområdet. Spåren övertäcktes med singelgrus under utställningstiden, varför detta foto är taget antingen före den 15 maj eller efter den 4 oktober 1914.

BU Tyska utställningen
Hur spårläggningen gestaltade sig ses här.

Så till byggnaden på översta bilden. Den är en del av en lantgård som redan fanns på utställningsområdet. Den togs i bruk redan 1912 som lokal för tre nattvakter som bevakade områdets uppbyggnad, och ombyggdes efterhand till Baltiska brandstationen interiört och exteriört på utställningsstyrelsens bekostnad 1913-1914 så att den kunde rymma brandpersonal, redskap, fordon, slangar etc. Den del som ses på bilden torde en gång ha haft funktion som stallbyggnad, och det verkar som om de stora portarna har brutits ut ur väggen och tjänstgjort som infarter för brandredskapen.

Brandmännen då? Ja, enligt brandordningen för Malmö av 1893 var stadens brandkår militärt organiserad. Den hade en brandchef i spetsen, och under Baltiskans tid var friherre Nils Djurklou brandchef. Under sig hade han en brandlöjtnant, en brandsergeant, 4 brandkorpraler och 51 brandsoldater under sitt befäl. Till detta kom en reservkår på 100 man. På Baltiska utställningen utgjorde brandkårsstyrkan från och med 1913 av en brandkorpral, en vice brandkorpral och 4 brandsoldater med patrull- och telefonvakttjänst dygnet runt. På bilden kan man urskilja två brandmän som är iförda fadermördare till uniformen. De torde av deras attityd att döma vara av hög grad, men så skulle de se ut när gruppfoton togs – de tjänstgjorde naturligtvis inte där ute på fältet.  Rangen på den övriga personalen är svårbedömd.

Utrustningen då? Jo, Malmö stadsfullmäktige anslog 36 185 kronor till stationens verksamhet. I detta belopp ingick inte inköp eller hyra för brandfordon med mera, utan man hoppades att utställarna skulle ställa sådana saker till förfogande gratis. Så blev också fallet! Stegar, motorsprutor och ångsprutor av modernaste slag skänktes eller uthyrdes till brandkåren av olika svenska utställningsfirmor ur deras utställningssortiment, liksom slangar, ventiler, brandposter och delar till dessa samt andra verktyg för bekämpning av eldsvådor. Det mest spektakulära föremålet som ställdes till kårens förfogande under utställningen var den stegbil som syns på fotot. På endast fem andra orter i Sverige hade man börjat använda motorfordon inom brandbekämpningen, och när nu chansen fanns att introducera ett sådant på den stora utställningen i Malmö ställde AB Scania Vabis upp. Firman överlät stegbilen, som hade en motor på 60 hästkrafter och en pump som gav 1 500 liter vatten i minuten, till kåren. Stegen, som monterats på fordonet och som var 25 meter lång, skänktes till kåren av Allmänna Brandredskapsaffären i Stockholm. Ekipaget utgjorde ett utställningsföremål som fick användas under utställningstiden i mån av behov. I den egenskapen har fordonet varit oregistrerat. Efter utställningens slut köptes det av stadens brandkår och registrerades därmed. Det blev därmed det första motoriserade brandbekämpningsekipaget i Malmö brandkårs historia. Som synes på fotot är det registrerat med en M-skylt, varför fotot bör ha tagits efter utställningens slut, dvs. efter den 4 oktober 1914. Det innebär också att man håller på att ta bort spåret på bilden. År 1916 inköptes ytterligare en stegbil av samma märke och vattenkapacitet, men med en 70 hästkrafters motor. Flera, ännu mera moderna stegbilar inköptes under de kommande åren, och de tidigare hästdragna sprutvagnarna avskaffades efterhand.

Trots att så gott som alla utställningens byggnader och hallar var uppförda i eldfängt material – trä och målad canvas – inträffade få eldsvådetillbud under utställningstiden. Alla inträffade under utställningens första dagar i maj. Ett av de allvarligaste var när en kortslutning uppstod i alla de primitiva elkablar som ledde till Kongresshallens lampor. Ett annat var när det uppstod en explosion i ett korvkokeri, där en gaskran inte var ordentligt stängd. Alla tillbud släcktes av personalen från Baltiska brandstationen.

Rickard Bengtsson
Inläggsförfattare

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.