Familjen Hackaert

… (och jag) bevistar invigningen av Nya Teatern.

I teaterns vestibul rådde en oerhörd trängsel. Upprymda och förväntansfulla hälsade vänner och bekanta på varandra. Anordningarna väckte beundran. Utrop av förtjusning hördes från damernas sida över de nätta konfektyrbodarna i entrén, och de röda sammetsgardinerna framför ingångarna. Herrarna jämförde mysande av belåtenhet byggets komfort med det gamla bristfälliga Bauertska komedihuset på Grynbodgatan och den dragiga Rörsjöladan vid traktörstället Mon Bijou utanför staden. 

Hackaerts sökte skyndsamt upp sin loge. Denna låg i ytterkanten av den övre radens fond.
Andaktsfullt sågo de sig omkring.
Salongen upplystes av hundratals lågor från väggarnas lampetter och takets gnistrande kristallkronor. Förgyllda ornament i form av girlander glänste mot radernas vitlackerade trä. Den armt röda färgen på ridåns målade draperier och logebarriärernas mjuka sammet förlänade det ovalt formade rummet en inbjudande, ombonad prägel.

Med Hackaerts – Historien om ett köpmanshus skriven av Senta Centervall och utgiven 1946 av Gleerups förlag i Lund har det blivit sena kvällar. Nattens halva natt gick åt till invigningen av Malmös Nya Teater på Gustav Adolfs torg och så kunde jag inte missa turen till Helsingborg för att möta fursten av Pontecorvo, marskalk Jean Baptiste Bernadotte, vid ankomsten till Sverige. 

Boken med sina historiska såväl som uppdiktade Malmöborgares sorger och glädjeämnen mot en bakgrund av stora politiska och ekonomiska omvälvningar i Sverige och Europa skapar liv åt torra fakta om Malmö och Sverige i början av 1800-talet  Det här är en bok för den som liksom jag lite ängsligt stannar upp nånstans i mitten av 1800-talet och tycker att längre bakåt i tiden är svårt att greppa. Stora såväl som små händelser sammanvävda med i för vår tid igenkänningsbara platser gör boken till en förmedlande länk mellan tidigt och sent 1800-tal. Jag går bakåt – men framåt! ; ) Boken dyker då och då upp på bokbörsen, så håll utkik!

Bilden ovan, föreställande Malmö Nya Teater (eller Bekå/H&M-huset om ni så vill), är tagen cirka 1860 av Carl de Shàrengrad. 

3 reaktion på “Familjen Hackaert

    1. Karin Lövgren Nilsson Inläggsförfattare

      Visst känns det som om man var där, på invigningen av Malmö Nya Teater! Har bara några blad kvar och sedan är Hackaerts Köpmanshus till uthyrning. 😉

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.