Kategoriarkiv: Okategoriserade

Och dagens namn är Valentin!

Det är den 14 februari, Valentindagen och Alla Hjärtans dag. Hur hänger egentligen Valentin ihop med alla hjärtan och varför gåvor? Ställde frågan till Nordiska Museet som svarade så här:

Alla hjärtans dag är en kalendarisk högtid som är ny i Sverige och Norden, trots att den har medeltida ursprung. Dagens namn är Valentin efter ett romerskt helgon, om vilket inte mycket är känt. Anledningen till att han är ihågkommen i vår tid är att 14 februari på medeltiden ansågs vara den dag då fåglarna bildade par. I England och Frankrike utsågs byns pojkar och flickor till låtsaspar för ett år på Valentindagen.

Det har lett till att Valentine’s Day har varit en romantikens dag i England ända sedan medeltiden. De första mångfaldigade Valentinkorten dök upp i England på 1400-talet, och under 1700-talet såldes kommersiellt framställda kort. Man såg också denna dag som vårens första dag.

I vår tid har det uppstått en romantisk legend utan historisk bakgrund som har till syfte att förklara valentinbrevens ursprung. Den berättar att den fängslade Valentin lärde känna fångvaktarens dotter, och innan han dog skrev han ett avskedsbrev och undertecknade med din Valentin’. Det skulle vara det första valentinbrevet.

Sanningshalten i sägner och legender är som regel tveksam, men berättelsen har i alla fall fått förklara valentinkortens ursprung. Men högtiden har även koppling till en romersk vårhögtid, som hölls i mitten av februari.

Alla hjärtans dags väg till Sverige gick via handeln, som såg marknadsföringsmöjligheter i dagen. Första skyltningen i Sverige är belagd år 1956 och därefter har försäljningen av speciellt godis och blommor ökat. Att dagen har en viss betydelse vittnar också försäljningen av rosor om. Ett år såldes ett par miljoner rosor, som är den mest populära blomman. Denna dag säljs även tulpaner och andra blommor.

Den svenska skolan har alltmer fångat upp alla hjärtans dag. I en del svenska skolor firar skolbarnen dagen med att ge blommor till sina kamrater. Blommornas färg har olika betydelse: en röd blomma betyder oftast kärlek, en vit kanske vänskap och en rosa eller gul kan betyda ”span”.

Jag köper svaret (har inget bättre själv) och ska faktiskt ha span på fåglarna för att se om de bildar par just i dag. Dessutom bjuder jag, dagen till ära, på ett gammalt men ännu fräscht knippe rosor.  

Katja of Sweden

Läste nyss att Katja Geiger gått bort och var tvungen att plocka fram 60-talslådan och kontrollera så att bilden av mina första Katjaskor fanns kvar. Det gjorde den! Det var då ett par Katjaskor kändes som det viktigaste i livet, paret uppe i mitten i synnerhet. Visade tidningen för far och skorna blev mina. ; ) Minns att Yesterday låg på tio i topp just då …

Jag var ägnad åt att bli formgivare 

Nu står jag här

rorsjogatan-och-grand-r

… på Stora Nygatan och tittar ner i Rörsjögatan. Eller är det Gasverksgatan? Det visar sig … Ingenting är sig likt, men jag känner ändå igen mig. Det beror kanske på alla gamla bilder som passerat för min syn eller så går det inte att helt radera ut hundra år hur mycket man än river och förändrar. Kämpade med en iskall januarivind på vägen hit, men gatubilden från år 1900 röjer ingen årstid. Med hjälp av skuggorna gissar jag att det är förmiddag.  Gatan är klädd med kullersten och  kanske är det mörka i gatan skuggan av ett träd som står bakom min rygg. Men nej, så är det nog inte och jag får se upp med hur jag vill att det ska vara och hur det verkligen förhåller sig. Gatlyktan till höger får mig att tänka på lyktgubbar och gasverket som ligger till höger, en bit utanför blickfånget. Längst ner i gatan ligger ett hus som verkar bekant även om jag aldrig sett det i verkligheten. Det måste vara Stora Kvarngatan i Carolikvarteren. Det känns så tyst, men det beror säkert på att det tar lite tid att koppla upp eller kanske snarare koppla om. Det bästa är nog att bara försöka vara i en annan tid, och se vad som händer. Där står en rullebör och den kanske hänger samman med det som jag ville göra till en trädskugga. Gatuarbete? Det går en kvinna längre bort i gatan! Tänk, jag såg henne inte förrän nu. Kan jag trampa ut här i mina moccastövlar? Jag känner mig helt plötsligt bortkommen och fel!

sn

Vrider blicken åt vänster upp i Stora Nygatan och det blir lite mera nu. Där står ju huset på hörnet till Fabriksgatan och det senare kapade tornhuset bredvid våra dagars Panduro. Längst bort ser jag Yllefabriken. Jag börjar känna rörelse omkring mig och det är inte så tyst längre. Med lite god vilja märker jag till och med om inte dofter så lukter. Det senare handlar nog om vetskap, men vill man riktigt mycket så …

Det här blev mycket trevande och kännande, och jag plockar därför fram Malmö stads historia del 4 eller annan lämplig guide som förstärkning/fakta kring det jag ser och upplever. Det blir kanske ett bra sätt att ta sig an det hela. Låter pennan vila på bladet och återkommer.

Har blickat tillbaka

rorsjogatan-och-grand-r

… och funderat över bloggåret som gick. Har letat lösa trådar och hittade till min glädje inte särskilt många, om ens någon. Det skulle vara Ida Malmström då förstås, men det är på gång med hjälp utifrån. Väldigt många inlägg är okategoriserade och det där får jag försöka råda bot på med nya fack, det gäller bara att benämna dem på lämpligt sätt. Eftersom jag ofta plockar bilder från bildgalleriet blir inläggen väldigt spridda, beroende på var och vad bilden visar av stan. Det känns som ett måste att inemellan kommentera och tänka högt om bilderna. Att bara banka in nytt i galleriet utan att få reflektera känns inte bra. Det vore nästan respektlöst!  1234s Malmö, Södra Förstadsgatan med folk, hus och spårvagn omkring 1910 måste varvas med mera fakta och funderingar än så ibland, och för det ändamålet är bloggen viktig. Det är väl i stort sett vad jag sysslat med under bloggtiden, blandat med Malmö nu och vad som är på gång inom mitt område i stan. Gästbloggarna som generöst delar med sig av sig av sin historia i Malmö är och har varit så berikande. Jag är glad och tacksam och kan berätta att det ligger nya inlägg i röret …   

Även om jag är nöjd med bloggåret som gick så vill jag i fortsättningen försöka stanna lite längre i vissa områden, platser eller händelser. På mitt vis! Bilden och tiden ovan till exempel har jag länge funderat över och velat gå in i … Den är tagen från Stora Nygatan ner mot Rörsjögatan eller Gasverksgatan år 1900. För mig känns den dimmig och det beror klart på att den är gammal och sliten, men östra gamla staden är faktiskt lite dimmig för mig. Att stora delar av Malmös fattigaste befolkning bodde här vet jag, men jag vill veta mer och tänker därför knacka på, dröja kvar och förhoppningsvis få svar på en del av mina funderingar. 

Har i helgerna som gått läst Alice Lyttkens Leva om sitt liv, första och andra boken. Alice som var Malmöläkaren Johan Cronquists dotter berättar i första delen om sin barndom och ungdom. Mycket är känt, men innehållet ger mig ändå en igenkännandets glädje. Förvånande är att när jag nyligen läste första delen för tredje gången (många år mellan varje gång) tycker jag mig hitta något nytt. Det har väl knappast tillkommit något i boken, men förändringen beror säkert på min egen fortsatta resa bland gamla bilder och där tillhörande Malmöhistoria och på något sätt verifierar boken det jag tagit till mig i mellantiden. Alice var under sin levnad en väldigt produktiv författare, men det är just Leva om sitt liv som jag fäst mig vid. Jag berättar detta för att beskriva något av den resa/resor alla dessa bilder utmanar mig till att göra. Det är resor som kräver sitt, men som stimulerar och engagerar. Trots att jag aldrig kommer fram (det gör man inte när man tittar bakåt) – kommer jag framåt!

Det är trettondag jul

fridfull-jul-i-malmo1

… och jag känner lite för att köra ut julen. Längtar efter ljuset och vill ta in våren, men när jag kommer till klockan vet jag inte riktigt … Hos mina morföräldrar hängde en klocka som jag varje år (i läskunnig ålder) ställde mig under, snurrade på och läste texten. När under julen de klinga, klockornas manande ljud … Som om jag hade trott att texten skulle försvinna på ett år. Det där är väldigt längesedan, men jag har aldrig riktigt glömt klockan. Gick i år in i den lilla butiken Odd&Fancy på Davidshallstorg och förklarade hur klockan såg ut och att det bland annat stod FRIDFULL JUL på den. Nästa gång jag kom till butiken fick jag frågan: var det en sådan här klocka du menade? Det var det ju och nu har jag en egen. Jag tror jag låter klockan hänga kvar även om julen nästan är slut, för fridfullt får det gärna vara hela året …  

Fröken Frimans krig

Scen ur fröken Friman

… serien på SVT som utspelar sig i början av 1900-talet när den rekorderliga överklasskvinnan Friman söker upp sin bror för att få sin del av fadersarvet. Hon får ingenting av pengarna som hon tänkt använda för att väcka idén om kvinnlig rösträtt. Men det stoppar henne inte. Tillsammans med en handfull andra kvinnor startar hon en kooperation för billigare och bättre livsmedel, som genast motarbetas av den etablerade dagligvaruhandeln.

I jul kan vi se den tredje säsongen av serien som handlar om Britta, en ung kvinna från landet, som blir utnyttjad och därefter felaktigt registrerad som prostituerad. Fröken Friman och company ger sig i spetsen för att ta itu med de förhållanden som stadens prostituerade lever under och försöker samtidigt hjälpa Britta.

Serien får mig att tänka på kvinnorna på Humlegatan i Malmö dit jaktlystna män vid den aktuella tiden drog sig för en stunds kvinnligt sällskap. Just den gatan hade ett speciellt rykte om sig att vara en gata där de kvinnor som sannerligen inte hade det lätt i livet hade sin hemvist. Det fanns prostituerade även på andra håll i Malmö, till exempel Västergatan, Norra Vallgatan och Ostindiefararegatan. Kloka män hade för trygghets skull inrättat en speciell besiktningsbyrå där de prostituerade skulle infinna sig var fjortonde dag för kontroll av veneriska sjukdomar. Om kvinnorna inte infann sig var risken stor att de blev åtalade för lösdriveri och straffet blev oftast en vistelse på en tvångsarbetsanstalt, för Malmökvinnorna oftast anstalten i Landskrona. Om besiktning av manliga prostituerade nämns ingenting i litteraturen och det beror väl på att jämställdheten ännu inte var inte uppfunnen.

Fröken Frimans krig är en serie som är läckert förpackad och lätt att bli förtjust i, men den känns ändå rätt långt ifrån den verklighet som dåtidens fattiga kvinnor levde under, och fattiga var ju de flesta. Jag ser ändå fram emot en fortsättning av fröken Frimans krig. Den tredje och nu aktuella säsongen av serien, liksom de två tidigare, finns tillgängliga på SVTplay.

Humlegatan
Humlegatan vid tidigt 1900-tal.