månadsarkiv: september 2019

Ögonblick


… och i steget!

På Södergatan en septemberdag runt 1930 går fyra damer som ännu är helt ovetande om att det står en gatufotograf vid gamla Wesselshuset. Fjärde damen försvinner efterhand ur bild …
Ur Torgil Larssons bildsamling. 

Det är skylten Sjögren&Komstadius som skvallrar om att damerna just passerat hörnet Söder- och Per Wiejersgatorna. Lyckligtvis köper de en stund senare bildserien så att jag  nu kan förmedla ögonblicket och som av en händelse råkar jag faktiskt ha en gammal kartong som spikar adressen. : )

 

På Jubileumslandtbruksmötet 1914

… fanns också Ida Jacobsson från Hemmestorp och hon var där som utställare ”af äldre hemslöjd”. Kanske fanns Idas alster i den Historiska utställningen eller i någon av ryggåsstugorna. Vore roligt att se vad hon ställde ut, men som jag tidigare sagt finns inte så mycket bilder från lantbruksmötet 1914. Jag har däremot gott hopp om att få reda på lite mer om Ida och kanske kan jag till och med visa en bild av henne. Vi får se …

Oavsett vilket så får vi väl så här i efterskott gratulera Ida till detta vackra pris, ett diplom, undertecknat på bestyrelsens vägnar av G Sonnerhjelm och C Leuvenius. 

Om året vore 1914

… och jag ville se Trädgårdsfilmen på Calciums biograf vart skulle jag då gå? Vänster eller höger? För jag ”böra” ju se den! Med tanke på att jag aldrig hört talas om denna biograf i samband med Baltiska utställningen så väljer jag höger.

Egentligen vet jag alldeles för lite om Lantbruksmötet/Jubileumslandtbruksmötet som hölls alldeles intill Baltiskan och som öppnades den 15 juni  under högtidliga former i närvaro av kronprins Gustaf Adolf och kronprinsessan Margareta – som därmed återvänt till Malmö efter att ha invigt Baltiska utställningen en månad tidigare. Ett skäl till att Lantbruksmötet har kommit så i skymundan är säkerligen att Baltiskan tog ett stort utrymme, men även på att det är brist på bilder därifrån. Jag har letat och letat efter biografen som visade Trädgårdsfilmen på diverse kartor och bilder och till slut hittade jag Calciumpaviljongen med biograf och i övrigt bra information om mötet med hjälp av Martin Anderssons Försvunna Malmö: Bilder från Lantbruksmötet och Det glömda mötet bakom Baltiskan. 

Väl framme och bänkad undrar jag nu var sjutton filmen tagit vägen …

År 1944 stod det klart

… vårt älskade musikhus, Malmö Stadsteater, idag Malmö Opera och Musikteater. I jämförelse med den gamla stadsteatern på Gustav Adolfs torg var den stor, imponerande och tekniskt hypermodern. Ingmar Bergman som hade sin sejour på Malmö stadsteater på femtiotalet lär en gång ha sagt att dess vridscen var så stor att den nådde halvvägs till Ystad. Det var också han som kallade Stadsteaterns stora scen för Stora Bu och Intimans scen för Lilla Pip.

Det var inte bara Malmöbor som var närvarande vid invigningen den 23 september 1944 då man gav Shakespeares En midsommarnattsdröm i regi av Sandro Malmqvist. Självaste kronprins Gustaf Adolf med kronprinsessan Louise var där och med sig hade de prinsarna Wilhelm och Eugen. Hjalmar Gullberg framförde sin berömda prolog framför galapubliken vars inledande strof lyder: 

Jag är det första ordet som förklingar,
ett rop som hastigt dör i detta rum.
Jag kommer ej ur skyn på änglavingar
– jag stiger ur din ande som låg stum.
På gatan där du lekte är jag hemma;
det var med dig jag sörjde och var glad.
Jag är blott ekot av din egen stämma:
jag är prologen, född i denna stad.

På teatern har rader av skådespelande kändisar och dito regissörer synts och hörts och inom teaterhuset samlades från början alla de sceniska konsterna: dramatiken, operan, baletten och operetten. Innan Malmö symfoniorkester fick egen lokal, Konserthuset på hörnet Föreningsgatan och Amiralsgatan, hade de sin hemvist på stadsteatern.  I avsaknad av konsertlokal fungerade även Storan som gästspelsscen för jazzens stora och det är här mina minnen av börjar. Väldigt ung fick jag möjlighet att gå med på en konsert med Duke Ellington. Vid den tiden hade jag just börjat lyssna på diverse popmusik och hade inga speciella förväntningar, men var efter konserten helt tagen. Med tiden har det blivit många besök  och numera räcker det nästan att jag går in i foajén på Malmö Opera för att jag ska tjusas av husets atmosfär och känna förväntningar … Vi firar en vital 75-åring!

Malmö Operas föreställningskalender

Bilden ovan, en diktad omskrivning med mångeliga närvarande vilka uppvaktade Thalia före premiären 1944, som tecknades av Ludvig Jonsson på tidningen Arbetet hänger på Teatermuseet i Malmö.

Cecilia Ahlström /25

Kvar i 1910-talets början blickar jag lite framåt i församlingsboken och inser att Cecilia och Jöns redan då måste ha haft planer på att lämna Malmö, men det kom att dröja några år till. År 1910 fyllde Cecilia 55 år och det var 33 år sedan hon kom till Malmö. Hon var vid ankomsten 22 år gammal, men hade redan flera års erfarenhet av hårt arbete. Tänk så mycket det hände i Cecilias liv och i Malmö under hennes år här! Vilken resa hon var med om och vilken kraft hon hade! 

Som ni kanske minns från förra inlägget fanns nu, 1911, endast dottern Hanna kvar i hemmet och hon var anställd i butiken på Amiralsgatan 17. Familjen bodde också kvar i fastigheten där butiken låg. 

Jag har funderat över hur det gick för Cecilias far, Anders Lundqvist, och det visar sig när jag letar efter honom i Tirups församlingsbok att han faktiskt togs om hand av Cecilia från år 1895 och fram tills han avled i Malmö år 1898. Det var de åren hon just registrerat sin garnhandel och tricotstickning med stickkurser på Kungsgatan 3. Så fyra döttrar och en fosterson … Jöns som arbetade hela dagarna som vagnsmörjare verkar heller inte att ha legat på latsidan.

Cecilia tyckte och tänkte mycket, men fick mycket av det tänkta gjort. Som jag nämnt tidigare såg hon till att göra reklam för sin verksamhet. Hon var även aktiv i kvinnofrågor och skrev insändare i både dagspress och fackpress, Hon var dessutom mycket engagerad i Frälsningsarmén. 

Tittar nu lite framåt i tiden och året har blivit 1914. Det har planerats länge och väl för den Baltiska utställningen som invigdes i maj samma år. Självklart var Cecilia med sin Jöns och övriga familjen där! 


Baltiska utställningen i Malmö 1914. Fotograf A. W. Rahmn.


Årsta Kvinnornas utställning på Baltiska utställningen. Fotograf A. W. Rahmn.

Kan Cecilia även ha varit med som utställare? När det gäller Cecilia vet man aldrig så jag bestämmer mig nu för att kika i den officiella utställningsberättelsen. Vi får se …

Fortsättning följer.

Tidigare inlägg om Cecilia hittar du här: Cecilia Ahlström

Kladden

… Kladdagården, Klabbagården i Limhamn visar sig nu ha haft ytterligare ett namn. I mitt tidigare inlägg om gården som du hittar här Kladden … hade jag ingen aning om att gården på 1930- och 40-talen kallades Wallhem. Som bevis har jag sett brev adresserade till Wallhem, Riddaregatan 28 och brev avsända från kyrkovaktmästare Lindberg som bodde där på 30-talet. På bilden ses Lindbergs dotter och dotterson på besök på gården.

År 1940 övergick Wallhem i dåvarande komminister Tengstams ägo och blev prästgård. Jag misstänker att den som övertog gården efter Tengstam letade efter det ursprungliga namnet som var Kladden/Kladdagården, men det blev Klabbagården av det. Nästan rätt!

Oavsett vad gården hette så är bilden helt underbar. Barn- och barnbarnsbesök en tidig vår- eller höstdag på 30-talet då gardinerna hängde på tork … Fler bilder från gården hittar du i bildgalleriet.

På begäran och i repris

September

Än såg jag blommor, än var ej all grönska tagen,
än fanns det något över till en höstbukett,
och solen som gör långa skuggor mitt på dagen
i sen september, bredde ut sitt skimmer lätt,
och skuggan ritade på marken av de glesa
kastanjeträdens grenverk som en bild i kol.
Det var som i en gård vars ägare skall resa
från allt han haft omkring sig mot ett ovisst mål.

Han står och ser sig om, farväl är svårt att säga,
fast skjutsen väntar och han vet vad klockan slår. 
Så tycktes nära mig en ande överväga
var möjlighet att stanna kvar bland träd och snår
och dock först: ‘Här sker en förändring: Löven multna
ju snart och rosten härjar grön ligusterhäck.
Snart komma svarta kråkor hit och skrika svultna.
Jag måste fly i dag i sus av fågelsträck.’

September ur Hjalmar Gullbergs första diktsamling
I en främmande stad utgiven 1927.