månadsarkiv: december 2019

Röster från förr /9


Södergatan i slutet av 1890-talet. Fotograf okänd.

På årets näst sista dag är några röster från förr tillbaka för att berätta lite om hur de upplevde nyår i Malmö på senare delen av 1800-talet.

Fröken Cecilia Olsson, född 1865 i Malmö berättar: Så kom ju nyår. De lagade så mycket julmat att det räckte till nyår också. Vi fick inte korv till vardags. Till nyår blev det detsamma som till jul, fisk och gröt. De började med vaknatt då. Inte i kyrkorna, men i de frireligiösa lokalerna. Någon gång gick vi, annars vakade vi hemma. Vi önskade varann gott nytt år. Många hade vin och drack vid midnatt. Vi hade saft, som vi brukade dricka, och fina kakor till. 

Muraren Fritiof Olsson född i 1866 i Malmö tillägger: Julafton, nyårsafton och midsommarafton slutade alla arbetet kl. 12.

Fröken Hilda Kockum, född i Husie 1862, som liksom Cecilia och Fritiof berättat i  bloggen tidigare  tar vid:  Till nyår var vi hos någon faster i Malmö. (Det var långt mellan Husie och Malmö dåförtiden.) Då var det samma mat som på julafton. Vi ungdomar vakade inte in det nya året. Vid hamnen hade de det mesta. Där sköt de. Där var illumination och litet festligt. Det var visst någon ombord. De släppte upp raketer. 
Vid sekelskiftet var det gudstjänst i S:t Petri. Den slutade klockan 12. Det var det ej annars.
Finare folk gjorde nyårsvisiter. Då fick man klenor och vin. Det var bara på nyårsdagen man fick det. Sedan fick man ingenting. Somliga gjorde nyårsvisiter ändå till trettondagen. Landshövdingen hade stor mottagning. De var de la Gardie som införde. Det var alla rådmän. ämbetsmän, prästerskap och damer som annars umgicks där. 
På rådhuset var det bal nyårsdagen. Det var magistraten. som ställde i ordning den. Den var inte subskriberad. Man måste ha förkläde med sig.

Röster från förr är hämtade från ett etnologiskt forskningsarbete utfört på 1940-talet. Som en del av arbetet gav man sig helt enkelt ut och intervjuade Malmöbor som var födda på 1860-1880-talen. Detta arbete kom Sven Rosborn i kontakt med då han på 70-talet läste folklivsforskning i Lund. Naturligtvis såg han arbetet som oerhört intressant och lade sedan ut det elektroniskt så att alla skulle kunna ha glädje av det och utöka sin kunskap. Tidigare röster hör du här: Röster från förr.

Julefrid


Julinblåsning på Stortorget 1913 Foto: R. Küller

’Julefrid vill väl var man ha – åtminstone om julen’ skrev en gång Zacharias Topelius och gav därmed uttryck för den önskan om stämningsfull frid och ro, som man förutsätter ska ge julhelgen dess speciella prägling. När dagens julfirare på julaftonen, i sin strävan att uppnå detta fridfulla själstillstånd, söker sig till Stortorget för att lyssna till mässingsmusikens ’Tomtarnas vaktparad’ eller ’White Christmas’ är det sannolikt inte många som betänker att denna inramning av julen i tidigare skeden av vår historia också hade rättsliga konsekvenser. Julinblåsningen var ett sätt att kungöra, publicera, att julfreden gällde.   

Texten ovan är hämtad från Kjell Åke Modéers uppsats Om julfred och julinblåsning i Malmö i Elbogen, Malmö Fornminnesförenings tidskrift 1981 som i sin helhet kan läsas här: Elbogen 1981.

Om ett par timmar ska Malmös borgmästarinna lysa julfrid över Malmö och det ser vi fram emot!

God Jul!

Om Södran

… ett kort men icke oviktigt kapitel i den folkliga underhållningens historia berättar Bengt Liljenberg i sin nyutkomna bok Södran – en folkets teater där revyerna höll hus. Vi får veta vad som tilldrog sig på denna scen som var ett tillhåll för många glada skratt, möta en rad folkkära artister och veta om hur skådespelen mottogs. Boken, utgiven av Kira förlag, finns nu till försäljning i Den Bildens bokgalleri.

Stjärnorna på himmelen de blänkte


Fotograf Eric Jeppsson

… bakom Lucia och hennes tärnor i Limhamns kommunalhus år 1930. Samma stjärnhimmel blänkte även 30 år senare bakom en annan Lucia med tärnor. Förmodligen dammades himlen av inför varje adventstid och stiftades upp igen. Minns att det då föll på min lott att sjunga När vintermörkret kring oss står då gryr på nytt vårt kyrkoår … Jag hade övat några veckor innan, men trots det så sackade jag lite emellanåt för psalmen var svår att sjunga. Det gjorde inget för jag kunde efter mitt framträdande konstatera att inte ett öga var torrt. : ) 

Önskar er en fin och stämningsfull Lucia!