Av någon anledning var jag klarvaken 06.11 denna morgon den 14 november och tänkte först att jag måste somna om, men något fick mig att stiga upp ändå. Det var fortfarande mörkt, men jag  kunde höra att stan börjat sträcka lite på sig. Gick fram till fönstret och fick se en fantastisk måne som höll mig kvar där jag stod tills den gick ner bakom husen vid Södertull och dagen gjorde sitt inträde. Jag tror faktiskt att det var månen som väckte mig för att jag skulle få se den. Det är i alla fall vad jag vill tro. : )

Foto: Urszula Striner

På Malmös begravningsplatser kan vi stilla vandra bland de olika gravvårdarna och fundera över livet och döden. Här kan vi njuta av solen en dag i maj eller tända ett ljus till minne av våra kära vid Alla helgonhögtiden. Under den varma årstiden planterar vi blommor till våra anhörigas minne. Kanske sätter sig någon på en bänk och äter sin lunchmacka i skuggan under ett väldigt träd. En annan tar sin dagliga joggingtur här och då får kyrkogården nästan karaktären av en park. Fågelskådare med sina kikare guidar intresserade som vill veta mer om våra bevingade vänner. Kanske ägnar man en tanke åt familj och vänner som inte längre finns med oss. Begravningsplatserna är lummiga och gröna lungor i staden med omnejd och skänker ro och klorofyll.

Här vilar våra anhöriga, Malmös döttrar och söner och här berättas historien om de människor som levat och verkat i vår stad. Här vilar religiösa bredvid icke religiösa. Influenser från andra kulturer och religioner syns. När vi vandrar runt på begravningsplatserna är det Malmös utveckling vi upplever, en liten homogen stad blir en stor heterogen. Gravstenar och symboler förändras i takt med samhället och olika religioner får sin beskärda del av gravplatserna.

Ur boken I de dödas vilorum av Jeanette Rosengren och Urszula Striner utgiven av Kira förlag 2013.

Ljuset brinner!

… till Malmö stads gatukontor!
Jag hann ju knappt börja morra innan skräpet var borta!
 Heja Malmö!

Rent i världen!

Om skräp:
Jag tar hand om mitt, och du tar hand om ditt!
Resterande tar Malmö stad (inklusive de där gamla markiserna på trottoaren vid hörnet Föreningsgatan och Amiralsgatan).

 Meddelas endast på detta sätt!

… i Malmö!

… lär vara den korrekta benämnngen på denna bärapel. Jag som trodde att alla dessa små äpplen var paradisäpplen, alltså frukter från kunskapens träd. Men Golden Hornet bidrog i alla fall till att jag fick ny kunskap och bjuder nu på den. Trädet kan beskådas på Kungsgatan mellan kvarteren Olga och Maria. Se, men inte röra! ; )

Prydnadsapel ’Golden Hornet’, Malus x zumi blir ca 4 m hög med ett nätt, smalt växtsätt. Blommar i vitt i maj – juni, men uppskattas framförallt för den enorma mängden gyllene frukter från tidig höst och en bit in på vintern. Grenarna formligen dignar under tyngden, och ger därigenom ett något överhängande intryck. Frisk sort som vill ha näringsrik, fuktig men väldränerad jord och full sol, men klarar även halvskugga. Härdig i zon 1-4.

… en kärlekens stad!
; )

https://www.youtube.com/watch?v=Xn4xQ99ND1s

… ser jag faktiskt något vackert i denna eländighet kring gamla Kockums.
Det är något med övergivna platser som lockar mig!
Malmö torsdagen den 1 september 2016.
Foto: Karin Sixtensson

Spångatan i Malmö den 23 augusti 2016

… men det är faktiskt 50-tal och småflickor kan numera bära långbyxor! Det är till och med modernt och finns med i Algots modekatalog för barn i år. Så glöm att jag tänker stå här, mitt i Öresund, och frysa i sjömansklänning och knästrumpor. Visst kliar brallorna lite, men ’vyerna vidgas’  … Min pappa säger att det här är bara början och att en vacker dag kommer flickor till och med att kunna ta OS-medalj i fotboll. Så vänta bara!

Foto: Gunnar Sixtensson