Författararkiv: Karin Lövgren Nilsson

Då, nu och framåt!


Fotograf C.W. Roikjer

”De gingo i takt som soldater” och kanske pratade de tre männen i bild om den nära förestående rivningen av Malmö Frökontors magasin på Carlsgatan som de strax skulle passera. Om jag ser rätt ser vi Navigationsskolan till vänster- och Hushållningssällskapets hus (idag hotell) till höger i bild. Reklamgaveln bör då ligga ungefär mitt emot Tullvisitationshuset på Skeppsbron.

Enligt Malmö stads adresskalender 1896 arrenderade Malmö Frökontors ägare, C.V. Svensson, tomterna nr 11 och 12 i kvarteret Ägir och enligt en uppgift kring en annan bild av byggnaden ägde Kungliga Postverket 2/3 av kvarteret. Med tanke på att vårt ståtliga posthus år 1906 invigdes på ungefär samma plats stämmer nog det påstådda tomtägaskapet. Om de tre männen förfasade sig över rivningen av frökontoret får vi inte veta, men vi har väl knappast något emot den nya byggnaden, Centralposthuset, som uppfördes efter arkitekten Ferdinand Bobergs ritning. 

Tack vare nedanstående artikel, en bilaga som medföljde Sydsvenskan för ett tag sedan, kom jag att tänka på den gamla bilden av Malmö Frökontor som nu fick sin ungefärligt rätta plats på då-kartan. Men nu är nu och Centralposthuset står redo för en ny glansperiod och det tackar vi för!

 

I Allhelgonatid

… vandrar tankarna tillbaka och ljusen på kyrkogården vittnar om minnen och saknad. När jag igår letade efter ett speciellt foto av nära och kära för att visa mina barn hittade jag en liten hemgjord almanacka. Den är gjord av en blå anteckningsbok, ni vet en sådan som man fick i skolan. Ni som varit med ett tag vet nog precis hur den såg ut och vilka anteckningar den var tänkt för. ”Karin 8A” vittnar om att jag var cirka femton år när jag bestämde mig för hur jag ville använda den. Månadsbilderna med en liten dikt måste jag ha klippt ut från någon tidning, gissningsvis Bildjournalen eller liknande. Resultatet är ju ganska rörande. 😉

Har en känsla av att jag tidigt i livet funderade över existensen och tid som var före min. Självklart har de flesta redan förstått att jag känner mig väldigt levande när jag får berätta om, och visa bilder på det som en gång var. Känns lite märkligt när jag sätter ord på varför jag gör det jag gör.

Tror inte att någon av mina gamla lärare ännu hänger med och kan läsa detta, men tror att jag är förlåten för min självsvåldiga användning av anteckningsboken. För visst vad det väl kreativt och dessutom lärde jag mig ju tolv olika dikter?!

Tänder ännu ett ljus!

Så vackert är Malmö i dag

… lördagen den 30 oktober 2021!

Att mina inlägg på senare tid varit få innebär inte att mitt  intresse för nuet och dået i vår stad har falnat. Det är precis tvärtom! Forskande och skrivande tar mycket av min tid och därför blir bloggen lite styvmoderligt behandlad. Desto aktivare är ni mina läsare med mail och brev och det är jag glad och tacksam för. Alldeles särskilt glad är jag över att ni fortfarande skriver om hur ni upplevde min bok, Anna, i skuggan av Alfred. Som exempel de varma mailraderna nedan som kommer från Eskil Svensson i Malmö. Anna har fått den plats i Malmös historia som jag önskade.

När nu samhället öppnat upp igen har jag kunnat fylla på vykortshyllorna i Museibutiken på Slottsholmen. En ny vykortsserie med bilder från Malmö runt förra sekelskiftet kommer runt jul och denna gång med måtten 14,8×14,8 cm. Som exempel interiör- och exteriörbilder av Södra Saluhallen nedan.

I bokgalleriet har det inte hänt särskilt mycket den senaste tiden, men det läggs in nya böcker inom kort.

Efter att nu ha stämt av lite med er känner jag mig nöjd och tar mig ut i Malmö som är så vackert i dag!  ☀️

En gammal fickspegel

… sökte sin historia och jag visste att jag någonstans sett en skylt ”Malmö Glasindustri” , men var? Gick till mitt bildgalleri och sökte ”Spårvägsgatan” och där satt den!

Det var verkligen i ”den elfte timmen” år 1974 som fotografen Rickard Bengtsson lyckades föreviga Spårvägsgatan 14. Om glasindustrin fick leva vidare på annan adress vet jag inte, men någon läsare kan kanske berätta? Den gamla fickspegeln som speglar alldeles utmärkt har nu fått ett hem i min handväska.

Nu samlas världen i Malmö

… för att stärka arbetet för hågkomsten av Förintelsen och bekämpa antisemitism. Målet är också att världen, Förintelsekonferensens deltagare, ska presentera konkreta förslag på hur man ska arbeta mot antisemitism, antiziganism och andra former av rasism. 

Eftersom Malmö var den stad dit många judar kunde ta sig när de flydde under andra världskriget tycker jag att platsen för konferensen var ett bra val.

Låt oss hoppas att Malmö Internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism bär frukt och att vi fortsätter agera kraftfullt för att värna principen om allas lika värde.

Mer om Malmöforumet hittar du här:
Malmöforumet

Säg hör jag en vals?

”Herre jösses, den hörs igen och man vill liksom dansa och stå på, chansa och gå på …”

Äntligen, äntligen, äääntligen kan vi mötas igen på teatrar, museer, restauranger, idrottsarenor och andra offentliga platser.

Fulltankad med vaccin tänker jag börja med att gå på Nöjesteatern och se Glada änkan med änkevals och allt, och samtidigt fira Nöjesteaterns 80 år som hus. Tror inte att jag är direkt ensam om att vilja fira och du som ännu inte fixat biljetter bör kanske lägga på ett kol. Biljetter fixar du här: Nöjesteaterns jubileumsoperett


Bild lånad från Nöjesteaterns facebooksida.

Hösten är här

… och A Du! är tillbaka! Redaktionen rustade sig i oömma kläder och tog sig till Lund för att jämföra Malmö och Lundahumor till Malmös fördel. ; ) Programmet som är kortare än vanligt ska enligt Jeanette och Kalle ses som en liten aptitretare innan säsongen inom kort kör igång på riktigt. Lyssna och kom i Malmöform! : )

A Du! 

Anna Margareta /4

… föddes alltså i april 1770 och gifte sig vid ännu okänt årtal med Hans Niclasson som hon tydligen var släkt med. De fick fick minst fyra barn och den förstfödde, sonen Niclas, var han som senare gav stiftelsen på Jerusalemsgatan namn efter sin mor. I december 1824 avled maken Hans och i bouppteckningen efter honom gör inläggens huvudperson ett avtryck. Eftersom Anna Margareta kom från en välbärgad och bildad familj kunde hon förmodligen båda läsa och skriva, men hennes namnteckning tycker jag vittnar om att hon inte skrev särskilt ofta. Fortsättningsvis och fram tills jag vet tilltalsnamnet skriver jag nu A M för Anna Margareta.

Den 22 september 1826 avled A M 57 år gammal  av ”vattusot” som var en dåtida benämning för vätskeansamling i kroppen, vanligtvis orsakad av hjärtsvikt. Hon begrovs fyra dagar senare på den ”Borgerliga Begrafningsplatsen” och det bör vara Gamla kyrkogården/begravningsplatsen vid Gustav Adolfs torg. Anteckningen längst till höger i utdraget från död-och begravningsboken för Petri församling tyder jag som ”Värdigas med alla Klockorna” eller kansket ”Värdigas med alla Blommorna”? Tolkar det som om att kyrkklockorna i Petri ringde för henne. Förr i tiden fick de anhöriga själv betala för klockringningen, men i detta fall bjöd kanske kyrkan. Det visar sig nog längre fram …

Trots mycket letande blev det efter dessa fyra inlägg inte särskilt mycket vetande om A M, men det är svårt att hitta något som beskriver hennes person, liv och utmaningar. Hon är väl gömd.  I ett sådant läge kan det bästa vara att bygga upp en scen – Malmö i slutet av 1700-talet och början på 1800-talet – och låta henne agera där. Jag får se vad det kan bli av det. Nu lite paus från A M, men fortsättning följer.

Anna Margareta /3

Det ska sjutton vara Anna Margareta och bli gömd bakom sin man som sökmässigt dessutom blivit omdöpt till ”Hans Nilsson”. Tittar vi överst till höger så står det ju faktiskt ”Handelsman Hans Niclasson”! Därunder har vi Anna Margareta och dessutom hennes födelsedatum, den 15 april 1770.  Det underlättar vidare forskning! Vi ser också äldste sonen Niclas vars födelsedatum vi redan visste. Fortsättning följer. 

Anna Margareta /2

Nu har jag hittat rätt bokhandlare Niclas Hans Thomson (1793-1874) som även var bibliotekarie, förläggare, författare och översättare. Han lär ha varit son till handelsman Hans Thomas Niclasson och dennes hustru Anna Margareta

Nu gäller det att (så långt det går) bevisa att Niclas, född den 8 november 1793, var son till Hans Thomas Niclasson och Anna Margareta, och det kan jag  med hjälp av födelseboken för S:t Petri församling i Malmö (1792-1823). 

Då har jag hittat Anna Margareta, men vet ännu inte särskilt mycket mer om henne än att hon var gift med handelsmannen Hans Thomas Niclasson och att hon var 23 år när Niclas föddes. Enligt Svenskt Översättarlexikon var Anna Margareta, förutom hustru, även kusindotter till sin man. Gräver vidare och fortsättning följer …