Författararkiv: Karin Lövgren Nilsson

”En rätt egendomlig benrangeldans”

I sällskap med Kalle P var denne kortskrivare när han för första gången, den 27 september 1895, besökte Malmö  I september året därpå var han åter i Malmö för att då besöka den Nordiska industri- och slöjdutställningen. Om Kalle P hängde med då också förtäljer inte historien … 

”Sönd. d 6 sept 1896

Paa lystreise fraa Kobenhavn till Nordiske Industri- og Slojdutstillning i Malmø. Det hele meget morsamt saa forste gang Prof. Rontgens  X straaler.”

Funderade över hur det där var upplagt, googlade och fick svar från Kulturen i Lund.

”Röntgen på tivoli”

”En av de första röntgenapparaterna i Sverige fanns inte på ett sjukhus, utan på den stora Nordiska industri- och slöjdutställningen i Malmö 1896. På områdets nöjesfält roade den danske film- och tivolidirektören Ole Olsen allmänheten med en röntgenapparat som han köpt i Berlin. De nyfikna besökarna fick bland annat se en groda genomstrålas. En av besökarna beskrev det som ”en rätt egendomlig benrangeldans”. Tivolibesökarna kunde även få sina händer genomlysta.”

Hela artikeln kan du läsa här  Att se in i kroppen!

Östra småbarnsskolan

Fortsättning på tidigare inlägg Ordning och reda!

Som jag förstår det nu är folkskolan på hörnet Föreningsgatan, Grangatan och Sallerupsvägen som avses på 1904-års Malmökarta den Östra småbarnsskolan som stod färdig i december 1871 och invigdes året därpå.

Skolan som får ses som ett dåtida dagis finansierad av bidrag från välvilliga samhällsmedborgare tog emot barn från tre till sex års ålder vars föräldrar arbetade utanför hemmet. I nödfall kunde även yngre barn få tillträde, men utomäktenskapliga barn fick inte plats, såvida inte mödrarna kunde anses sträva efter ett ordentligt och arbetsamt levnadssätt.

Visserligen var småbarnsskolan uppgift att förmedla de första kunskaperna till barnen, men eftersom nöden var stor hade skolan mera karaktären av en enskild välgörenhetsinrättning som bjöd på tillsyn och mat i magen.  Den uppfostran/kunskap som gavs på skolan var ”kristlig” och sammanfattades i följande ordalag;  ”Barnens såväl kroppsliga som själsliga hälsa bör påaktas, deras sinnelag och begreppsliv utvecklas allt efter olika anlag, samt med synnerlig omsorg i barnens hjärtan inplanteras goda böjelser, så att redan tidigt i barnens sinnen nedlägges en grodd, som gör, att de under kommande levnadsår må kunna med Guds hjälp och goda människors bistånd förkovra sig till rättsinniga, plikttrogna och dugliga människor.” 

Den 4 januari 1929 antogs nya stadgar i stället för de gällt från skolans start och 1930 fick skolan nya lokaler på Zenithsgatan. År 1964 övertog Malmö stad på vissa villkor, vilket bland annat innebar att verksamheten skulle drivas som ett barndaghem.


Barndaghemmet på Zenithgatan 1930. Fotograf Otto Ohm-

Den folkskola som i mitt tidigare inlägg påstods starta sin verksamhet 1858 på tomten Föreningsgatan och Sallerupsvägen handlar, som jag misstänkte, om Östra skolan på Norregatan. 

Uppgifterna om ”folkskolan”, Östra småbarnsskolan, har jag hämtat från Hans Cavallis artikel ”Östra småbarnsskolan i Malmö under 90 år” införd i Malmö Fornminnesförenings årsskrift 1962. 

Funderar över om byggnaden nedan kan vara den som uppfördes för Östra småbarnsskolans räkning. Bilden av Värnhemstorgets östra sida är tagen 1958 och huset vi ser framför oss ersattes cirka 10 år senare av ett höghus ”AG- Favörhuset”. 

Bild ur Malmös stads bildarkiv.

Ordning och reda

 


Östra Förstadsskolan/Rörsjöskolan cirka 1900

Har inte haft riktigt klart för mig hur Rörsjöskolan och Östra Förstadsskolan egentligen hänger ihop, men med  hjälp av Victor Roikjers intressanta bild av Rörsjöskolan som inspiration försöker jag råda bot på det. 

Riksarkivet berättar Rörsjöskolans historia så här:

”Rörsjöskolan började 1878 i en egen byggnad vid Föreningsgatan. Verksamheten var från början sammanflätad med Östra Förstadsskolan, vilken startade 1858, så till vida att undervisningen bedrevs med särskilda klasser för pojkar och flickor. Pojkklasserna gick i Rörsjöskolan och flickklasserna i Östra Förstadsskolan. 1899 uppfördes en ny byggnad för Östra Förstadsskolan på samma tomt som Rörsjöskolan låg på.”

Det innebär att den byggnad vi ser på bilden ovan föreställer Östra Förstadsskolan. Förstorar jag upp bilden ser jag att det står ”Anno Folkskola 1899” på byggnaden. Läser jag sedan lite längre ner i Riksarkivets text förstår jag bättre … tror jag! ”Från 1 januari 1912 fram till och med läsåret 1940/41 sorterade Rörsjöskolan under och benämndes också Östra Förstadsskolan. Därefter uppstår den på nytt som Rörsjöskolan.” 

Östra Förstadsskolan måste då ha varit skolan nedan som startade 1858 och, så vitt jag minns, revs för tjugo eller trettio år sedan. 

Nu saknar jag bild på ”Rörsjöskolan som började 1878 i en egen byggnad vid Föreningsgatan”. Nä, det här stämmer inte riktigt så inlägget är inte i hamn än …

Efter att ha letat i Sydsvenskans Försvunna Malmö och med hjälp av Leif Rasmusson kommentar om att det fanns en folkskola på Värnhem utsatt på en dåtida Malmökarta förstår jag att det fanns tre Östra Förstadsskolor. Skulle just skriva att nu haltar årtalet ”1878”, men ser nu att det ändrats till ”Malmö Östra Förstadsskolan startade verksamheten som folkskola år 1858 i lokaler belägna i hörnet av Föreningsgatan och Sallerupsvägen.” 

Jag är ändå inte riktigt nöjd! Jag hittar inte skolbyggnaden i brandförsäkringsbrev från den tiden, däremot hittar jag ett sådant brev gällande Östra skolan på Norregatan som är daterat år 1858. Håller tyst tills jag hittat hittat en bild på skolan som även 1904-års Malmökarta  nedan påstår låg vid Värnhem. Oavsett vilket kommer jag vid tillfälle att börja om från början eftersom felaktigheter i slutändan alltid hinner upp mig. Gör om och gör rätt – om jag nu haft fel … ; ) 

En sprucken glasplåt

… försökte övertyga mig om att den föreställer östra sidan av Pildammsvägens norra del. Jag tvekade en stund, men gav mig. Det måste vara så! Bilden som togs år 1901 av C. W. Roikjer visar en långa radda hus som inte längre finns. Det bör vara sträckan mellan Munkgatan och Triangeln/Östra Rönneholmsvägen. Det höga gaveln längst till vänster i bild måste då tillhöra Triangelhuset. Det var först 1904 gatan/vägen fick heta Pildamsvägen/Pildammsvägen och därefter,1945, blev det Rådmansgatan. Kul att hitta en så gammal bild på denna snutt av Pildammsvägen/Rådmansgatan.  

Firma Karl Hattendorff

Mitt tidigare inlägg, Regnhätta med historia, har nu fört mig till firma Karl Hattendorff. Det var inte helt lätt att hitta information om företagets historia, men med hjälp av Malmö Stadsarkivs förteckning och lite annat känner jag mig rätt nöjd.

Karl Hattendorff föddes år 1846 i Tyskland. Han påträffas första gången i Malmö år 1878 skriven i S:t Petri församling, men det antas att han kom till Sverige några år tidigare än så. Han sökte svenskt medborgarskap 1878 och efter avlagd tro- och huldhetsed sökte han också tillstånd att i staden få bedriva portmonnäfabrikation och bokbinderi. Han registrerades i Magistratens liggare över närings- och yrkesidkare den 22 juni 1878 och samma år grundades firma Karl Hattendorff med tillverkning och partiförsäljning av lädervaror och reseffekter. Det hände verkligen mycket på ett år så nog kom Karl till Malmö något eller några år tidigare än 1878. 


Jenny Thornell Malmö Museer

Fabriken var först belägen i hyrda lokaler på Byggmästaregatan 2 (idag nr 1) och senare, efter 1923, i egen fastighet på Kaptensgatan 8. År 1891 utökades verksamheten och kom att även omfatta detaljförsäljning av egen produktion och artiklar från både inhemska och utländska leverantörer. Redan 1881 deltog firmans lädervaror i Malmö Industri- och slöjdutställning där montern förevigades av fotograf C. W. Roikjer

Första butiken etablerades 1891 på Södergatan 10, men flyttades senare till nummer 26 på samma gata och det är väl den senare som Malmöborna kan ha något minne av. Den butiken kom att fungera som huvudbutik för filialerna: Kullagatan i Helsingborg, Östra Förstadsgatan 3 i Malmö och Brogatan i Halmstad. 


Butiken på Södergatan 26. Fotograf V. Roikjer

Agneta Hattendorff, vars farfars far var Karl Hattendorff, 1846-1918, berättar i artikel daterad den 16 januari 2006 för Sundsvalls tidning att hon en gång sålde en väska i rött oxhudsskinn till Ella Fitzgerald. Affären lär ha gjorts upp i en affär i Stockholm som saluförde Hattendorffs väskor och där Agneta under en kort tid i början av 60-talet var anställd. Ella bjöd självklart Agneta på en autograf.  

År 1969 avyttrades fastigheten på Kaptensgatan och fabriken flyttade till en nyförvärvad fastighet på Djäknegatan 5 i kvarteret von Conow dit även Malmöfilialen flyttade året efter. 

Rörelsen som varit i familjen Hattendorffs ägo under tre generationer upphörde 1975 med nedläggning av av fabrik, huvudbutik och Malmöfilial. Helsingborgsfilialen överläts och Halmstadfilialen avvecklades.

På husväggen intill butiksfastigheten levde Hattendorffs reklam kvar tills ett högt glashus kom och utplånade minnet av firma Karl Hattendorff.


Södergatan på 50-talet. Foto Gunnar Sixtensson.

Baltiskt ballongregn

Trodde att jag sett det mesta i fotoväg från Baltiska utställningen 1914, men plötsligt händer det! Fotograf Victor Roikjer har på bild fångat ”pratarna” för ballongregnet som skulle äga rum klockan 5 vid Centralgården. En bild som verkligen ger liv åt Baltiskan. 

På ballongerna står att läsa ”Veckojournalen” och ”Allt för alla” som bekostade regnet som såg ut som nedan.

För kärlekens skull

Temat för Malmö stads blomsterprogram år 2021 är kärlek, den som vi knappast kan få för mycket av. Ur Malmös rabatter och krukor kommer kärleken att flöda och med anledning av WordPride har Malmö valt att ha med regnbågens alla färger, men i ljusa och transparenta färger som i regnbåge på himlen. Malmö, I love you!

”Utanför fönstret slår våren ut
Marken blir grön igen
Allt som var dött väcks till liv
Det kan också vi
Så länge vi andas
 
Ute till havs styr en fiskebåt
Längs en fri horisont
Den gungar så tryggt in mot hamn
Som jag i din famn
Så länge vi älskar
 
Det är för oss solen går opp
Och lyser som guld för kärlekens skull
Solen går opp, så oskuldsfull
Och lyser på oss för kärlekens skull
 
Högt på ett berg står en katedral
Och pekar upp mot skyn
Men det är för himlen i dig
Och jorden i mig
Vi älskar…”

                                     /Ted Gärdestad

 

Tidigare inlägg om blomsterprogrammet hittar du här: Malmö stads blomsterprogram

”Där vi svängde de lurviga”

Jeanette Vante Rosengren och Kalle Lind bjuder i senaste A du!-avsnittet upp till dans,  mestadels kasedans, och underhållande är det! För egen del dröjer jag mig gärna kvar på Amiralen och Club 54 och hoppas att nåt framtida avsnitt också ska handla lite om Erikslust där jag tog de första ostadiga dansstegen, men dansade upp mig till Lisa Linns orkester. ”Yes Sir! That’s my baby!” Fnissar lite åt Jeanettes och Kalles övertro på vår vilja att cykla till dansen. I blåshålet Malmö var det på mitt 60- och 70-tal  spinkan som gällde. Efter att med hjälp av en halv kanna spray riggat till värsta svinryggen satte man sig inte på cykeln … : )

Lyssna nu och njut!