Cecilia Ahlström /8


Drottningtorget cirka 1890. Okänd fotograf.

Det är november 1878 och Cecilia som varit städslat ett år hos Laurentius och Maria Sofia Petersson på Majorsgatan slutar sin anställning. Precis som jag trodde har brevkontakten med nära och kära varit livlig, i synnerhet med den två år äldre systern Sofia som den 22 november 1878 skrivs in i Malmö garnisonsförsamling. Sofia kommer direkt från en anställning som piga i Landskrona. Två veckor senare skrivs även Cecilia in i samma församling och de två systrarna står i givakt framför löjtnanten, blivande majoren, Maximilian Emilius Fredrik Crafoord i Kronprinsens husarregemente, (då,1860-1882, husarregementet Konung Karl XV) hans unga hustru Thora Helena född von Mentzer och deras nyfödda dotter Beatrice. 

  
Fredrik Crafoord i slutet av 1880-talet. Okänd fotograf.

Med Cecilia blir det sannerligen åka av och regementet vid Drottningtorget känns för mig väldigt suddigt och avlägset. Eller rättare sagt, det hade varit mycket enklare om vi befunnit oss på det senare regementet vid Kronprinsen. Men då var då och när det kostar på att gräva ger det mig mest. Dyker nu ner i gamla stadskartor och annat och fyller på inlägget efterhand. 

Tittar på Isbergs Malmökarta från 1875 och funderar över om familjen Crafoord och andra höga militärfamiljer egentligen bodde inom området. Jag är osäker på det och hittar inte svar på min fundering. Den får ligga och verka …

Fredrik Crafoord tillhörde l Sqv vilket betyder Livskvadron och en sådan genomför beriden vaktparad, beriden eskort & annan statsceremoniell verksamhet samt högvakt till fots. Vid sidan av den statsceremoniella tjänsten övar soldaterna strid i bebyggelse, skyddsvakttjänst och fortlöpande ridutbildning. Hilda Kockum född 1862 i Husie berättade om sina minnesbilder av husarerna (Röster från förr) att … kronprinsens husarer kallades de innan Karl XV blev kung. På Karl XV:s födelsedag var det parad på Stortorget. De var paradklädda. De stannade på residenset. Det kallades aldrig annat är paraden. Det var en riktig folkfest. – När de kungliga skulle komma var alltid husarerna nere om mötte. När Karl XlV skulle komma på besök till Malmö red borgerskapet i vita byxor och västar för att möta honom. Borgare var köpmännen och de finare. Rådmän kallades illitterata. Officerare hade adelsmans rang. 

För Cecilia och hennes syster Sofia betydde allt ovan säkert ingenting annat än stövelputsning utöver det vanliga. Systrarna var anställda för att sköta i ett hem vanligt förekommande sysslor. Kanske någon av dem hade ett större ansvar för familjens nyfödda. Det är ändå lite svårt att föreställa sig hur livet för en piga i stan såg ut, men naturligtvis skiljer det sig en del från livet som piga på landet. I städerna tjänade pigorna mer vilket var en av anledningarna till att så många valde att söka arbete i städerna. Tjänstefolket löd under legostadgan, en gammal institution som reglerade förhållandet mellan husbonden och tjänstefolket från 1600-talet fram till 1926, och den var skriven på arbetsgivarens villkor. Han förfogade över tjänstefolkets tid. Piglördagen då pigan skulle var ledig fick hon förhandla sig till med husbonden. En vecka på hösten kring Mikaelsmäss i slutet av september hade tjänstefolket en vecka på sig att leta efter en ny och kanske bättre plats. Cecilia och Sofia stannade hos familjen Crafoord i två år och jag tolkar det som att deras arbetsförhållanden var rimliga och kanske att de till och med trivdes.

Mer om pigor och deras arbetsförhållanden hittar du i Sveriges Radios serie Släktband: De osynligas historia. Tyvärr är själva programmet borttaget, men det finns lite mer att läsa i ämnet och Släktband kommer med nya program under hösten 2018.

Fortsättning följer …

Tidigare inlägg hittar du här: Cecilia Ahlström

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.