Kategoriarkiv: Teatermuseet i Malmö

Ingmar Bergman i Malmö

Ingmar Bergman var verksam som konstnärlig rådgivare och regissör på Malmö Stadsteater under åren 1952 – 1958. En period som blivit en höjdpunkt i modern svensk teaterhistoria. Under den tiden samlade han numera välkända skådespelare kring sig – Harriet Andersson, Bibi Andersson, Max von Sydow, Georg Årlin, Gaby Stenberg, Naima Wifstrand och Gunnel Lindblom. Teatermuseets utställning om Ingmar Bergman som öppnar på lördag, den 18 augusti, kommer att spegla denna tid. Utställningen pågår till och med den 9 december 2018.

Teatermuseet som finns på Kalendegatan 5c är öppet torsdagar till och med söndagar mellan klockan 13.00 och 16.00.  Mer från museet hittar du här: Teatermuseet

Om teater i Malmö /3


Malmö Teater och restaurang Stadt Hamburg år 1881. Foto C.W. Roikjer

Endast en gång har en kung besökt Malmö Teater och det var den 7 juli 1848. Teatermuseets Hans Lind fortsätter sitt berättande och den här gången handlar det om kungabesöket, biljettförsäljning och publik. 

Kungen på Malmö Teater 

På våren 1848, då hela Europa upplevde revolutioner, gjorde den tyska befolkningen i de båda danska hertigdömena Schleswig och Holstein uppror. De fick stöd av preussiska trupper och ett danskt-tyskt krig utbröt. Skandinavismen var stark vid den här tiden och den nye danske kungen Fredrik Vl fick starkt stöd och sympatier från svenskt-norskt håll. Svensk-norska trupper skulle gå med i kriget och därför flyttades flera regementen ner till Skåne.


Den svensk/norska kungafamiljen år 1858. Drottning Josephine och kung Oskar l sittande från vänster räknat. Fotograf okänd.

I juni kom hela kungafamiljen med kung Oskar l, kronprins Carl, drottning Josephine, prinsarna Oskar och August samt änkedrottning Desideria till Malmö och bodde här hela sommaren – kungaparet i Berghska huset. Även danska kungligheter med kung Fredrik i spetsen besökte Malmö flera gånger. Malmö blev den här sommaren mittpunkten för ett rikt nöjesliv med kungliga inslag, bland annat en midsommarfest i Stadt Hamburgs trädgård. Den 7 juli besökte så Oskar l Malmö Teater för att följa ett framträdande av artister från Det Kongelige i Köpenhamn med sångerskan Leocadie Bergnéhr i spetsen.

Något svenskt-norskt deltagande i kriget blev det inte. Efter förhandlingar i Malmö slöts vapenstillestånd den 26 augusti. Två dagar senare hade hovet bokat fem loger på teatern för ett nytt framträdande av Det Kongelige – kungen var inte med den gången. I början av september åkte kungafamiljen och diplomaterna hem och Malmö återgick till sitt vanliga liv. 

Biljettförsäljningen

Malmö Teater gästades av resande teatersällskap som i princip själva skötte försäljningen av biljetter till sina föreställningar. Man anlitade dock ofta ett ombud dit publiken fick gå för att köpa biljetter. Till invigningen 1809 skulle biljetter skaffas hos rådman Möller dock utan att det på affischen angavs var man hittade denna. Senare blev det urmakare Dietrich Modeweg på Södergatan 5 som sålde biljetter. Adressen angavs dock inte, men Malmö var vid den här tiden inte större än att alla förmodligen visste var man fick tag både på rådmannen och urmakaren. Ibland köptes biljetterna hos respektive teaterdirektör i dennes logi. Ett specialfall var när föreställningar gavs till förmån för en enskild skådespelare. Då köptes biljetter där denne bodde eftersom ju han eller hon fick behålla pengarna. Var man ute i sista minuten såldes överblivna biljetter vid teaterns ingång strax innan föreställningarna.

Ett särskilt kapitel i biljettförsäljningens historia är åren 1837-1887. Under dessa femtio år fick man gå till Mårtensgatan 12, en nu försvunnen gata mellan S:t Petri och Caroli kyrkor. Där bodde stadstjänare Nils Pettersson och hos honom köptes biljetter inte bara till Malmö Teater utan även till de flesta nöjestillställningar i stan. Han var stadens allt i allo som skötte olika kommunala vaktmästarsysslor, men även ordnade fester – allt ifrån att gå runt med inbjudningskort till att vara traktör och skaffa fram mat och dryck. Teatersällskapen vände sig också till honom för att sköta allt det praktiska för sällskapens uppehåll i Malmö. Efter hans död 1887 övergick man till att sälja biljetter i teaterns biljettkontor och nu kunde biljetter även bokas per telefon på nummer 278.


Föreställning på Malmö Teater måndagen den 13 maj 1861. Ett Vaisenhuusbarn är mera känd under namnet Jane Eyre. 

Abonnemang kunde tecknas redan från 1809. Listor fanns då utlagda där man kunde teckna sig för olika perioder. De förnämsta bland den tilltänkta publiken som landshövdingen, borgmästaren med flera behövde inte leta – till dem bars listorna runt för att de dessutom skulle få förtur till de bästa logerna. Senare under 1800-talet blev det tradition att listorna fanns utlagda i Cronholms bokhandel och i Cronquists tryckeri. 

Teaterns publik

Malmö Teaters publik bestod av intresserade från alla samhällsklasser utom de allra fattigaste som inte hade råd. De olika priserna gjorde dock att publiken delades upp efter samhällsklass även om det inte fanns några formella regler om detta. Vid öppnandet 1809 fanns de främsta platserna i första radens fondloger – där där satt vanligast landshövdingen i mitten omgiven av borgmästaren och slottskommendanten Vid sidorna satt rådmän, inresta slottsherrar från landet, höga militärer, jurister och framträdande affärsmän. Andra radens loger och amfiteatern upptogs av mindre framträdande men ändå i samhället väletablerade åskådare. De mindre bemedlade av publiken hamnade högst upp eller i parterren, det som nu kallas parketten – alltså platserna nere på golvet framför scenen. Längs parterrens kanter fanns det ståplatser. Under andra hälften av 1800-talet ändrades detta så att parketten nu blev det förnämsta medan de fattigare hamnade uppe på raderna.


Salongsplan över Malmö Teater. 

Publiken var livligare och högljuddare då än nu för tiden – busvisslingar, skrik och elaka kommentarer eller uppskattande tillrop var vanligt förekommande. Stadsfiskalen klagade redan 1809 på att vissa delar av publiken ägnade sig åt tobaksrökning och kortspel i logerna, men att det räckte med en ‘Erindran’ eftersom det rördes sig om ‘Stadens bättre Inwånare’. 

Att besöka teatern som publik var i början av 1800-talet inte en odelat trevlig upplevelse. Salongen var mörk och kall och bänkarna saknade ryggstöd och stoppning. Ordentlig belysning kom först med gasljuset 1854 och värme kom 1858. Stoppade stolar med ryggstöd blev det inte förrän 1864.

Under pauserna gick den välbeställda delen av publiken till värdshuset för att äta och dricka medan de som inte hade råd till detta stannade kvar.


Baksida teateraffisch, 2 februari 1876, undertecknad G. A. Örtenblad som troligtvis var krögaren på värdshuset Stadt Hamburg alldeles intill teatern.  

Eftersom pauserna kunde bli oändligt långa – teaterdirektören och skådespelarna höll då ofta hov bakom scenen – blev det ofta oroligt på parterren och senare, efter 1850, uppe på raderna. Det klagades till exempel på att publiken på raderna kastade äppelskruttar på parketten.

Gatubelysning 

När Malmö Teater öppnades 1809 saknade staden gatubelysning. För att göra det lättare för teaterns besökare att ta sig hem under sen kvällstid så bestämde de styrande den 2 december 1809 att de som bodde på Södergatan skulle se till att gatan ‘från Spectaclets början, tills folket, efter slutet däraf, hunnit passera förbi’ blev belyst antingen genom att sätta upp lampor på fasaden eller att sätta tända lampor i fönstren. Den som glömde detta fick böta, så dömdes pikant nog urmakare Dietrich Modeweg, Södergatan 5, som skötte biljettförsäljningen till teatern, till sådana böter i mars 1810.

Tidigare inlägg om Malmö Teater hittar du här: Teatermuseet.

Om teater i Malmö /2

Att skriva om Malmös teaterhistoria runt år 1800 går inte utan att nämna Gustav lV Adolf, Carl Magnus Nordlindh och Anders Sundström. Jag  citerar nu vad Teatermuseets Hans Lind berättar om dessa tre herrar och deras inblandning i det som år 1809 kom att bli Malmö Teater på Gustav Adolfs torg. 


Porträtt av Gustav lV Adolf från kuppåret 1809 av Per Krafft d.y. 

Gustav lV Adolf (1778 – 1837) 

Kung av Sverige 1790 – 1809. Son till Gustav lll och Sofia Magdalena. Blev kung vid 13 års ålder efter mordet på fadern. Farbrodern, hertig Karl, ledde en förmyndarregering till 1796. Gustav lV besökte Malmö några gånger i början av 1800-talet eftersom han ville vara nära de stora krigshändelserna i Europa då han inbillade sig att det fanns en stor roll för honom att spela där. Dessutom trivdes han inte alls i Stockholm. Var han inte i Malmö så vistades han i Svenska Pommern eller på Bäckaskogs slott. Under tiden den 11 november 1806 – 11 maj 1807 bodde han och drottning Fredrika permanent i Malmö – i det Nordlindhska huset vid Stortorget, nuv. Berghska huset. Kungen intresserade sig mycket för Malmö och skall ha medverkat till en utbyggnad av hamnen vilket även skulle innefatta anläggandet av en marinbas i nuv. Kungsparken. Det ryktades även att kungen ville göra Malmö till reservhuvudstad och detta inspirerade stadens styresmän bl.a. till anläggandet av två nya stora torg, Gustav Adolfs torg och Drottningtorget (Fredrikas torg). Vid Gustav Adolfs torg planerades både för ett kungligt residens och andra regeringsbyggnader samt en teater som skulle ersätta den av kungen 1806 stängda Operan i Stockholm. Teatern var det enda som blev verklighet – men då var kungen borta. Efter förlusten av Finland blev han avsatt efter en kupp på våren 1809. Han dog i landsflykt i Schweiz. 


Carl Magnus Nordlindh efter en gouache av C G Gillberg.

Carl Magnus Nordlinh (1768 – 1825) 

Nordlindh var född i Söderköping och kom till Malmö 1783 som handelsbiträde hos Peter Bager. I september 1791 vann han burskap som handelsman i Malmö och han blev snabb en av de rikaste affärsmännen i stan. Sina pengar tjänade han som spannmålshandlare, redare, delägare i sillsalterier och trankokerier samt genom fastighetsaffärer. Han blev vald till rådman 1798, riksdagsman 1800 och borgmästare 1803. Samma år grundade han Malmös första bank, Diskonten. Denna användes sedan för att finansiera några stora projekt som Nordlindh och andra vurmade för: Nedrivandet av fästningsvallarna och anläggandet av nya kanaler runt staden. Nordlindh grundade ett speciellt bolag 1805 som tog sin an detta projekt och fortsatte att anlägga två nya torg uppkallade efter kungen och drottningen. Kungaparets vistelse i Malmö 1806-07, då de bodde i Nordlindhs hus, inspirerade också till stora tankar om Malmö som en framtida huvudstad. Kungen hade 1806 låtit stänga Operan i Stockholm och den teaterintresserade Nordlindh, som 1798-99 hade upplåtit sitt hus vid Stortorget som teater, tyckte att ersättaren skulle byggas i Malmö. Teatern vid Grynbodgatan dög inte i en kunglig huvudstad. Ett särskilt teater – och värdshusbolag grundades 1807 och ett nytt hus uppfördes 1807 – 09 vid det nya Gustav Adolfs torg. Sedan stod Nordlindh bakom ombyggnaden av rådhuset 1812  0150 14 innan det sakta började gå neråt i karriären. Konkursen för Malmö Diskont, som även drabbade teaterbolaget, innebar slutet för Nordlindh. Han häktade och dömdes till avsättning. Nordlindh bodde i nuvarande Berhska huset vid Stortorget och lät 1798 dessutom bygga Rönneholms gård i nuvarande Rönneholmsparken.

Anders Sundström (1777 – 1813)

Anders Sundström som inte kan vara med på bild var: Arkitekt och byggmästare. Född i Nyköping , mästare i Linköping 1798, där han bl.a. ritade ett teaterhus 1806 (rivet 1902) och senare hovarkitekt – och byggmästare vid Stockholms slott. Kom till Malmö där han fick i uppdrag att rita det nya teaterhuset. Länsbyggmästare i Malmöhus län 1811. Arkitekt till ombyggnaden av Malmö rådhus 1812 – 14.

Här ovan en av de äldsta bilderna av Malmö Teater på Gustav Adolfs torg tecknad av kammarherre Per Benjamin Sandels ca 1840. Teateringången ses till vänster. Den välvda porten med passagen till gården försvann 1846-1847. I fonden syns Södergatan.

Fortsättning följer och det kommer då att handla om en annan kung, Oscar l, på Malmö Teater den 7 juli 1848. Vidare kommer det att handla om affischsamlingen, biljettförsäljning, teaterns publik och kanske lite om dåtida gatubelysning.

Tidigare inlägg om teater i Malmö och Teatermuseet hittar du här: Teatermuseet.

Om teater i Malmö

… före 1809 då Malmö Teater på Gustav Adolfs torg invigdes och fram till tidigt 1900-tal  visste jag fram till nu inte särskilt mycket, men fick till min hjälp information om detta av Hans Lind på Teatermuseet. Skriften gav mig en fin överblick och jag delar gärna med mig av Malmös Teaterhistoria uppdelad på flera inlägg och försöker hitta lämpliga bilder. Det är läge för en ny kategori: Teatermuseet.

Malmös Teaterhistoria före 1809.

Teater har spelats i Malmö sedan medeltiden – det började med olika kyrkospel i och utanför S:t Petri kyrka på 1300- och 1400-talen där händelser ur bibeln skulle visas. Samtidigt uppträdde olika resande sällskap av gycklare, akrobater och trollkarlar på Malmös dåvarande torg som låg på nuvarande Adelgatan. På 1540-talet flyttades dessa uppträden till det nyanlagda Stortorget. Sedan Rådhuset tillkommit 1546 började man med uppträdanden även i Knutssalen som före ombyggnaden 1815 låg på bottenvåningen. En grupp som också framträdde som skådespelare var djäknarna, eleverna, vid den 1406 öppnade Latinskolan som då låg bredvid kyrkan.

Den danske kunden Christian lV:s kröning 1596 lockade flera tyska och engelska teatersällskap till Köpenhamn och något av dessa lär även ha besökt Malmö. Sedan staden blivit svensk 1658 finns det bevis för att flera tyska trupper spelat i Knutssalen. David Mûhlstreich var den förste teaterdirektören känd till namnet. Under 1700-talet ökade antalet tyska grupper vilken kan avläsas dels i stadens räkenskaper eftersom grupperna fick betala en avgift för att få spela, dels i olika rättegångshandlingar eftersom skådespelarna inte så sällan var inblandade i diverse konflikter, oftast med hyresvärdar och krögare.

Det första svenska teatersällskapet kom 1756 och leddes av Petter Lindahl och han följdes av en trupp ledd av Carl Gottfried Seurerling kallad ‘den svenska landsortsteaterns fader’. Han skulle återkomma till Malmö fram till 1793. Andra bemärkta trupper var Det Gemenasiska sällskapet från Göteborg, Andreas Widerbergs (Sveriges första Hamlet), Johan Petterssons och Johan Petter Lindqvists sällskap samt den danska artistfamiljen Price med bland annat Harlekinpantomimer. 

Spelplatsen var Knutssalen fram till 1794, sedan blev det Wetterholtz gård vid Gråbrödersgatan/Norra Vallgatan. Lindqvists sällskap spelade 1798 – 99 i rådman Nordlindhs hus vid Stortorget (nuvarande Berghska huset) som dock Nordlindh sedan behövde för sin nygrundade bank Malmö Diskont. 

Det som spelades var pjäser av Holberg, Molière, Racine, Voltaire, Calderon, Beaumarchais och Shakespeare samt den nye tyske författaren August von Kotzebue vars pjäser skulle göra succé på 1800-talet. Men även svenska stycken spelades, skrivna till exempel av Didrik Gabriel Björn, Carl Envallsson och Gustav lll.

Fortsättning följer …

La Nilsson – en svensk världssopran

… skulle den 17 maj i år ha fyllt hundra år. Det uppmärksammar Teatermuseet i Malmö med en utställning om henne som visar bilder från hennes världsomfattande karriär som operasångerska. Birgit Nilsson har framträtt på 44 opera- konsert- och teaterscener i Sverige och sjungit på operahus i hela världen. Utställningen som startar den 28 april kommer att pågå till och med den 17 juni 2018.

Magda Molin & Alice Stridh

Teatermuseet i Malmö visar upp en ny utställning som visar originalfoton av två fotografer, Magda Molin & Alice Stridh, som båda var verksamma som teaterfotografer på Malmö Stadsteater (nuvarande Malmö Opera), Magda under 40-talet och Alice under 50-och 60-talen.

Magda Molin utbildade sig till fotograf i Borås och Stockholm. Hon öppnade sin första fotoateljé i Malmö 1938 men när andra världskriget drog med sig allmän otrygghet tackade hon ja till erbjudandet att bli chef för Polyfoto. Magda undervisade personalen i teknik och belysning och höll kurser för Polyfoto-fotografer från hela landet. 1945 blev hon Malmö Stadsteaters fotograf och hade en ateljé ovanför stora scenen. Efter fyra år, mer än 600 bilder från över 40 uppsättningar, slutade hon på grund av dålig hälsa. Teaterfototekniken präglas av Magdas uttrycksfulla foton av hög teknisk kvalitet.

Alice Stridh arbetade som påkläderska på Malmö Stadsteater men hade i källaren en liten skrubb där hon mer eller mindre i hemlighet framkallade foton hon tagit av skådespelare och dansare. Teaterns konstnärlige ledare Ingmar Bergman fick syn på ett av hennes skådespelarporträtt och gjorde henne till teaterns officiella fotograf. I början av 60-talet startade hon en ny karriär som frilansfotograf med egen ateljé i Malmö. Många modereportage, hemma-hos reportage och äventyrliga resereportage blev det.

Utställningen startar den 20 januari och pågår till och med den 8 april 2018.

Samtidigt visas i museets galleria De gyllene åren på Kronprinsen, klassiska affischer från varité- och showtiden på Kronprinsen i början av 70-talet.

Teatermuseet som ligger på Kalendegatan 5C har öppet torsdag till och med söndag mellan 13.00 och 16.00.

Mer om Malmös teatermuseum hittar du här: Teatermuseet – Scen- och manegekonst.

Allt ljus på Mörck

… i senaste avsnittet av Stjärnorna på slottet och här kommer mera ljus:
 

Marianne Mörck kom till Malmö 1977 och har arbetat i många olika sammanhang, men mestadels på Malmö Stadsteater/Malmö Opera. Hon har medverkat i 40 uppsättningar och ofta haft huvudroller. Allt från dramatiska talpjäser och komedier till stora musikaler och operor. Hon har bland annat gjort titelroller i Carmen, My fair lady, Cabaret och Sound of Music, men även haft roller i Les Miserables och Rigoletto. Rollen som Fina-Kajsa i Kristina från Duvemåla icke att förglömma. Vidare gjorde hon en bejublad insats i Moliéres komedi Lärda fruntimmer. I Arlövsrevyn och på Fredriksdalsteatern har Marianne också bjudit på sin spelglädje.  På Malmö Opera gjorde hon senast rollen som mormodern i Billy Elliot och i Kinky Boots gestaltade hon Trish. 

Marianne debuterade som regissör i Malmö Stadsteaters uppsättning av Shirley Valentine och senare till exempel Fordringsägare och Fröken Julie. Därefter tog hon steget fullt ut och regisserade stora uppsättningar av Turandot, Aida, Eugen Onegin och Don Giovanni. Hon har även regisserat uppsättningar på Drottningsholmsteatern, GöteborgsOperan, NorrlandsOperan, Stockholms Stadsteater, Savonlinna Operafestival samt i Estland och Sydkorea. 

Självklart är Marianne flerfaldigt prisbelönad med bland annat Thaliapriset, Guldmasken, Malmö Stads Kulturpris, Årets skåning, Sydvenskans Kulturpris och Litteris et Artibus. 

Ja, jag vet, Ystad har också fått vara med på hörn … ; )

Nyligen såg jag en utställning om Marianne Mörck sammanställd av Teatermuseet som byggde på texter, trycksaker och bilder från Malmö Stadsteater och Malmö Opera som välvilligt även lånade ut kostymer till utställningen. Det är från Teatermuseet jag hämtat de flesta uppgifterna om Mariannes karriär i Malmö. Dessvärre varade utställningen bara till den 10 december, men jag kan visa ett smakprov från utställningen i form av  Mariannes/Eliza Dolittles kreationer i My fair lady på Malmö Stadsteater 1987. Jag minns att det var med professor Higgins/Lars Humble hon då ville dansa hela natten … 

För övrigt är det ett härligt stjärngäng i årets upplaga av tv-serien Stjärnorna på slottet, de lyser så starkt i en sympatisk lågmäldhet och jag ser fram emot kommande program.